Hästvälfärdsbloggen: Så bygger vi framtidens hållbara sport

Hur säkrar vi islandshästidrottens framtid? Islandshästidrotten i Sverige har vuxit fram ur föreningsliv, traditioner och ett starkt ideellt engagemang. Det har gett oss unika styrkor i form av gemenskap, flexibilitet och drivkraft – men också vissa begränsningar jämfört med större statsfinansierade idrottsförbund.

När Svenska Islandshästförbundet (SIF) 2021 blev medlem i Riksidrottsförbundet markerade det både slutet på en lång kamp för erkännande och början på en ny fas. Som specialidrottsförbund är vi nu en del av idrottsrörelsens gemensamma struktur – med tillgång till stöd och verktyg, men också med tydligare krav på ansvar och kvalitet. Det påverkar många delar av vår verksamhet och sätter ramarna för hur vi bygger framtidens islandshästidrott.

För att lyckas behöver vi arbeta på flera plan: med styrdokument, riktlinjer och värdegrund som skapar samsyn, men också med konkreta insatser för både människor och hästar. Hästen är inte bara en förutsättning för vår idrott – den är vår aktiva partner, och därför måste dess behov alltid stå i centrum.

Så vill SIF stärka hästvälfärden – från styrdokument till tävlingsplats

SIF driver under 2025 ett projekt, finansierat av Agria, där målsättningen är att hästvälfärd är en självklar del av hela förbundets verksamhet och det finns en gemensam förståelse för vad det avser. Arbetet omfattar både revidering av styrdokument – där frågor som hästvälfärd, social licens, hållbarhet, trygg idrott och ren idrott får en tydligare plats – och praktiska insatser på tävlingsplatser med checklistor, observatörer och delvis nya rutiner. De här verktygen kommer också kunna användas i andra sammanhang, till exempel uppvisningar eller olika typer av event. Ju mer vi kan använda samma arbetssätt och verktyg överallt i verksamheten, desto enklare blir det att skapa samsyn och en gemensam förståelse för vad hästvälfärd betyder i praktiken – och att på ett systematiskt sätt fånga upp både det som fungerar bra och det som behöver förbättras.

Stadgar, värdegrund och uppförandekod kan ibland kännas abstrakta och långt från vardagen. I praktiken fungerar de som idrottens kompass: de visar vad vi står för och vilket ansvar vi tar. De behöver samtidigt utgå från svensk lagstiftning och ta hänsyn till de krav och riktlinjer som kommer från Riksidrottsförbundet och vår internationella organisation FEIF, samt Hästnäringens Nationella Stiftelse där SIF är delaktig och andra sammanhang där vi är verksamma.

När idrott med djur granskas allt mer av både samhälle och allmänhet är det avgörande att våra styrdokument inte bara följer lagstiftning och Riksidrottsförbundets riktlinjer – utan också tydligt lyfter hästvälfärd, social licens, hållbarhet och trygg idrott. På så sätt får vi en gemensam förståelse för vad begreppen betyder i praktiken och hur de ska genomsyra allt från föreningsarbete till utbildning och tävling.

Genom att göra dessa delar synliga och tydliga skapar vi inte bara riktlinjer på papper, utan praktiska verktyg för både idrottsföreningar och aktiva. Det ska vara enkelt att omsätta vår värdegrund i handling – i vardagen, i utbildning och på tävling. Som medlem ska det vara tydligt vad förbundets värdegrund innebär och omfattar.

Som en del i utvecklingsarbetet har SIF lämnat in en första version av förbundsutvecklingsplan till RF, där t.ex. hästvälfärd lyfts fram som en central del. Det visar att frågan inte bara är viktig för oss internt inom förbundet, utan också är en del av vårt gemensamma ansvar inom hela idrottsrörelsen där hästar används i idrottsutövande.

