ForskningDet är inte enbart smärta som hästen kommunicerar när ansiktsmusklerna blir spända. Det kan vara andra känslor eller fysiologiska mekanismer inblandade i mimiken. Helheten avgör vad det handlar om. Så säger veterinär Johan Lundblad, SLU, som forskar kring pain face.
Forskaren: ”Finns ingen standard för ansiktsuttryck”

Hej, kul att du vill läsa artikeln!
Hästar kan inte genom språket förmedla att de har ont och var. Det jämställer dem med spädbarn, där läkarna måste tyda kroppsspråk och ansiktsuttryck för att bedöma hur de mår. Ur läkarnas kunskaper har även smärtskalor för djur arbetats fram, bland annat Equine Pain Face, som togs fram för tio år sedan.
Nu anser sig många personer kunna använda denna skala för att tolka ögonblicksbilder och korta videofilmer på hästar. Det går inte, menar forskaren Johan Lundblad på SLU.
Varför kan vi inte använda pain face-skalan för att bedöma bilder och filmklipp av hästar som rids eller körs?

– Skalorna är framtagna ur väldigt ung forskning. Jag håller själv på med projekt som visar att det finns andra saker än bara smärta som visas i hästens ansikte. Hjärnan fungerar på ett dynamiskt vis, så att mycket flyter över i vartannat. Det innebär att man måste se helheten för att kunna göra en bedömning.
– Vi vet att hästar uttrycker smärta i ansiktsmimiken i lugna miljöer, men det finns i dag inga validerade studier på hur det uttrycks vid ridning eller körning. Det finns mycket som kan påverka.
I ett av dina projekt transporterades hästar bort från sina kompisar. Vad var slutsatserna av det projektet?
– Vi designade en studie för att visa att ansiktsuttrycken kan aktiveras av många olika saker. Vi lastade och transporterade friska hästar, som inte var så vana att åka transport, och då hände det mycket i ansiktet på dem. Musklerna kontraherades mycket snabbt och sedan släppte spänningen igen, men detta var tecken på obehag eller stress, inte smärta.
– När det pågår flera saker samtidigt är hästens ansiktsuttryck mycket svårare att tyda.
Vad är nytt inom forskning kring hästars kroppsspråk?
Fakta
OLIKA SÄTT ATT UPPTÄCKA SMÄRTA
- I forskning används biomarkörer som mäter stress i blodet. Via bilddiagnostik går det att mäta hjärnaktivitet i förhållande till smärtsamt stimuli.
- Vid hältutredningar kan veterinären lokalbedöva vissa områden eller ge läkemedel systemiskt, som då når hela kroppen.
- Beteendeförändringar som kroppshållning, rörelser och ansiktsuttryck bedöms enligt olika skalor.
- Fysiologiska markörer som hjärt- och andningsfrekvens beror i regel på ansträngning, men är ibland tecken på smärta.
– Jag är en del av en stor forskargrupp som försöker hitta diagnostiska metoder för att hitta smärta i tidigt skede. Jag har precis haft en artikel publicerad, där vi blandade olika händelserika tillstånd och smärta. Där såg vi att om hästen är stressad, kommer det att dölja smärtuttrycket. Samma sak med lugnande medel, det släcker också mimiken.
– Sedan jobbar jag mycket med att försöka gå in lite mer på detaljer på det här, för att förbättra förståelsen för hästars uttryck.
Varför har hästar inom frihetsdressyr ofta öronen lätt bakåtstrukna i stället för intresserat framåtriktade?
– Det finns inget prototypiskt, ingen standard, för hur ansiktsuttryck ser ut, utan det är en väldigt dynamisk skala. Frihetsdressyrhästarna jobbar fysiskt och gör någonting, och det avspeglas i deras ansiktsmuskler. Det kan jämföras med elitidrottare, de ser inte heller helt nöjda ut när de jobbar.
– Jag skulle säga att mycket av ansiktsfunktionen även är fysiologisk, som till exempel utvidgade näsborrar. Det är viktigt att hitta smärta när den finns och ansiktsuttryck är ett värdefullt verktyg i den bedömningen, men vi riskerar att skjuta oss själva i foten om vi hittar smärta överallt.
Fakta
FLERA PROJEKT OM SMÄRTA
Johan Lundblad är involverad i en rad projekt kring smärtuttryck hos häst, samlade under namnet ”För ett långt djurliv”.
I projekten ingår elva forskare med Marie Rhodin och Elin Hernlund i spetsen. Man använder olika tekniska lösningar som registrerar objektiva data om både rörelsemönster och beteenden, utan att tolka resultaten.
I transportprojektet användes högkvalitativa videokameror, med hög upplösning och reglerbar hastighet.
– Sedan tittade vi på dem ”frame by frame”, i klipp uppdelade på under 30 sekunder. Vi använde ett system som heter Facial Action Coding System för att tyda hästarnas minspel, berättar Johan Lundblad. Det beskriver objektivt alla visuellt urskiljbara ansiktsrörelser.
I samarbete med KTH forskar man kring att ta fram AI-baserade bedömningar för att upptäcka hälta.
Ett annat av Johan Lundblads projekt videoövervakar nyopererade hästar på klinik för att studera smärtrelaterade beteenden.
Det kan finnas individuella skillnader i smärtuttryck hos hästar, men även rasvisa sådana.
– Veterinärer kan ofta se hur arabiska fullblod visar mer smärta och tydlighet än vad en islandshäst hade gjort, så det finns många forskningsfält att undersöka.
Lär dig mer!
SLU har producerat en kurs för hästägare i avläsning av smärtsignaler. Den går att hitta via sajten Hästsverige.
Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 14/2025.
Följ Ridsport på