Därför kommer hovbölden tillbaka

Många hästägare ryser inför ordet hovböld och ser framför sig hur hela hoven har skurits upp till oigenkännlighet och en lång konvalescens för hästen innan hovhornet vuxit ut igen. Men så behöver det inte alls bli.

Hovslagaren Marcus Johansson, får ofta ta itu med hovbölder.

– Hovböld är vanligt och förekommer på alla raser, alla åldrar och alla slags hovar, berättar han. Barfotahästar är lite mer utsatta eftersom de inte har någon skyddande sko och även unghästar, som man inte kratsar hovarna på lika ofta.

Hur uppstår en hovböld?

– Det bildas en ansamling av var inne i hoven, på grund av att bakterier har letat sig in genom ett ingångshål. Stora hålväggar, liksom breddad lamellrand hos hästar som haft fång, kan bli en ingång för bakterier. Hovbölden växer sedan till i död vävnad, inte i den levande vävnaden i hoven.

– Miljön spelar stor roll, framför allt om markerna är steniga. Under långa regnperioder eller på hösten när hovarna blir mjuka och uppluckrade, blir de lite mer mottagliga för hovbölder. Om hästen trampar på någonting hårt kan bakterier tränga in i det hål som uppstår. Även sömstick kan ge tryck och skapa en böld.

Vilka är de vanligaste symptomen på en hovböld?

– Akut hälta, som oftast är så kraftig att man kan se den redan i skritt. Dessutom är hästen varm i hoven och har ökad digital puls – vilken känns på två ytliga kärl på baksidan av kotan. Den ökade pulsen är kroppens sätt att säga ifrån att det finns en pågående inflammation. 

– Enbart värme i hoven säger ingenting, det är egentligen ett normalt tillstånd. Eftersom hästar är flyktdjur ska de ständigt vara beredda att sätta av i galopp och då krävs ett bra blodgenomlopp i hoven så att det finns tillgång till syre. Naturligt sett är en häst varm i olika hovar hela tiden, utan att den är sjuk på något sätt.

Hur lokaliserar du bölden?

– Jag börjar med att ta av skorna på en skodd häst. Sedan rensar jag upp hoven noga, och skär rent den. Därefter känner jag systematiskt igenom hoven med en visitertång; börjar med ena trakten och följer bärranden fram till tån, sedan klämmer jag samman trakterna och utgår sedan från den andra trakten och följer den sidan fram till tån.

– När det finns en punkt som hästen reagerar för försöker jag att nå den punkten från olika håll för att se om den reagerar på samma ställe. Om genomgången med visitertången inte görs systematiskt är det lätt att få fram en reaktion på fel plats, vissa hästar reagerar direkt för ett tryck av tången för att de upplever allmänt obehag.

– När jag hittat det ömmande området försöker jag hitta ingångshålet, det är ibland bara en liten svart prick i sulan eller bärranden. Sedan följer jag hålet för att komma ner till fistelgången, den hålighet av död vävnad som bölden har bildats i. Där skapar jag ett dränage så att varet kan rinna ut. Då försvinner smärtan för hästen, eftersom det är trycket av hovbölden som gör ont. 

Akta levande vävnad

Marcus Johansson poängterar att det är viktigt att inte skära i hovens levande vävnad. Cellerna där tar lång tid på sig att återbildas och därmed blir konvalescensen mycket längre än om enbart den döda vävnaden skurits bort.

Behandlingen består i att det uppskurna området tvättas rent. Marcus Johansson lägger också på manukahonung. Därefter läggs en kompress på, samt kalkgips. Utanpå detta skyddar ett slitstarkt plastgips och bandage.

– Oftast är hästen ohalt på ett par dagar och den får gå 10-14 dagar med gipset, sedan kan man sko den igen. Om det nya hornet är lite mjukare i det uppverkade området lägger jag oftast en tunn plastsula som extra skydd en period.

– En hovböld som diagnosticeras systematiskt och behandlas rätt, läker i regel mycket fort.

Bölder på rad

Ibland händer det dock att hästen är fortsatt halt, fast hovbölden har hittats och rensats bort. Det är inte helt ovanligt och beror oftast på att det finns ny böld, som sitter djupare och under den första. Den lokaliseras på samma sätt med visitertång och dess fistelgång rensas upp. Det händer till och med att det finns flera bölder under varandra.

En annan orsak kan vara att hovslagaren har skurit upp för lite på den första bölden och därmed har det inte blivit helt fritt för dränage, utan det finns fortfarande ett ömmande tryck.

Ytterligare anledning till fortsatt hälta är någon bakgrundssjukdom, som keratom eller hovbensfraktur (se faktaruta).

Den här artikeln publicerades först i Ridsport, nr 9/2026.