De dokument som nu revideras – stadgar, värdegrund, uppförandekod och vägledningar – skickas ut till idrottsföreningarna för inblick och återkoppling. På så sätt blir arbetet både transparent och förankrat i hela organisationen.

Tre fokusområden i projektet

1. Översyn av styrdokument och utbildningar – revidering av stadgar, värdegrund, uppförandekod samt uppdateringar av kurser och utbildningar.
2. Fortbildning och kunskapshöjande insatser – för ledare, tränare, ridlärare, domare, funktionärer och medlemmar. Under våren har vi erbjudit digitala föreläsningar, och fler insatser kommer under hösten.
3. Konkreta verktyg i vardagen – nya stöd för idrottsföreningar och arrangörer, till exempel en arrangörshandbok som nu utvecklas.

En central del av projektet är att pröva nya insatser på tävlingsplatser. Just nu testas bland annat en checklista för framridning, ett protokoll för stallutformning och hästarnas beteendesignaler samt rekommendationer för hur tävlingsmiljön kan utformas med hästens behov i centrum.

Det ger oss en mer systematisk bild av hur hästarna upplever tävlingsmiljön och skapar lärdomar inför framtida tävlingar och event. Vi arbetar också med att utveckla nya möjligheter för händelserapportering.

Idrott med djur bygger på förtroende. För att behålla vår sociala licens behöver vi visa att islandshästidrotten alltid sätter hästens välfärd och ryttarens säkerhet först. Det sker genom styrdokument som är tydliga och förankrade, men också genom praktiska verktyg i vardagen.

Målet är en idrott där hästvälfärd märks i praktiken – i vardagen, i utbildning och på tävling, och där vi alla kan vara goda förebilder för vår fantastiska hästras islandshästen.

Vad händer framåt? Arbetet pågår löpande. Framöver delar vi i bloggen med oss mer om de olika satsningar som nu genomförs – både i utbildningar, i föreningslivet och på tävlingsplatser.

Mer information om förbundets arbete finns på SIF webbsida Svenska Islandshästförbundet

Har du tankar eller frågor kring projektet? Hör gärna av dig till oss – dialogen är en viktig del av vägen framåt.

/Sabina Anderberg, projektledare

Inom den svenska islandshästkulturen finns en lång tradition som vi kan vara stolta över – att t.ex. hålla hästar i flock, erbjuda mycket utevistelse och låta unghästar växa upp på stora marker med varierad terräng. Det är en kultur som på många sätt redan ligger nära det forskningen i dag lyfter fram som främjar god välfärd för hästar.

Samtidigt behöver vi som hästkultur alltid fortsätta utvecklas – både i kunskap och i förmåga att bedöma hästarnas välmående på ett strukturerat sätt, efter både beprövad erfarenhet och kopplat till ny forskning och kunskap. Det finns flera vetenskapligt accepterade modeller på temat djurvälfärd. En av de mest användbara är Fem domän-modellen, utvecklad av professor David Mellor. Modellen beskriver vilka områden som påverkar hästens mående och hur de tillsammans formar dess upplevelser. De fem domänerna är: föda och vatten, fysisk miljö, fysisk hälsa, beteende och social interaktion samt mental hälsa. De fyra första leder till positiva eller negativa upplevelser som påverkar det femte – hästens mentala välbefinnande. Det är just detta helhetsperspektiv som gör modellen så värdefull.

Fem domän-modellen hjälper oss att se och bedöma hästvälfärd på ett systematiskt, nyanserat och praktiskt sätt. Den ersätter inte djurskyddslagen, utan fungerar som ett kompletterande verktyg för att upptäcka samband och förbättringsbehov i träning, tävlingsmiljö, stallmiljö och hästhållning. Modellen gör det lättare att prata om välfärd på ett konstruktivt sätt och att landa i lösningar utifrån gemensam begreppsförståelse och kunskap om hästens grundläggande behov. Den hjälper oss att gå från att fråga om något är fel till att förstå hur vi kan förbättra situationen och anpassa miljön efter hästens biologiska och individuella behov.

