Efter ett års skaderesa – fölet Eirfaxi överlevde mot alla odds

Den sista augusti för ett år sedan hände det som inte fick hända. Joanna Hagströms och Fredrik Engdahl driver Stall Rainbow Hill. När de den här dagen ska ta in årets två islandshästföl från hagen för att förbereda gården för öppet hus ser de plötsligt att något inte står rätt till. Då tre månader gamla hingsten Eirfaxi från Högborg (f -25 e Gljátoppur frá Miðhrauni, u Freydís från Edeby Gård), kallad “Räven”, blöder från höger bakben. Skadan visar sig vara riktigt allvarlig. 

– Sträcksenan på framsidan av bakbenet var helt av hela vägen in till skelettet, säger Joanna samtidigt som Fredrik förklarar att orsaken visade sig vara att Räven skadat sig på eltråden.

”Investerat otroligt mycket”

Räven är Joanna och Fredriks satsning på att få en fin tävlingshäst. Modern Freydís från Edeby Gård (f -10 e Oddur från Mörtö, u Ljónslöpp von der Krähenweide) är efter två förstaklass-hästar som båda gått VM. Med förstaklasshingsten Gljátoppur frá Miðhrauni (f -15 e Álfarinn frá Syðri-Gegnishólum, u Salka frá Stuðlum), som även han gått VM, som fader är tanken Räven ska bli en häst för sporten. 

– Vi har investerat otroligt mycket för att få honom. Min dröm är att han ska funka som avelshingst, säger Joanna samtidigt som Fredrik tillägger:

– Och att han ska vinna VM, säger Fredrik med glimten i ögat. 

Följande bilder kan upplevas obehagliga.

Förväntar sig avlivning

Nu står Joanna och Fredrik istället i en situation där de tror att Räven kommer att behöva avlivas. I panik kör de till SLU Universitetssjukhuset i Ultuna med tron om att Räven aldrig kommer få komma hem igen. Det är söndag kväll och väl framme hos veterinären var personalen inte heller hoppfull.

– Jag sitter bara och gråter på golvet på Ultuna, säger Joanna. 

Det finns dock en sista chans. Chefsveterinär Dylan Gorvy som har jour denna kväll rings in av personalen för att kunna bedöma om skadan går att laga. Samtidigt som personalen ringer Dylan Gorvy ser Fredrik och Joanna minspelet från samtalet genom ett fönster. 

– Personalen tittar på telefonen och sen tittar hon på mig och ler lite, då fattar jag att det finns en chans. Han kommer inte att dö i dag, säger Fredrikt samtidigt som tårarna rinner. 

Akutoperation blev räddningen

Sagt och gjort. Räven akutopereras och operationen går bra. I två veckor är han och hans mamma sedan kvar på Ultuna och allt ser ut att gå bra. Sen kommer första bakslaget – av många. 

– Innan vi skulle lasta honom så står han i dagstallet med sin mamma och så ser vi hur det börjar sippra blod från benet. På fem minuter så spricker hela såret upp. Det är här de stora problemen sedan har varit.

Nästa utmaning kommer när de anlänt hem – att hålla ett växande föl som är född på lösdrift, på strikt boxvila. Dessutom med en mamma som inte tycker om att stå på box. 

– Vi var tvungna att i princip varje vecka fatta ett nytt beslut. Ska vi fortsätta eller ska det avslutas? Så länge han ändå var frisk i huvudet och klarade av det så kunde vi fortsätta. Men hade vi märkt att han mått psykiskt dåligt eller att det börjat bli dåligt för honom på andra sätt, då hade vi varit tvungna att ta bort honom av det skälet. För att ha föl på box så länge, det är inte något som vi förespråkar.

Hudtransplanterades

För att se till att Rävens skada läker som den ska så är benet gipsat, men gipset ställer också till det. Benet behöver gipsas om varje vecka eftersom hästen växer och samtidigt blir benet också så svagt av gipset att tån börjar peka uppåt. En specialsko behövs samtidigt som benet måste tränas upp genom kort och lugn rörelse i stallgången. Den tunna huden vid såret klarar dock inte belastningen och spricker upprepade gånger under flera veckors tid. Tillslut tas beslut om ytterligare en operation för att Räven ska kunna få leva vidare. 

– Vi behövde göra en hudtransplantation. Det tog en bit hud från magen och satte på benet, berättar Joanna och Fredrik. 

Hudtransplantationen går bra och nu börjar det gå åt rätt håll för Räven. Såret läker fint med undantag för några mindre blodblåsor som behöver ses över. Efter totalt åtta månader får han lämna sin strikta boxvila. Successivt får Räven gå i större och större hage tills han tillslut under sommaren får gå på ett stort sommarbete. Fortsatt är såret under uppsikt och med ett mindre bandage. 

Frisk efter ett helt år

Ett år efter olyckan kan Joanna och Fredrik äntligen andas ut. Räven friskförklaras och skadan kommer inte att påverka honom i framtiden, även om han alltid kommer ha synliga ärr. 

– Man ser där det är opererat. Han kommer alltid ha ett skönhetsfel, säger Joanna.

Den ett år långa resan har förutom tid och mycket känslor också inneburit en rejäl räkning. 

– Vi var på Ultuna ungefär var tredje dag under hela hösten och efter jul ungefär en gång i veckan. Jag tror att det vi själva har betalat ur egen ficka kanske är på tvåhundratusen kronor. Och då har jag ingen aning om hur mycket det är totalt. Försäkringsbolaget har också betalat flera hundra tusen, förklarar Fredrik.

”Har kostat emotionellt”

När de ser tillbaka på hela resan är det med enorm lättnad. 

– Det är helt otroligt att han faktiskt överlevde. Det var så många gånger som det hade kunnat gått fel. Det här har kostat emotionellt på något sätt också med den här oron, tankar, alltihop, och jag tror inte vi fattat det förrän axlarna sjunker ner på ett annat sätt runt det, säger de och fortsätter: 

– Det känns väldigt fint att han nu bara ska få gå och vara häst i flera år.