MedicinAtt vara restriktiv med antibiotika är livsviktigt. Hur gör vi annars i framtiden, om vi inte längre kan behandla livsfarliga infektioner hos djur och människor?
”Om ingen bryr sig blir det värre och värre och värre”
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Veterinärer och djurägare har tagit antibiotikaresistens på allvar. Vi använder inte jättemycket antibiotika till djur i Sverige och resistensläget är överlag ganska gott. Det säger antibiotikaexperten Oskar Nilsson på SVA.
Vad får det för praktisk betydelse?
– Vi kan oftast använda den antibiotika vi vill för att behandla bakterier som orsakar sjukdom. Penicillin är ett förstahandsval som är helt okej att använda. Ofta är de sjukdomsframkallande bakterierna känsliga för penicillin. Vissa typer av antibiotika vill man reservera för tillfällen när det verkligen är nödvändigt.
– Det stora problemet på hästsidan är MRSA, som är en antibiotikaresistent bakterie. Vi har sett en ökning av MRSA de senaste åren även om det inte är jättemånga hästar som drabbas.
Fakta
Den fruktade MRSA-bakterien
- MRSA är en förkortning för meticillinresistent staphylococcus aureus och innebär att bakterien är resistent mot penicilliner och penicillinliknande antibiotika. MRSA kan ofta vara multiresistent, motståndskraftig mot flera olika typer av antibiotika.
- MRSA är en zoonos, den kan alltså smitta mellan djur och människa.
- I Sverige påvisades MRSA första gången hos häst år 2007. Sedan dess har totalt 95 fall rapporterats, de flesta med sårinfektioner. Av dessa har 23 fall rapporterats under 2021.
- MRSA är ett problem för hästsjukvården eftersom det kan vara svårt att hitta en effektiv behandling.
Källa: SVA
Vad händer om hästen får fel sorts antibiotika?
– Då gynnar det bakterierna som är resistenta så att de blir fler. Vi rekommenderar alltid ett bakteriologiskt prov, odling och resistensbestämning. Då blir det rätt behandling direkt.
– Om vi ger en häst medicin i munnen eller i en spruta går det ut i hästens hela blodomlopp. Vi kanske behandlar en svår infektion men antibiotikan kommer ju också att påverka alla bakterier i tarmfloran. Man har mer och mer gått över till att behandla sårinfektioner lokalt, exempelvis med salvor.
Hur tas bakterieprov?
– Det beror på vilken sorts infektion som misstänks. Det kan vara blodprov, urinprov, ledvätska eller svabbar från exempelvis genitaltrakten eller sår. Svabben är bra, man stoppar in den i ett skyddande plaströr med en näringslösning så bakterierna har det bra på väg till laboratoriet.
Hur många bakterier finns det?
– Oj. Jättemånga. De allra allra flesta är vanliga snälla bakterier. Vi människor har fler bakterieceller än människoceller. Hästarna med sin grovtarm lär ha ännu fler. Men de flesta bakterier gör ju aldrig någon skada.
Hur ser restriktionerna för antibiotikaförskrivningen ut?
– Det är bara veterinärer som får förskriva antibiotika till djur, man får aldrig köpa eller ge antibiotika utan att en veterinär har ordinerat det. Vissa substanser är reserverade för att rädda liv på människor och helt förbjudna att använda till djur.
– Det finns också några substanser som har restriktioner för förskrivning, reglerade av Jordbruksverket. Där krävs en odling med resistensbestämning som säger att det här är den enda substansen som kommer att fungera.
– Du får inte sätta in antibiotika för att kompensera för en dålig djurhållning, och inte i förebyggande syfte.
– Sveriges veterinärförbund och Läkemedelsverket har riktlinjer och policys. Det är inte lagstiftning men som veterinär bör man rätta sig efter dem.
Vad hade hänt om vi inte haft riktlinjer och förbud?
– Det är svårt att sia om. Om ingen skulle bry sig skulle det bara bli värre och värre och värre.
– Ibland diskuterar man att förbjuda all antibiotika till djur. Jag tycker att det är rätt att vi reserverar en del substanser för människor, men vi måste fortfarande kunna behandla sjuka djur. Veterinärer har ett ansvar att inte sätta in antibiotika när det inte behövs. Djurägare har också ett ansvar att lyssna på råden från sin veterinär och förstå att det inte gäller bara den egna hästen. Det finns hästar som kan behöva behandling bättre i framtiden.
Fakta
Låg användning
Nästan 60 procent av försäljningen av antibiotika för djur är i dag vanligt penicillin, främst produkter för injektion.
Sedan 2012 har försäljningen av antibiotika som är särskilt viktiga för humansjukvården minskat med uppemot 95 procent. Internationellt sett har Sverige en låg användning av antibiotika för djur.
Penicillin dominerar
I många länder används antibiotika utan veterinär-medicinska skäl i foder för att öka djurens tillväxt. Detta förbjöds i Sverige 1986 och inom EU år 2006. Under 2021 såldes i Sverige totalt 9 129 kilo aktiv substans av olika antibiotika för veterinärmedicinskt bruk. Penicillin är det antibiotikum som dominerar i Sverige.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 15/2022.
Följ Ridsport på