Idén att översätta Cristina Wilkins engelska original ”Five Domains Model for Welfare Assessment” växte fram när etologen Elke Hartmann hösten 2024 på uppdrag av Svenska Islandshästförbundet (SIF) höll en presentation om Fem domäner, social licens och hästvälfärd för SIF:s styrelse och sektioner. Efter en presentation av Cristinas modell blev det tydligt att:

• förbundet delvis saknade ett gemensamt språk och förkunskap för hästvälfärdsfrågor och dess betydelse
• utvärderingsmodellen behövde spridas till fler och bli ett mer känt och användbart verktyg i hästvardagen – ett lättillgängligt stöd för reflektion och samtal om hästvälfärd
• förbundet skulle ha användning för ett överskådligt och gemensamt material att använda i utbildning, kommunikation och dialog

I samarbete mellan Elke Hartmann och Svenska Islandshästförbundet, genom Sabina Anderberg, Camilla Hed, Malin Schön och Isabella Åstrand Rinaldo, samt med Cristinas Wilkins godkännande, togs därför en svensk översättning av förlagan fram tidigare i år.

Den svenska postern kan vara ett praktiskt stöd i förbundets utbildningar och kurser, men även användas ute på anläggningar, ridskolor och privatstall. Modellen kan minska rädslan för att ”göra fel”, uppmuntra kritiskt tänkande och reflekterande, samt kan stärka hästens röst när vi läser hästens reaktion på sin omgivning och när beslut ska fattas kring exempelvis miljö, hantering och träningsupplägg. Det kan hjälpa oss att ställa nya frågor:

Inte bara ”Mår hästen dåligt?”
utan också ”Hur kan vi bidra till att hästen mår ännu bättre?”

Det är en liten språklig skillnad – men ett stort etiskt steg. Modellen kan användas av alla som hanterar eller ansvarar för en häst, oavsett erfarenhetsnivå.

Var hittar man den svenska postern?

Den svenska översättningen finns nu:

på SIF:s webbplats, som en del av vårt utbildningsmaterial Hästens fem domäner | Svenska Islandshästförbundet 

på Hästsverige, där den når hela hästsektorn och bidrar till ett brett kunskapslyft Att mäta hästvälfärd – HästSverige

Att postern finns på båda plattformarna visar hur central modellen är som verktyg för reflektion och bedömning av hästvälfärd – och hur viktigt det är att vi arbetar tillsammans för att främja hästarnas välbefinnande, utöver de lagstadgade kraven.

Nästa steg är att koppla samman den här modellen med andra insatser inom förbundet. Arbetet med att utveckla tydligare riktlinjer för tävlingsplatsers utformning fortsätter, liksom arbetet med att förtydliga och sprida mer kunskap om grundläggande träningsprinciper. Genom att låta Fem domäner-modellen vara en röd tråd i dessa initiativ kan vi skapa en mer sammanhållen, kunskapsbaserad och hästvälfärdsdriven utveckling av hela islandshästidrotten. Vi kan också få bekräftat att många av de självklarheter som länge funnits i islandshästkulturen – som flockliv, mycket utevistelse och rörelse i varierad terräng – är just sådant som forskningen lyfter fram som centralt för hästens välbefinnande.

/Sabina Anderberg

Begreppet hästvälfärd används ofta när vi pratar om hur vi hanterar och håller våra hästar, och det är ett viktigt ord – för det påminner oss om att hästens behov och förutsättningar alltid ska stå i centrum. Samtidigt kan ordet upplevas som urvattnat av vissa, just för att det används så ofta och ibland utan att det konkretiseras i praktiken. Det kan också handla om att var och en har en egen uppfattning om vad begreppet betyder och vad det innebär. En enkel och allmänt vedertagen definition av hästvälfärd är att det handlar om hästens egen upplevelse av sin situation och miljö.

