Hoppas ni alla haft en fin påsk, här har det varit en liten inläggspaus och jag tänkte jag skulle uppdatera och förklara varför innan jag sätter mig och skriver ihop något annat trevligt för er att läsa! Just häst-motivationen och inspirationen har varit lite låg av förklarliga skäl och så kände jag att det var bättre att ta en liten paus än att stressa fram något inlägg.
Det är nämligen så att mamma blev påsprungen av vår unghäst och trillade illa rakt på höften på en betongplatta, och olyckligtvis bröt lårbenshalsen. Så jag fick ut och fånga en 2-årig hingst vid 21.30 förra söndagen och sen ringa ambulans, så sen satt jag på akuten till 02 på natten när det började dra ihop sig för att hon skulle åka på röntgen och sen läggas in.
Så sen dess har jag stått med omvårdnad av hästarna ensam, de som har sina hästar här har såklart försökt hjälpa till så gott de kan men oftast är de ju inte här var dag och bara en gång om dagen. Så det har ju ändå blivit att jag haft det mesta ansvaret och behövt rodda runt fyra matningar och tre medicineringar var dag. Rima har dessutom varit väldigt hög i sitt insulin så hon äter blötlagt hö och måste då separeras från de andra vid matdags och sen släppas in igen när de är klara. Hon hade ju kunnat gå själv men jag märker på henne att hon blir mer nedstämd av det så det vill jag helst undvika. Detta ska då också passas in efter Henris rutiner och de känns som dagarna går i ett med antingen något hästigt eller något med bebis. Det har varit och är ganska stressigt och jag står även med fem ridhästar som av diverse anledningar helst inte ska ställas av någon av dom.
Som om det inte var knepigt nog så märkte vi hur Demba helt plötsligt började tugga väldigt långsamt och avigt och var inte lika intresserad av maten som tidigare.
Lyckades få en tid hos han som brukar kolla och fixa hästarnas tänder på långfredagen och han kunde konstatera att hon hade en tand som var lös som behövde ut. Så det blev till att kontakta våra veterinärer och vi beslutade att avvakta tills efter påskdagarna och fodra med mer lättäten mat. Så jag fick köra in och köpa lusernpellets som hon fått äta tillsammans med hackad lusern, vilket hon gärna tuggat i sig, och för säkerhets skull har hon även fått metacam då hon var ganska irriterad i tandköttet.

Så på tisdagen kom veterinären ut och konstaterade en tandfraktur och att den mycket riktigt var lös och behövde komma ut. När vi bokade sa dom att det kunde ta allt från en till tre timmar att plocka ut tanden då tänkte jag att: ”oj, nu överdrev dom nog lite, för hur kan de ta så lång tid att ta ut något som redan är löst?”
Det fick jag svar på, jisses vilket projekt det visade sig vara…
Tanden var lös men tydligen inte super lös så den bara plopp kom ut, men den behövde komma ut, så den stackars veterinären höll på i två timmar med att lossa och vricka och vrida och bända. Demba sederades två gånger och tanden började äntligen ge med sig på riktigt när sedering nummer två började släppa. Hade det varit en yngre häst hade han sederat igen och fortsatt men han sa det att en 24 år gammal häst sederar han inte tre gånger på en dag, då kommer hon trilla.
Så vi fick boka in att fortsätta dagen efter, och tillslut efter typ en timmes försök kom tanden äntligen ut. Dock satt en del av roten kvar så han behövde gå in igen och få upp den så det kan läka ordentligt och inte bli någon infektion. Så de tog nog allt som allt cirka fyra timmar att få ut allting… så nu ska det sköljas flera gånger om dagen så det inte fastnar mat som infekterar i ”såret”, som tur är läker ju munnen väldigt fort men Demba hatar att få in ”sprutor” i munnen (till exempel avmaskning, metacam) så ska bli intressant och se hur väl jag lyckas.




Så som ni förstår har det bara varit lite mycket här nu och jag har haft fullt upp med att bara orka med vardagen. Jag som precis tyckte jag hade börjat få lite rutin på hästeriet och bebis och att det började rulla på bra. Äntligen började de ljusna lite och det kändes lite mer enkelt att hinna med, men tji fick jag. Åtminstone har Henri börjat sova lite bättre igen så jag har fått sova mer efter ungefär två månader av väldigt dålig sömn vilket också satt sina spår på orken.
Men förhoppningsvis så hittar jag lite mer rutin på detta snart och att det går lite lättare när Demba kan äta ordentligt igen. Har fått ha stona inne på natten (de andra som gick inne fick börja va ute på natten). När hon åt så långsamt så tog det jättelång tid för henne att äta upp sista målet vilket gjorde att jag behövde ge ”nattamaten” väldigt tidigt för jag skulle hinna släppa tillbaka Rima så hon inte behövde gå själv hela natten.
Jag ville också ha lite mer koll på vad hon åt under natten när hon var ensam och att hon drack ordentligt osv. Men det blir ju ett steg mer i processen att ta in och ut plus att det ska mockas och så vidare också, så jag hoppas de blir lite enklare med det framöver. Tyvärr kommer vi nog behöva fortsätta ge Rima blötlagt hö så de blir nog till att fortsätta flytta henne vid matdags även framöver. Men alla små steg i rätt riktning är ju skönt.
/Emmi
Följ Ridsport på