Experten: ”Maskarna i sig är inte ett problem”

Parasitologen Martin K Nielsen är ett välkänt namn världen över för sin kunskap och forskning om hästens maskar. Efter mer än 13 år som forskare i USA är han nu knuten till den nya veterinärutbildning som startade vid Aarhus Universitet 2024. 

På ISES-konferensen i augusti höll han en föreläsning som bjöd på nya och spännande insikter i maskarnas värld. 

Du vill att vi ska omvärdera vårt sätt att se på hästarnas maskar, varför då?

– För det första har vi fastnat i ett tankesätt som etablerades på 1960-talet om att maskarna måste bekämpas, säger Martin K Nielsen. Det har vi gjort sedan dess, med resultat att ett flertal maskarter i dag är resistenta mot de avmaskningssubstanser som finns tillgängliga. 

– Samtidigt vet vi redan att det finns många hästar som kan ha mycket inälvsparasiter utan att bli sjuka. Jag har själv hanterat den forskningshjord som finns vid Gluck Equine Research Center på University of Kentucky och de hästarna är aldrig avmaskade sedan hjorden etablerades 1979. Genom en rad undersökningar har vi sett att många av dem har mycket mask, framför allt stor blodmask. Men de är inte sjuka eller avmagrade, utan tvärtom ganska feta.

– Generellt har hästägare världen över varit orolig för att maskarna skulle orsaka stora skador hos deras hästar, men när man granskar fakta är det inte många hästar som verkligen blivit allvarligt sjuka av inälvsparasiter. Det måste alltså finnas någon faktor som gör att några hästar blir sjuka, medan många andra klarar sig bra. 

Du och dina kollegor har fått nya verktyg genom DNA-metabarcoding, där det går att identifiera många olika arter samtidigt i ett enda prov. Vad betyder den kunskapen?

– Vi måste lära oss att förstå mag/tarmsystemets holobiom, hela det ekologiska system som hästens maskar bildar tillsammans med alla mikroorganismerna: bakterier, svampar och virus.  

– Vi är i början av detta arbete och det har gjorts några första analyser av de frigående hästarna i ett av de danska rewildingprojekten. De visar på massor av intressanta fakta; vilka olika arter av inälvsparasiter och bakterier som finns samtidigt i hästarna och även hur detta förändras över året. 

– Med tiden kommer vi att kunna få en mer detaljerad bild av de organismer som finns i hästens matsmältningssystem och om det finns ett samspel mellan dem. Det kan vara så att specifika kombinationer av bakterie- och maskarter spelar en roll för sjukdomsutveckling hos hästar, liksom hästens egen fysiologi och immunologi.

Hur ser framtiden ut?

– Jag har en vision om att vi ska se saker och ting i ett större sammanhang, att väva in hästens parasiter i hur hela hästen fungerar. Jag brukar poängtera att vi ska akta oss för tunnelseende och det gäller även maskarna.

– På sikt tror jag att det kommer att förändra vårt sätt att hantera parasitbekämpningen. 

Vad är rådet till hästägare i dag?

– Att i första hand vårda betet, ha en genomtänkt betesplanering och sambete med andra djurslag. Rutinerna med avmaskning kommer inte att försvinna, men bör användas nyanserat och individanpassat.