Nyheter
3 oktober 06:20

Ökad risk för magsår när betet minskar

ForskningHösten är här och på många håll börjar betet sina. En studie på islandshästar visar varför övergången kan vara värd att hålla extra koll på – minskad tillgång på gräs utan kompletterande grovfoder var kopplad till betydligt högre odds för magsår i magsäckens övre del.

Ökad risk för magsår när betet minskar
När grästillgången minskade utan att hästarna fick kompletterande grovfoder såg forskarna högre odds för magsår av typen ESGD. Foto: istock

Hej, kul att du vill läsa artikeln!

Den tillhör Ridsport Plus - logga in, prenumerera eller köp artikeln för att läsa vidare.

Forskarna följde 80 islandshästar från fyra gårdar i tre olika delar av Island under ett helt år. Hästarna var mellan 3 och 26 år gamla och undersöktes med gastroskopi vid fyra tillfällen: i maj, augusti, november och februari. Syftet var bland annat att undersöka förekomsten av två olika typer av magsår och vilka faktorer som kunde kopplas till dem.

Grovfodret stack ut

Forskarna undersökte två former av magsår. ESGD drabbar den övre, skivepitelförsedda delen av magsäcken, medan EGGD drabbar körtelslemhinnan.

Magsår var vanligt under hela året. Vid de olika undersökningstillfällena hade mellan 48 och 72 procent av hästarna gastroskopiskt betydelsefull ESGD. För EGGD varierade andelen mellan 33 och 45 procent.

Men ett resultat är särskilt aktuellt när hösten kommer och gräset börjar ta slut.

När grästillgången hade minskat utan att hästarna fick kompletterande grovfoder var oddsen för betydelsefull ESGD drygt tio gånger högre jämfört med hos hästar som hade låg tillgång på gräs men fick extra grovfoder.

Det betyder inte att studien visar att uteblivet grovfoder orsakar magsår. Det handlar om ett statistiskt samband, och osäkerheten kring storleken på sambandet var relativt stor. Men resultatet pekar ut fodertillgången som en av flera faktorer värda att uppmärksamma.

Magsår trots ett liv på bete

Resultaten är också intressanta eftersom hästarna inte levde under de förhållanden som ofta förknippas med magsår. De hölls extensivt på bete, tränades inte intensivt och utfodrades inte med foderstater med högt innehåll av stärkelse och socker.

Trots det konstaterade forskarna en måttlig till hög förekomst av ESGD och en genomgående måttlig förekomst av EGGD.

Forskarna identifierade även andra faktorer som var kopplade till magsåren. Hästar i den södra delen av Island hade högre odds för ESGD än hästarna i norr. Ett hull på sju eller mer på en niogradig skala var också förknippat med högre odds jämfört med hullpoäng sex.

Ålder och tänder spelade roll

För EGGD såg riskbilden delvis annorlunda ut. Hästar över 14 år hade högre odds för EGGD än hästar mellan tre och fyra år. Även tandavvikelser var förknippade med högre odds. Hästar som hade ESGD hade dessutom högre odds för att också ha EGGD.

Forskarna pekar också på att ännu okända sociala faktorer kopplade till större flockstorlek kan påverka förekomsten av ESGD, men det är inget studien kan slå fast.

Studien hade också begränsningar. Antalet hästar minskade från 80 vid undersökningen i maj till 63 vid den sista undersökningen i februari, och forskarna saknade detaljerade uppgifter om näringsinnehållet i betet.

Läs studien i sin helhet