Hästvälfärdsprotokollen: ”Handlar om att få en helhetsbild”

Under 2025 tog hästvälfärdsarbetet inom islandshästsporten ytterligare ett steg när hästvälfärdsprotokoll testades under SM och World Cup Tölt på Sweden International Horse Show. En av nyckelpersonerna bakom de nya observationsprotokoll som testats under 2025 är Ronja Berg, masterstudent i husdjursvetenskap vid SLU.

– Det handlar inte om någon häxjakt. Syftet är att få en överblick över hur ridningen faktiskt ser ut ur hästarnas perspektiv, säger Ronja som fokuserat på tävlingsmomenten.

Med sig har Ronja haft SLU-forskarna Jenny Yngvesson och Anna Lundberg, som även utformat protokoll för stallmiljöer och omgiving.

Från idé till praktik

Att Ronja hamnade mitt i projektet beskriver hon som en kombination av tajming och engagemang.

– Jag hade ett möte med min handledare Jenny Yngvesson i somras om en artikel från mitt kandidatarbete. Då frågade hon om jag hade någon idé för min masteruppsats – och när jag sa nej berättade hon om det här projektet. Jag tackade ja direkt, berättar Ronja.

Bakgrunden är hennes starka intresse för relationen mellan människa och häst – och islandshästen.

– Jag tycker att attityder kring hästar och hästantering är väldigt intressant – och viktigt. Samtidigt är det ofta känsligt att prata om. Det behövs mer dialog som bygger på kunskap och fakta, säger Ronja som själv är lycklig islandshästägare.

Beteenden i fokus

De nya protokollen ska användas av utbildade observatörer som systematiskt registrerar olika beteenden under tävling.

– Bland annat tittar vi på sådant som gapande munnar, svansrörelser och andra typer av konfliktbeteenden. Men vi registrerar också sådant som kan ses som positiva eller avslappnade beteenden – till exempel mjuk svansföring och lugna ansiktsuttryck, förklarar Ronja.

Tanken är inte att enbart leta efter problem.

– Det viktiga är helhetsbilden. Vi vill kunna se hur det faktiskt ser ut på tävling – inte bara fokusera på det som är negativt.

Justeringar under resans gång

Protokollen har testats i flera olika miljöer, och utifrån erfarenheterna har de löpande utvecklats.

– Grunden är i stort sett klar. Det som justeras nu handlar mer om struktur och praktiska detaljer – hur frågorna ska formuleras, hur många svarsalternativ som är rimliga och hur materialet ska bli lätt att använda i verkligheten.

Arbetet har inneburit mycket diskussioner kring definitioner.

– Till exempel hur man bäst beskriver en “generellt gapande mun” eller hur många olika typer av svansrörelser som är relevanta att ha med. Det är sådant som behöver vara tydligt för att datan ska bli tillförlitlig.

Positiv respons från sporten

Ronja var själv på plats under GK-SM och i Strawberry Arena, och där möttes projektet av ett överraskande stort intresse.

– Vi har faktiskt bara fått positiv respons. På GK-SM gick vi runt och pratade med ryttare i olika åldrar, och alla var positiva till syftet med projektet. Det känns väldigt roligt.

Hon betonar att projektet inte är inriktat på att peka ut enskilda ekipage.

– Det handlar om att öppna upp för dialog kring hur vi kan fortsätta använda hästen inom sporten – men göra det på ett hållbart sätt.

Implementering väntar

När protokollen kan börja användas mer brett är ännu inte helt fastställt.

– Planen är att det ska finnas något färdigt under 2026 som kan börja implementeras på något sätt. Men det krävs också utbildningsmaterial för observatörer och tydliga rutiner för hur insamlad data ska hanteras.

En viktig fråga blir hur observationerna ska göras i praktiken.

– Om man ska följa alla ekipage eller arbeta med stickprov är sådant som behöver diskuteras vidare. Båda delarna kan vara möjliga.

Framtid inom forskningen

För Ronja själv fortsätter arbetet under våren. Masteruppsatsen planeras vara klar i juni 2026 – och drömmen efter det har hon klart för sig.

– Jag vill gärna doktorera i framtiden. Jag är väldigt intresserad av kunskapsspridning – att forskningen inte bara stannar inom akademin utan når ut till ryttare och tränare på ett begripligt sätt, säger Ronja som gärna fortsätter jobba med hästvälfärd.
– I grunden handlar det om att minska glappet mellan forskning och praktik. Kan jag vara en del av det arbetet så känns det väldigt meningsfullt.