Luriga symtom på vanlig smitta

Anaplasma är en fästingburen sjukdom som orsakas av bakterien Anaplasma phagocytophilum. Bakterien kan ge allt från kraftiga symtom till ingen reaktion alls. Symtom som kan väntas i de fall där hästen insjuknar är hög feber, upp till 42 grader, samt nedsatt allmäntillstånd och aptit. Även gula slemhinnor, vinglig gång och svullna ben förekommer. Just anaplasma är under sommarhalvåret den vanligaste orsaken till hög feber hos häst.

– Enligt blodprovstester har man sett att var tredje till femte häst i södra och mellersta Sverige har antikroppar mot anaplasma, vilket innebär att de varit smittade av infektionen. Men majoriteten av hästarna får inte symtom. De prover vi får in från akut sjuka hästar är ett par hundra varje år, berättar Gittan Gröndahl på SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

 september 2014 upptäckte Ann-Louise Kjellberg att 19-åriga Hero inte ville äta, och vid en kontroll av tempen stannade termometern på 39,9 grader. Veterinären tillkallades men även om anaplasma var en möjlig orsak saknades de klassiska symptomen som vinglighet och svullna ben. Beslutet landade i att Hero skulle få ett NSAID-preparat för att få ned febern.

Antibiotikan ska ges intravenöst

Men bara ett par timmar senare låg febern på 40,2 och veterinären tillkallades än en gång. För att få bukt med febern påbörjades en intravenös kur med antibiotika som snabbt gav resultat.
– Anaplasma kan behandlas med det antiinflammatoriska medlet Metacam, ett NSAID-preparat, men det ger en långsam effekt. Antibiotika ges när hästarna är allmänpåverkade med hög feber, har svårt att röra sig och inte äter. Antibiotikan ger effekt inom ett par timmar och ges intravenöst av veterinär, vanligtvis i tre dagar, förklarar Gittan Gröndahl.

Behandlingen gav god effekt på Hero. Provtagningen bekräftade anaplasma och han blev snart bättre, men det dröjde inte mer än knappt tre veckor innan karusellen var i gång igen.  I slutet av september var anaplasman återigen ett faktum, med 40,6 graders feber och ett sämre allmäntillstånd än första gången. Hero fick  en ny antibiotikakur. Han kämpade mot infektionen med över 40 graders feber i två dagar och mådde uppenbart dåligt. Till skillnad från den första antibiotikakuren bedömdes det inte att tre dagar räckte, utan det blev sju dagars behandling  med antibiotika intravenöst.

Prognosen är god, men hästen måste undersökas om den uppvisar akuta symptom och behandlas.Gittan Gröndahl, vetetrinär

Ägaren Ann-Louise Kjellberg minns tiden, som var fylld av oro, kontroll av tempen åtminstone tre gånger per dag och de dagliga veterinärbesöken. Även om tillfrisknandet tog längre tid än första gången mådde Hero snart bättre.

an bli sjuk två gånger under en säsong

Gittan Gröndahl förklarar att två insjuknanden under samma säsong ofta ligger tätt, och beror på att hästen inte hunnit bygga upp ett försvar mot sjukdomen.
– Det händer då och då. Generellt beror det på att hästen blivit utsatt för bakterien igen. Det tar ett par veckor för hästen att bygga upp en immunitet som sedan finns kvar en tid, men inte nödvändigtvis livslångt. Nästa säsong kan de insjukna igen.

Majoriteten av de smittade hästarna uppvisar inga symptom på anaplasma, och infektionen är självläkande. I de fall hästen blir påverkad bör dock alltid veterinär kontaktas, menar Gittan Gröndahl.
– Prognosen är god, men hästen måste undersökas om den uppvisar akuta symtom och behandlas. Symtomen är inte specifika utan kan förknippas med andra virus och bakterier. För att ställa diagnos tas ett blodprov och därefter kan rätt behandling sättas in.

Ojämn spridning i landet

Sannolikheten att drabbas av anaplasma tycks skilja sig drastiskt åt i olika delar av landet. De hästtäta regionerna – som Stockholm, Västra Götaland och Skåne – står för flest antal prover, men i förhållande till hästbefolkningen verkar den största risken finnas i Södermanland och Östergötland.
– De senaste tre åren har vi inte fått in några fall från Dalarna, Västerbotten eller Norrbotten, och väldigt få fall i Gävleborg, Västernorrland och Jämtland. Även Kalmar och Gotland har haft sparsamt med fall.
– Man kan tänka sig att skillnaderna beror på fästingtäthet, men det är också svårt att se faktiska siffror. Hästar kan
exempelvis blivit smittade i en region men provtagen i en annan.

Troligen har tiden fästingen sitter på hästen betydelse för om hästen blir smittad eller inte. Vanligtvis dröjer det upp till en till två veckor från det att fästingen satt sig tills det att hästen insjuknar, och säsongen är lång i stora delar av landet. SVA brukar få in de första fallen i början av april och därefter fortsätter proverna rulla in till månadsskiftet november-december ungefär.
– Det finns inget vaccin mot anaplasma, det enda sättet att förebygga sjukdom är att låta hästen få fästingar med anaplasma i lagom dos för att bygga upp en immunitet. De lindrigt sjuka hästarna självläker på en till två veckor, säger Gittan Gröndahl.