Granne stördes av ljud från ridlektioner

Kvinnan bor granne med en ridanläggning som ligger i ett naturreservat utanför Stockholm. En av anläggningens ridbanor ligger i anslutning till kvinnans hus och trädgård, cirka tio meter bort från hennes altan.

Vid lektioner och träningar på ridbanan menar kvinnan att ljudnivån blir så pass hög att hon och hennes familj inte kan vistas på altanen. I sitt yrkande till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, som gjordes 2020, ville kvinnan att stallägaren och hyresgästerna skulle använda sig av ett ljudsystem mellan instruktör och elever, samt flytta de flesta lektionerna till annan plats på anläggningen.

Hyresgästen som bedriver ridverksamhet på gården bestred kvinnans yrkanden, med hänvisning till att ljudnivån var inom rimliga gränser och att hon haft verksamhet på gården sedan 2005.

Hon motsatte sig också de föreslagna åtgärderna, då ett ljudsystem inte ansågs vara ekonomiskt försvarbart för hennes verksamhet. Men Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund gick på grannens linje och gav henne rätt. Hyresgästen överklagade beslutet till länsstyrelsen i Stockholms län, som beslutade att upphäva föreläggandet om ljudsystem och flyttade lektioner.

Detta beslut överklagades i sin tur av grannen till mark- och miljödomstolen. Även Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund överklagade den del av beslutet som gällde ljudsystemet.

Mark- och miljödomstolen väljer nu att gå på länsstyrelsens bedömning, och anser inte att ”nyttan av att införa de åtgärder som nu är aktuella i det överklagade målet inte står i proportion till verksamhetens inkomstbortfall”. Mark- och miljödomstolen avslår därför grannen och Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds överklagande.