Efter mörkerdramat på GK-SM – därför stoppades inte uttagningen

Det var under torsdagskvällens uttagning i GDA som ljusförhållandena på Himmelstalund blev allt sämre. Klassen hade ett stort startfält och när de sista ekipagen kom ut på banan hade mörkret hunnit lägga sig.

Lampor tändes kring banan och enligt huvuddomaren Nina Bergholtz var ljuset tillräckligt bra för att domarna skulle kunna se ekipagen för att kunna döma.

– Annars hade vi inte fortsatt döma. Det blir såklart svårare när vi inte såg ordentligt på alla ställen, men vi såg långsidorna och det är det vi dömer. Vi försökte göra vårt bästa.

Hon beskriver det som en olycklig situation som ingen hade räknat med.

– Ingen hade egentligen tänkt att det skulle hålla på så här länge. Hela situationen blev väldigt olycklig. På grund av oförutsedda händelser drog det ut på tiden och vi var lika ledsna över att det skulle bli så här för ryttarna också.

”Man känner sig frustrerad som domare”

På frågan om samtliga ryttare i GDA därmed kan sägas ha fått samma förutsättningar är Nina Bergholtz tveksam.

– Nja, det kan man ju inte säga på ett sätt, men vi såg dem och dömde det för bästa förmåga.

Samtidigt poängterar hon att mörkret inte nödvändigtvis enbart behöver ha varit en nackdel sett till bedömningen.

– Det kan vara både på gott och ont. Jag hörde faktiskt någon som sa att man hade ridit personbästa, så det är kanske inte bara negativt. Sen var det ett ekipage som kom trea i finalen som jag bedömde på samma poäng på passen under uttagningen som i finalen, säger Nina som samtidigt poängterar att situationen var problematisk för domarna.
– Man känner sig lite frustrerad som domare. Det blir väldigt galet helt enkelt. Det är ingen som vill att det ska vara sådär. Vi hade en diskussion om vi skulle fortsätta och valde att göra det.

Genomförde programmet med obehag

En av ryttarna som red efter att mörkret lagt sig var Jonna Andersson. Hon beskriver förutsättningarna som något helt annat än dem hon hade förväntat sig på ett svenskt mästerskap.

– Jag är såklart besviken och ledsen över de förutsättningar vi fick. Att rida ut på banan i kolsvart mörker är inte så trevligt och med ett visst obehag genomförde vi programmet.

Trots det är hon nöjd med sin Nökkvi frá Hárlaugstödums insats.

– Jag är otroligt stolt över hästen som, trots de förutsättningar han fick, gjorde precis allt jag bad om och gav en fantastisk känsla.

Jonna lämnade inte in någon protest efter ritten.

– Jag är inte van att lämna in protester och tänkte faktiskt inte på där och då att man kunde göra det. Jag gjorde bara mitt bästa där och då och är oerhört stolt över min ritt.

Bara en ryttare fick rida om

Åsa Nevander var klassens sista startande och den enda ryttaren som valde att lämna in en protest. Protesten gick igenom och hon fick därför rida om sin uttagning under fredagen.

– Man kan lägga in en protest, det är vår rättighet som ryttare och det finns just för sådana här tillfällen. Jag tyckte att det inte var samma förhållanden som vi red i. Vi red från nattsvart till att få en lampa rakt i ansiktet. Det blev lite farligt för man såg inte, man galopperade rakt in i mörkret och du såg inte staketen när det var svart, säger Åsa Nevander och fortsätter:

– Sen är det den aspekten att det är helt omöjligt att domarna kan avge en rättvis bedömning på det här. Man ser ju inte hästen.

Du var den enda som fick rida om. Vad tänker du kring det?

– Man kan bara lämna en protest om sig själv. Jag var också öppen för att få tillbaka anmälningsavgiften. De erbjöd mig att rida om och då valde jag att göra det, egentligen bara för hästens skull.

Åsa är tydlig med att hon inte tycker att det är domarnas fel att klassen reds i mörker, utan hade önskat att tävlingsledningen stoppat klassen.

– Jag tyckte de skulle tagit de tio sista någon annan gång när det var ljust. För vi hade räknat ut redan på eftermiddagen att alla kommer inte få rida i dagsljus, avslutar Åsa.

