”Sagan om SM var för bra för att vara sann”

Snerpa frá Ögmundarstöðum (f -98, e Dugur frá Minni-Borg, u Sóley frá Ögmundarstöðum) var badad, fixad och klar för SM när det den 27 juni 2022 var dags att lasta. Ett SM som skulle bli Snerpas fjärde, efter en säsong där hon visat att viljan att springa snabbt var större än någonsin. I full tävlingskondition var Snerpa stark och redo för sin uppgift. Men så upptäcker Emelie Althen att något inte står rätt till.
– Jag skulle kratsa hovarna innan vi skulle sätta på transportskydden, men hon ville inte lyfta frambenen. Då insåg vi att det var något som inte stämde, berättar Emelie.

Snabbt förlopp

Någon halvtimme senare hade Snerpas tillstånd förvärrats så pass att hon inte längre ville röra sig, och i samråd med veterinär togs beslutet att lastningen trots allt skulle bli av. Istället för att styra mot SM blev det ett akutbesök på veterinärkliniken. Misstankarna drogs mot en hovböld.
– Det var en fråga om man skulle åka in eller inte, men de veterinärer vi pratade med tyckte att symptomen var så diffusa och att vi därför behövde åka in.
– På kliniken röntgade vi utan att se något. Hovböld och annat uteslöts så misstankarna började trots allt riktas mot fång. Hon fick smärtstillande och boxvila, och sedan åkte vi in varannan vecka för att röntga och följa upp förloppet. Vid andra röntgen såg man att rotationen var igång, som sedan blivit värre till nästkommande röntgen.

Från en timme till en annan hade Snerpa, som var i full tävlingskondition, inte gick på bete och åt foder med låg sockerhalt, fått fång.

Lyckad behandling

Efter fjärde röntgen såg man ingen ytterligare förändring, och succesivt byttes boxen mot en liten hage som sedan sakta utökades. Fem månader senare, i november, var det dags att sko på Snerpa igen.
– Under behandlingen har vi inte mött några motgångar, utan vi har succesivt kunnat utöka yta och utevistelse för henne.

Omständigheterna förbryllade

Idag är Snerpa på god väg tillbaka, hon går i sin vinterhage och rids återigen som tidigare. Men det som hänt kommer familjen alltid bära med sig.
– Även om hon lever sitt vanliga liv kommer vi alltid ha det här hängande över oss, och aldrig riktigt kunnat slappna av.
– Vi gjorde allt vi kunde för att det här inte skulle hända. Hon var i bra hull och kondition, gick inte på bete och åt lågsockerfoder. Troligtvis har hon EMS som kan vara orsaken till att hon drabbades, men jag har också insett att det kan drabba vem som helst.

Just hur fort förloppet gick har överraskat veterinärerna. Bara en halvtimme innan Snerpa blev dålig har Emelie en film på när hon kommer travande i hagen – precis som vanligt. Att Snerpa var i så god kondition menar veterinärerna bidrog till en ljus prognos.
– Veterinärerna var fundersamma över hur vi kunde upptäcka det så tidigt, vilket givetvis gynnat prognosen.

Given kämpaglöd

I 17 år har Snerpa varit en del av familjen Althen. Det som hände tog hårt på Emelie, berättar hon.
– Det var fruktansvärt, de värsta dagarna i mitt liv. Man tror att man gör allt och så händer något sådant här. Man vet inte – kommer hon klara det här eller kommer vi vara tvungna att ta bort henne om två veckor? Det är ju någonting som händer i hovarna som man inte har kontroll över. Man känner sig fruktansvärt maktlös.
– Hon har gett oss så fruktansvärt mycket så det fanns inte på kartan att ge upp. Däremot lovade vi varandra att vi ger henne chansen med boxvila och hela den grejen, men om hon får ett återfall, då kommer vi inte utsätta henne för boxvila igen. Hon klarade det väldigt bra, men hon har varit en stark och fantastisk häst i hela sitt liv, så då ska hon inte behöva avsluta sitt liv med att vara sjuk.

Abrupt slut på framgångssagan

Även om oron finns inför våren och sommaren när grönskan börjar spira, är tacksamheten över att Snerpa fortfarande finns kvar störst.
– Det verkar inte som att hon är klar än. Hon är lika pigg och glad som vanligt. De säger att det finns en chans att det här händer bara en gång och aldrig igen, så vi hoppas att hon får fortsätta vara frisk.

Samtidigt blev fånganfallet det som satte punkt för Snerpas långa tävlingskarriär.
– Det som hände förra våren var helt fantastiskt. Att hon ville springa och att hon ville springa fortare än hon någonsin gjort. Och den resan kan ingen ta ifrån henne – även om sagan om SM var för bra för at vara sann. Hon visade än en gång vilken fantastisk häst hon är, så nu ska hon få leva ett härligt pensionärsliv tillsammans med min mamma.