Peter Häggberg: ”Allt tvivel kommer ryttaren till godo”

Peter Häggberg är en av domarna som dömer pågående sport-SM på Romme. I sin roll som domare med lång erfarenhet reflekterar han över såväl årets startfält som bedömningsutvecklingen – i synnerhet med tanke på den nya brandväggen som ska främja hästvälfärden.

– Vi har sett riktigt starka passprestationer. Däremot är det på ovalbanesidan lite tunnare i år, konstaterar Peter som ser ett generationsskifte i sporten som en möjlig förklaring.
– Historiskt sett har vi ju lutat oss väldigt mycket mot våra inflyttade isländska ryttare.

Ett mer nyanserat domarskap

Att domarkårer ibland dömer olika menar Peter är naturlig. Han understryker vikten av att väga in större misstag, och att domarteamen kan se olika på hur sådana påverkar helheten.

– Det finns förklarliga skäl till att det kan bli vissa ojämna bedömningar också, säger han och syftar på allt från misstagens tyngd till fysiska faktorer som domarbåsens placering.

Nya bedömningskriterier som införts i år, där så kallade konfliktbeteenden får tydligare konsekvenser, menar han dock inte innebär något radikalt nytt.

– Jag upplever att domarna är ganska kalibrerade redan. Det här har varit en process som pågått länge. En hög och spänd häst som kunde få 6,5 eller 7 för tio år sedan, får kanske 5 i dag.

Han ser en tydlig riktning i utvecklingen:

– Jag tycker det går mot en utveckling där man prioriterar en bärande överlinje, mjukhet, genomsläpplighet. Vi har ju en tradition av höga, spända hästar. Och det tar lite tid att vända den kulturen.

Brandväggens konsekvenser – mer förståelse behövs

Något som försvårar förståelsen för nya poängsättningar är att domarkommentarer ofta uteblir i dagens digitala system.

– Det var ju en viktig kommunikationslänk som försvann lite grann, säger Peter som rekommenderar ryttare som är osäkra på sina poäng att fråga domaren.

Han håller ändå fast vid en tydlig princip när poängsättningen är osäker:

– Jag har alltid haft den principen själv att allt tvivel kommer ryttaren till godo.

För egen del ser Peter gärna en förändring i hur bedömningarna räknas. Han menar att det i dag finns ett överdrivet fokus på att stryka den högsta och lägsta poängen, som om avvikelsen i sig vore ett problem.

Istället vill han lyfta tanken att varje bedömning kan bidra till helhetsbilden – även den som sticker ut. Att avvika behöver inte vara fel, menar han.

Ridhästutveckling och generationsväxling

När det kommer till ryttarkvalitet tycker Peter att Sverige står sig – men hästmaterialet är mer osäkert. Han menar att vi under flera år använt ett antal mycket bra femgångshingstar, men också att dessa hästar ibland kan vara för krävande för en bredare ryttarkår. Resultatet blir att de inte alltid kommer till sin rätt. Han hoppas att det pågående generationsskiftet ska leda till ett nytt lyft i det svenska materialet, men menar att det återstår att se.

– Man hoppas det, men vi vet inte.

Romme – på gott och ont

Romme som tävlingsplats får godkänt, även om det finns utmaningar med miljön. Domartornens snedställda placering, staket och damm skapar ibland svårigheter i bedömningen.

– Det är klart att det påverkar. Men det viktiga är ändå att man ser till summan av bedömningar, inte enskilda avvikelser.