Hästvälfärd handlar inte om att använda ett ord bara för att det ligger rätt i tiden, utan om att fylla begreppet med konkret innehåll – med kunskap, handling och insatser som faktiskt gör skillnad för hästen i vardagen. Alla som håller på med hästar har sin egen bakgrund och erfarenheter, och oavsett detta kan man alltid lära sig något nytt eller påminnas om att det ibland finns andra, kanske bättre, sätt att göra saker på.

Samhället ställer i dag allt högre krav på djurhållning, etik och öppenhet. För att islandshästidrotten ska fortsätta ha allmänhetens förtroende behöver vi visa att vi tar ansvar för hur hästar används, både i tävlingssammanhang och inom fritidsverksamhet. Det kräver mer än goda ambitioner – det kräver konkreta insatser som gör skillnad i praktiken. Det handlar också om att hela tiden söka mer kunskap, både från aktuell forskning och från lång beprövad erfarenhet. Det handlar också om att vara ödmjuk och öppen inför att vi kan behöva ompröva invanda arbetssätt och förhållningssätt för ny kunskap och insikter.

SIF har under en tid arbetat med frågor som rör hästens välfärd och den sociala licensen för hästidrott, både nationellt i samarbete med Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) och andra delar av hästnäringen, samt internationellt genom engagemang i International Federation of Icelandic Horse Associations (FEIF). Under 2025 har detta arbete tagit ett nytt steg, med större omfattning och ökad struktur. Ett riktat projekt pågår nu för att utveckla SIF:s hästvälfärdsarbete och stärka den sociala licensen, det vill säga allmänhetens förtroende för vår verksamhet. I detta ingår även andra aktörer inom t.ex. hästnäringen och andra idrottsaktörers förtroende för vår hästidrott.
Finansiering av projektet sker genom stöd från Agria. Det är ett stöd för hållbar hästhållning, ökad kunskap om hästen och skadeförebyggande arbete, samt en del av SIF:s långsiktiga strategi för en hållbar, etisk och sjyst idrott.

En central del av projektet är att ytterligare samordna och vidareutveckla förbundets redan befintliga arbete. Det innebär bland annat att styrdokument ses över, utbildningar förstärks och uppdateras, samt att nya typer av stödmaterial tas fram. Projektet arbetar även med att höja kunskapsnivån i hela organisationen genom riktade insatser till olika målgrupper. Målet är att hästvälfärd ska genomsyra hela SIF:s verksamhet – från policy till praktik, och i alla nivåer, från fritid till tävling och för yrkesverksamma utövare.

Projektet leds av en projektsamordnare och en styrgrupp, med stöd av en bred referensgrupp som inkluderar representanter från SIF:s olika verksamheter, samarbetspartners som SIF Avel, Wången, Axevalla Hästcenter och förbundets huvudsponsor Agria. Ytterligare kompetenser inom förbundet och extern expertis kopplas in vid behov. Tidsramen sträcker sig från april till december 2025. Ambitionen är att arbetssätt, material och insikter ska bli en integrerad del av förbundet samtliga verksamhetsnivåer och vara en naturlig del av den fortsatta löpande verksamheten.

Genom det här projektet, i samarbete med Agria och tillsammans med våra medlemmar, idrottsföreningar och samarbetspartners, vill vi bidra till en utveckling där hästens behov och förutsättningar är utgångspunkt för hur vår verksamhet formas.

Vad händer framåt?

Arbetet pågår löpande, och vi ser fram emot att fortsätta berätta om det här i bloggen under resans gång. I kommande inlägg delar vi med oss av hur förbundet arbetar med projektet och arbetet med att förankra och implementera det i förbundet.

Har du tankar eller frågor kring projektet? Hör gärna av dig till oss – dialogen är en viktig del av vägen framåt.

/Sabina Anderberg, projektledare

Läs mer här