Sko islandshästen för hållbar prestation: ”Försöker hitta olika recept”

Hur stor betydelse har egentligen skoningen för både hållbarhet och prestation? Flera hovslagare menar att det är direkt avgörande för hästens prestation och mående. Det handlar bland annat om att skydda hovarna, att ge optimalt fäste på olika underlag och att minska risken för skador. Genom korrekt skoning kan hästens rörelsemönster förbättras och hästen blir mer hållbar över tid. 

– I kombination med träning är det helt avgörande, säger hovslagare Daniel Sundin Brumpton. 

Jag ser gärna att hästägaren för dagbok kring skoningen och hur det känns i ridningen.

För en häst som inte är verkad korrekt eller som inte landar centralt och korrekt på sin hov, ökar risken för både skador och påfrestningar på leder och ligament. Ju större ansträngning hästarna utsätts för i sin vardag, desto viktigare blir detaljerna – som skoningen – för att allt ska fungera optimalt. 

Komfortskoning ett vinnande koncept

Daniel menar att hästen presterar som bäst när den är bekväm i sin egen kropp. Hållbarhet och god prestation går därför hand i hand. 

– Jag brukar kalla det för komfortskoning, eller prestationsskoning. För mig innebär det att hästen ska vara komfortabel som individ. Jag ser det som att jag försöker hitta olika ”recept” som passar för just den häst som vi håller på med. Kanske behöver den tåkappa, en speciell sula, ett unikt material på skon eller olika vikt på skorna fram och bak. På elitnivå handlar det mycket om att hitta det unika receptet för varje häst, säger Daniel.

Han menar att hovslagarens erfarenhet också har betydelse. 

– Desto fler hästar man ser, desto mer lär man sig om vilket recept som passar till vilken häst. Jag jobbar också mycket tillsammans med ryttaren. När känns hästen som bäst? På vilket underlag? Och vilken vinkel och hovlängd hade hovarna när det kändes som bäst? Jag ser gärna att hästägaren för dagbok kring skoningen och hur det känns i ridningen. Vi vill ha en häst i optimal balans. 

Högre trakter hos islandshästar

Något som är unikt för islandshästen är att de historiskt sett haft högre hovar än andra raser. Det är något som förändrats med tiden, menar Daniel. 

– Delvis är det genetiskt. Islandshästen har lite högre trakter än fullblod, till exempel. De har även tjockare sula, vilket hänger ihop med uppväxten på Island. Generellt sett är både PRE-hästar och islandshästar ganska lika i hovarna, där höga trakter är något som man kan se. 

– Det finns exempel på detta i alla discipliner, men det här extrema som vi sett i sporten förut, tycker jag inte man ser lika ofta längre. Vi har god hovvård i Sverige och generellt i Europa. Jag tycker att det syns att rid- och hästkunskapen har ökat. 

Förhålla sig till regelverket

Alltför höga och stora hovar kan ha en negativ påverkan på gaffelband, ligament och den djupa böjsenan. 

– Man måste därför hitta fin symmetri mellan prestation, ridning och komfortabel skoning, det är avgörande. Vi som tävlar med islandshäst har också ett tufft regelverk att förhålla oss till. Det finns regler kring både tjocklek och tyngd på skon, vilket ställer höga krav på hovslagaren att uppnå balans och komfort. 

Barfota eller inte?

Inom både trav och hoppning har det blivit alltmer vanligt att hästarna tävlar barfota, bland annat för att spara tid. Frågan är om detta skulle kunna vara lämpligt även för passhästar. 

– Visst finns det några islandshästar som tränas och tävlas barfota. Samtidigt ska man i vår sport inte bara gå pass, utan vi har även dressyren att ta hänsyn till. Vi behöver ha en ridbar häst som är bekväm på flera olika underlag. Uppvärmningen på tävling kan vara på hårt eller mjukt underlag samtidigt som passbanan kan vara på stenmjöl. Det kan bli svårt att hålla en röd tråd i träningen för den som håller sin häst barfota. Vissa hästar klarar det fint, men det kan vara en utmaning. I den bästa av världar skulle det såklart vara det mest optimala, både för prestation och hållbarhet för hästen.

Koll på hovens kvalité

Daniel menar att hovkvalitén hos islandshästar är god, generellt sett. 

– En del i vår avelsbedömning handlar om just hovkvalité, det är en viktig egenskap och vi avlar med en strävan om att få fram det. Vi önskar en bra och frisk hov med en tjock hovvägg, bra och kraftig stråle och tjock sula. Jag har mött ett fåtal islandshästar med dåliga hovar och har själv råkat ut för att köpa en häst med dålig hovkvalité. Det är något som hästägaren kommer betala för i längden. Har du en sådan häst måste du hela tiden tänka efter och se till att du inte får tappskor så att hoven går sönder. De flesta problem går att lösa, men det blir kostsamt.