Kylning kan minska skadan

Att använda kyla mot svullnader har anor som går tillbaka till före vår tideräkning. Inom hästhållning anses det som god kutym att kyla hästens ben efter ansträngning.

Frågan är dock hur mycket som finns belagt kring effekten av kylning, vilka strukturer som påverkas och vilken metod som är mest effektiv. Det handlar om en förebyggande åtgärd och effekten av sådana är svåra att leda i bevis. Vad hade hänt om hästägaren inte haft som rutin att kyla hästbenen efter ansträngande arbete?

David Marlin är en internationellt välkänd expert inom termoreglering, arbetsfysiologi och hästvälfärd. Han pekar han på två saker vad gäller senskador:

– Det viktiga är att förstå att de oftast uppstår som en ackumulerad skadeprocess. Senorna drabbas av mikroskador vid träning. Dessa skador läggs på varandra och förstärks av inflammation. Målet är därför att begränsa det initiala inflammatoriska svaret efter träning.

– Eftersom träning ofta sker dagligen hinner senorna inte återhämta sig; en liten inflammation dag ett förvärras alltså för varje träningspass. Vi måste inse att insatserna inte handlar om att förhindra inflammationen, utan om att kontrollera den.

Fakta

Experten

David Marlin är en av hästvärldens främsta forskare, fysiolog och biokemist. Han har även varit delaktig i FEI:s undersökningar av hur värme påverkar hästar vid flera OS.

David Marlin har initierat AskAnimalWeb, en plattform där olika studier om hästar och deras utrustning presenteras löpande: www.askanimalweb.com.

Expandera

En del av reparationen

Kylningen av mjukdelarna nedanför karpus – ligament och senor – handlar alltså inte om att blockera en inflammation. Syftet är att bemästra den till ett måttligt inflammatoriskt svar, eftersom en viss grad av inflammation är en del av reparationsprocessen.

– Det verkar som om hästägare fortfarande tenderar att betrakta senskador som en enstaka, isolerad och olycklig händelse. Men majoriteten är ett resultat av ackumulerade låggradiga eller upprepade skador, säger David Marlin.

– Dessutom har vi genom forskning börjat förstå vilken roll som värme spelar vid senskador. Senor är elastiska. När de töjs ut och sedan återgår till sitt ursprungsläge alstras värme. Hästars senor kan uppnå mycket höga temperaturer vid träning och onormalt höga temperaturer minskar livskraften hos senornas celler. Värmen orsakar inte celldöd, men kan leda till försämrad elasticitet.

Vad ger bäst effekt?

David Marlin har gått igenom en rad vetenskapliga studier av den effekt som värme respektive kyla har på senor och andra mjukdelar. Han har kommit till slutsatsen att det är bra att kyla hästars ben efter hård ansträngning, för att minska inflammation i senor och ligament. Han har även tittat närmare på vilken kylningsmetod som är mest effektiv (se faktaruta längre ned).

Avskrittning efter träning ger en första nedkylning. Hästar är ursprungligen anpassade för ett liv som mest består av skritt under största delen av den vakna tiden, medan dagens tävlings- och hobbyhästar arbetar längre perioder i trav och galopp. Det utsätter kroppen för andra slags påfrestningar, och det gäller även senorna.

Eftersom värme i senorna riskerar att ge upprepade småskador som har degenererande inverkan, är det viktigt att verkligen skritta av hästen efter ett ridpass. Förkorta inte detta på grund av tidsbrist.

Fakta

VILKEN KYLMETOD ÄR BÄST?

För några år sedan genomförde David Marlin en studie av sju olika kylmetoder. Studien gjordes i laboratoriemiljö, eftersom det är svårt att på ett standardiserat sätt jämföra nedkylning på levande hästar.

En behållare av metall fylldes med vatten som upphettades till 42 grader Celsius. Sju olika kylningsmetoder testades i 30 minuter vardera:

Kylning med vattenslang.
En hink med isvatten.
Ispåsar.
Isbandage.
Isbandage med avdunstnings-kylning.
Kylgel.
Lera.

Resultaten jämfördes med den temperatur som uppnåddes då vattnet fick svalna av sig själv under denna tid.

Isvattnet gav allra bäst effekt, liksom att spola 15-gradigt vatten på behållaren. Även kylbandage hade en godtagbar effekt, medan övriga inte alls hade lika bra inverkan.

– Att låta hästen stå med benen i hinkar eller höga plastboots med isvatten ger en god kylande effekt, liksom att spola benen med kallt vatten. Det senare ska göras i tio till femton minuter, säger David Marlin.

Fördelen med att spola med slang är att ny kyla tillförs hela tiden. Det kan även uppnås genom damasker som via en pump fylls med vatten och is.

I försöket valde man att testa alla metoder i 30 minuter, för att ge tillräcklig tid åt mindre effektiva metoder. För de mest effektiva kylningsmetoderna anses dock 30 minuter vara för lång tid, varför behandlingstiden bör anpassas efter metodens effektivitet.

Här kan du läsa studien
Evaluation of the cooling efficacy of different equine leg cooling methods.
Dr D Marlin.

Expandera

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 12/2026.

david marlin inflammation kyla kyla ben kylning

Senaste

Forskning