Nya resultat av studien om islandshästens viktbärande förmåga

Hur går projektet med de 20 lektionshästarna från Wången?

– I mitten på juni var vi upp och gjorde ett första arbetstest där hästarna fick tölta på en rundbana i fyra olika steg, där varje steg innebar att vi adderade vikt. Efter varje steg mäts olika fysiologiska parametrar för att se hur hästarna påverkas av de olika vikterna. Sedan har hästarna delats in i två grupper och tränats i åtta veckor, ena gruppen med ryttare och andra gruppen som handhästar till den första gruppen. Det gör att de har tränats samma distans men med skillnaden att hälften har tränats med ryttare och hälften utan. Förra veckan gjorde vi ett andra arbetstest för att se om det finns skillnad mellan de olika testerna och de olika grupperna.

Har ni sett någon direkt skillnad mellan de två arbetstesten?

– Det vi främst mäter är plasmalaktat, under det första testet mätte vi med laktatstickor och kunde se ett direkt resultat. Anledningen till att vi använde stickorna då och inte nu är att vi då ville se att vi ligger på rätt nivå, vi vill att hästarna ska nå mjölksyretröskeln för att vi ska kunna utvärdera resultaten.

Vad är plasmalaktat?

– Plasmalaktat mäter om musklerna jobbar aerobt eller anaerobt, det vill säga om de går över mjölksyreströskeln eller inte. Aerobt arbete, alltså under mjölksyretröskeln, kan man fortsätta med i samma intensitet i många timmar, men anaerobt arbete, alltså över mjölksyretröskeln, kan man inte vara kvar i och arbeta i länge alls. Vi pratar om ett par minuter innan intensiteten måste minskas. Det är därför vi mäter plasmalaktatet.

En av delarna i studien, ”Påverkan av ryggens konformation på viktbärande förmåga”, är redan genomförd. Hur såg resultaten ut från den studien?

– Den studien var en pilotstudie och inte med så många hästar, men det vi såg var att ryggens konformation, ryggens form, inte hade någon effekt på den viktbärande förmågan. Det har också gjort en uppföljande studie, med flera hästar, med samma resultat. Man kan tro att en välmusklad och bredare rygg ska vara bättre, men det såg vi ingen effekt av. Däremot såg vi bland annat att en bredare bröstvidd/bringa verkar vara fördelaktigt för den viktbärande förmågan.

Vad händer nu?

– ”Experimentet” är klart och alla data är insamlad, så nu är det ”bara” att analysera den. Jag själv har precis fått barn men några hippologstudenter kommer förhoppningsvis börja jobba med detta i höst. Vi får nog vissa svar relativt snart, men innan studien är klar är det nog ett och ett halvt år kvar.

En del av syftet med studien är att kunna skapa ett system för att kunna rekommendera viktgränser. Kommer resultatet vara applicerbart även på andra raser?

– Syftet med den här studien är att ge kunskap i huruvida man kan träna upp viktbärande förmåga eller ej. Jag tror det kommer vara svårt att kunna rekommendera en viktgräns eftersom vi har sett en väldigt stor variation i viktbärande förmåga mellan olika hästar. Så där tror jag man behöver införa någon slags viktgräns för varje individuell häst i stället.
– Just den här studien som görs på Wången om träningens påverkan kan nog absolut appliceras på andra raser också. Det med exteriöra förutsättningar och dess betydelse är kanske lite krångligare i och med att skillnaderna mellan raser är så stora. Det vore intressant att göra liknande studier på andra raser.

Enligt din uppfattning, finns det något som tyder på att islandshästar är mer viktbärande än andra raser?

– Det är en svår fråga. För att ta reda på det skulle man behöva göra någon liknande studie där olika raser jämförs, och då måste de ha tränats och behandlats exakt likadant innan. Det vi tror är att de hästar som är vana att gå med tyngre ryttare, exempelvis turridningshästar, verkar vara starkare, av vad vi sett. Om det sedan beror på att det är rätt hästar med stor viktbärande förmåga som valts ut till uppgiften eller om det handlar om att de tränats och blivit starka, vet vi inte. Vi har gjort ett liknande arbetstest som det vi gör på Wången på turridningshästar på Island, de klarade väldigt mycket vikt. Flera nådde inte mjölksyretröskeln trots att de bar 35 procent av sin kroppsvikt. På Wången verkar hästarna ha nått mjölksyretröskeln tidigare, men vi har inte något slutgiltigt resultat än.