För Jonna Andersson har just skillnaden att hon inte red om lämnat en bitter eftersmak.

– Självklart blir man ledsen när andra har lämnat in protest och faktiskt fått igenom den. Det var dessutom första mästerskapet min häst deltog på, så han hade ingen rutin på sådana stora arrangemang. Jag är väldigt glad över hans fina prestationer.

Samtidigt ifrågasätter hon varför det krävdes en individuell protest för att få en ny chans.

– Jag tycker det är konstigt att inte alla fick samma förutsättningar, att vi som red i kolsvart mörker ska vara tvungna att lämna in en protest som kostar 2 000 kronor. Varför ska vi behöva betala mer än de andra? Jag tycker det känns sjukt orättvist mot oss som gjorde vårt bästa trots de dåliga förutsättningarna.

Varför stoppades inte tävlingen?

Nina Bergholtz konstaterar att ett avbrott också hade inneburit svårigheter och att det då inte hade blivit rättvist.

– Jag vet inte vad vi skulle kunnat göra. Att avbryta tävlingen och fortsätta dagen efter hade också blivit jättekonstigt.

Men för Jonna Andersson är frågan i efterhand svår att komma runt.

– Nu i efterhand förstår man inte hur tävlingen fick fortgå i mörkret.

Rebecca Jonasson, projektledare för SIF:s SM-grupp som anordnar mästerskapet, håller med om att det som inträffade blev olyckligt. Hon har förståelse för att det i efterhand kan finnas olika uppfattningar om huruvida ljuset var tillräckligt eller inte och förklarar att ambitionen var att avsluta klassen innan ljusförhållandena blev en utmaning, men att oförutsedda händelser gjorde att klassen slutade senare än planerat.

– Under tävlingens gång uppstod omständigheter som gjorde att huvuddomaren behövde lämna sin ordinarie position för att hantera frågor på tävlingsområdet, vilket bidrog till att tävlingen drog ut på tiden, berättar Rebecca Jonasson och fortsätter:

– Enligt regelverket är det ytterst huvuddomaren som har mandat att avbryta eller stoppa en klass om förutsättningarna bedöms vara sådana att tävlingen inte kan genomföras på ett rättssäkert sätt. När ljusförhållandena försämrades fördes en dialog mellan tävlingsledningen och domarna. Bedömningen från domarkollegiet var att de återstående ekipagen kunde bedömas korrekt på de delar av banan som ligger till grund för bedömningen och därför valde man att slutföra klassen.

Protestavgiften återbetalades

På frågan om varför det hamnade på den enskilda ryttaren att behöva skicka in en protest, med en kostnad på 2000kr, för att få möjlighet att rida om så menar hon att de arbetar efter FEIF:s regelverk.

– Regelverket ger ryttare möjlighet att lämna in en protest om de anser att något har påverkat deras möjlighet att tävla på lika villkor. Protestavgiften fungerar som en del av den formella processen, men om protesten bedöms som befogad återbetalas en del av avgiften. I det aktuella fallet bedömdes det att protesten var rimlig och därför återbetalades avgiften.

”Vi kommer att se över våra rutiner”

Även om hon anser att uttagningen avgjordes på ett korrekt sätt så tar hon med sig lärdomar till kommande mästerskap.

– Vi kommer att se över våra rutiner inför framtida arrangemang. En åtgärd som vi ser värde i är att, i likhet med många sporttävlingar, ha en huvuddomare som inte samtidigt dömer på banan. Det skulle skapa bättre förutsättningar för att löpande kunna följa tävlingens genomförande och fatta beslut i situationer som kräver särskild uppmärksamhet.

Frågan tas vidare efter mästerskapet

De stora startfälten på årets GK-SM är en del av bakgrunden till att torsdagens tävling drog ut på tiden. Huvuddomaren Nina Bergholtz sitter även i GK-rådet och säger även hon att upplägget kommer att diskuteras inför framtiden.

– Det här kommer att komma upp till diskussion. Om intresset är så här stort framöver kanske man på något vis måste höja kvalgränserna eller lägga till en extra dag och börja på onsdagen, säger hon samtidigt som hon betonar att hon tycker det är väldigt positivt att många vill delta på GK-SM.