Forskning
9 september 20:01

Ove Wattle: ”Rörelsen, inte skon, påverkar cirkulationen”

ForskningForskaren och veterinären Ove Wattle har just avslutat ett forskningsprojekt där hovar med och utan skor har mätts på tre olika höjder. Resultaten är inte publicerade ännu, men han berättar vad studien kom fram till.

Ove Wattle: ”Rörelsen, inte skon, påverkar cirkulationen”
Foto: Istock

Hej, kul att du vill läsa artikeln!

Den tillhör Ridsport Plus - logga in, prenumerera eller köp artikeln för att läsa vidare.

Hur påverkas cirkulationen i hoven av att hästen är skodd? 

– Inte alls. Det finns inga vetenskapliga belägg för detta över huvud taget, säger Ove Wattle. 

Men det trodde jag var en vedertagen sanning, att skoning påverkar?

– Det bygger på uppfattningar. Redan för hundra år sedan visades det att hovmekanismen inte är väsentlig för cirkulationen i benet. Vad som påverkar cirkulationen, däremot, är rörelse samt den avlastning av hovbenet som sker när hästen lyfter hoven från marken. Skor påverkar inte hovens blodcirkulation, förutom om det handlar om sömtryck eller sultryck, men då kommer hästen att visa att det gör ont genom att halta.Ove Wattle är veterinär och docent vid SLU. Foto: Roland Thunholm

Ovewattle3190529rt.jpg
Ove Wattle är veterinär och docent vid SLU. Foto: Roland Thunholm

Hur mätte ni i er studie?

– Vi tittade på tre nivåer; dels hoven närmast skon, dels uppe vid kronranden, dels hovbroskets övre begränsning vilket motsvarar den elastiska putans övre begränsning i ballgropen. Vid två av tre mätpunkter såg vi ingen signifikant skillnad. Vid kronranden var det en signifikant skillnad med någon millimeters mindre rörelse på de skodda hästarna, även om det fortfarande fanns mycket rörelse där. 

– I en annan studie tittade vi på hur hovarna rör sig i höjdled för att se hur det skilde sig mellan skodda och oskodda hästar. Det påverkade hästen men inte alls så mycket som man kunde tänka sig. Det beror på att hästen är tung och att det finns en del elasticitet i metallen.

Men varför påverkas hästen så lite? 

– Jag brukar tänka att ifall man släpper ut en människa barfota kommer upplevelsen av underlaget vara på ett sätt, och med skor är känslan en annan. Skor du haft länge kan kroppen ställa om sig till utan att tänka. Men med en ny sko, eller en skridsko, måste du lägga in hjärnan och parera mentalt. Så är det lite för hästar också. När de väl vänjer sig vid skor kan de känna av underlaget och använda sin proprioception. 

– Det som är svårt är om man byter underlag snabbt. Man måste ge hästen en chans att vänja sig vid underlaget så att den kan stabilisera sig, det ökar risken för skador när musklerna inte är där och parerar. 

Är du emot att hästar går utan skor? 

– Hästen ska ha skor när det behövs. Det finns något som kallas fysiologisk skoning, som säger att man ska verka och sko efter hästens förutsättningar. För att avgöra ska man se hästen i rörelse, och ta hänsyn till vilken sorts arbete hästen ska göra. Dessutom kan ryttarens skicklighet påverka om en häst kan ridas barfota på ett underlag utan att halka. Först därefter beslutar man om hästen ska ha skor eller inte. 

– Det är väsentligt att titta på hovbenets placering i förhållande till skelettet som förmedlar tyngd och kraft nedåt. Hur skelettdelar ligger mot varandra påverkar. 

Går det trender i hur vi verkar hästar? 

– Ja. Sedan några år är det populärt att hovslagare dressar tån, det vill säga raspar mycket i hovväggen. Rakare och kortare hovar har varit lite mode. Och många skor med sidokappor fram, vilket inte är bra eftersom hovväggen ska ge stöd för upphängningsapparaten. Det finns en anledning till att hovväggen är tjockare framtill, och vi har sett en del problem med hästar som är skodda så här.

Hur vanligt är det att hovslagare och veterinärer säger till om att en ägare har ”fel” häst? 

– Jag vet inte, men själv säger jag ifrån ibland. 

– Ibland har hästägare orealistiska förhoppningar om en häst som inte kommer att klara det ägaren vill att den ska göra. Det kan bero på benställning eller hovform som gör att hästen inte får bra symmetri i rörelsen. Det finns hästar som kan prestera ändå, men ofta kommer hältorna vid 12-13 års ålder. 

Fakta

SKONING KAN PÅVERKA HÄLTOR

Felaktig skoning kan ge problem inte bara i hoven, utan även högre upp. 

Om hästen har för långa tår, och/eller för låga trakter, kan hästen få en bakåtbruten tåaxel som kan påverka hästar med veka bakkotor negativt, berättar Ove Wattle. 

– Med hästar som drabbas av kotledsinflammationer ska inte hoven bromsas upp för snabbt när den sätts i underlaget. Hypotetiskt ökar då risken för ofysiologisk belastning av kotleden. Då kanske du inte ska ha en tvärslå över skon eller ha en sko som är för skarp i sin bärplansyta, eller för djupa brodd. Allt beror dock på tiden som rörelseapparaten belastas ofysiologiskt. Om man bara broddar vid tävling på gräs ger det vanligtvis inga konstigheter, säger Ove Wattle.

När det gäller låga hältor finns en studie som visar att dessa hältor ofta beror på hovbenets placering.

Cirka 73 procent av alla hästar med låg hälta fram har också en bakåtbruten tåaxel.

– Med låga hältor vill du att överrullningen ska vara bra. Det går att se hur hästen sliter på skon. Om den sliter snett kanske du inte ska ha en överrullning rakt fram, då har du en ökad belastning innan hästen slitit ner skon, säger Ove Wattle.

Expandera

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 11/2026.