Hälta – sällan en isolerad skada

Hanna Jönsson är veterinär med särskilt intresse för ortopedi och utredningar av nedsatt prestation vid ridning. I sitt arbete vid Mälaren Hästklinik ser hon många olika led- och hältproblem. Vilka är de vanligaste?

– Det är väldigt olika beroende på typ av häst och på vilken sport eller inriktning det handlar om. Vi ser alltifrån många ledrelaterade problem, ligament, senor och även problem med överlinjen som hänger ihop med hältor. Om har hästen fått ett problem ger det inte sällan konsekvenser i flera delar av kroppen. Det uppstår sekundära spänningar, där vi ofta kopplar in vår rehabpersonal, säger Hanna Jönsson som berättar att det är sällan hästar kommer in till kliniken och bara har en isolerad skada.

Särskilt gäller det islandshästarna, menar Hanna Jönsson.
– Jag ser mycket islandshästar, det är en populär ras här i Sverige. Deras gångarter och rörelsemönster gör att de är lite mer svårtolkade, men när du väl knäcker koden är det inte svårare att utreda än andra hästar, säger hon och förklarar:
– På ett halvblod kan man inte sällan lokalisera hältan vid undersökning. När vi försöker göra samma sak med islandshästarna är det generellt betydligt mer utmanade. De har oftast inte bara ett problemområde utan får ofta sekundär påverkan eftersom de har ett ökat gångartsregister och då större möjligheter att kompensera.

Diagnos som minskat

Hos islandshästarna är det generellt vanligare med bakbenshältor, vid frambenshältor är det inte ovanligt med smärta från kotlederna eller gaffelbanden.
–  De har ett stort genomtramp i kotlederna vilket kan innebära en ökad riskfaktor, förklarar Hanna Jönsson som berättar att en diagnos som tidigare var vanlig bland islandshästar ser ut att ha minskat.
– Däremot är det i dagsläget inte lika vanligt med spatt hos islandshästarna, röntgenmässigt är det sällan vi ser lika stora röntgenförändringar som tidigare. Det har man i princip avlat bort tack vare stora avelsprojekt. Däremot ser vi fortfarande många islandshästar med smärta från glidlederna, men diagnosen blir då istället artrit, inflammation i glidlederna.

Enligt Hanna Jönsson ser man generellt avvikelserna eller en tydligare hälta i ett något tidigare skede hos halvbloden
– Bland islandshästarna handlar det mer om att man i tidigt skede ser ridbarhetsproblem, där de exempelvis tappar gång, takt eller svävmoment. Jag tror därför att islandshästarna eventuellt kommer in i ett något senare skede.

Var uppmärksam

Men man ska vara uppmärksam på alla förändringar i beteende och ridbarhet när det gäller alla hästar. Hanna Jönsson uppmanar alla att vara observanta på alla förändringar i hästens beteende som sticker ut från det normala.
– Idag talas det alltmer om att beteenden som hittills har setts som normala eller till och med uttryck för positiva känslor hos hästen – som att bocka – i själva verket kan orsakas av smärta.
Hanna tror inte att alla hästar bockar för att de känner en smärta eller ett obehag.
– Man ska kolla av hästen med veterinär för att se om det är smärtutlöst, men precis som människor har hästar olika sätt att uttrycka sig.

Man måste vara beredd att se över hela sitt system, uppstallning, underlag och team för att utforma de bästa förutsättningarna för sin häst

Att nötande och enformig träning orsakar slitage är det nog få hästägare som missat.
– Det är ju ingen som går till gymmet och bara tränar ben varje dag. Alla behöver inte skritta ut på långa tyglar i skogen, men inom de möjligheter man har ska man försöka variera ridningen så mycket som möjligt och inte heller låta hästen gå på samma underlag i långa perioder. Man ska också planera sin ridning, har man gjort ett riktigt styrketräningspass behöver man inte även samma dag utföra exempelvis sjukgymnastik/rehabövningar med ytterligare fokus på styrka, förklarar Hanna Jönsson som också ibland ser att matchningen mellan häst och ryttare kan spela in.

– Det kan också vara så att matchningen med ryttaren inte är helt optimal. Just den ryttaren kanske har en ridning som inte passar just den individen, eller vill använda hästen till något som hästen inte är lämpad för. Det kan vara en känslig diskussion.
– Man måste vara beredd att se över hela sitt system, uppstallning, underlag och team för att utforma de bästa förutsättningarna för sin häst.

Flera typer av behandlingar

Led- och hältproblemen kan behandlas med många olika metoder, beroende på vad det är för typ av skada, vad det är för häst och vad ägaren vill.
– Det är viktigt att ha en transparent diskussion med ägaren och ge en tydlig bild av kostnader. Man ska inte glömma att även bilddiagnostiken kan innebära kostnader, men man kan också spara kostnader och tid om man tidigt får en korrekt diagnos och snabbt kommer igång med rätt behandling samt rehabilitering, säger Hanna Jönsson.

– En av de mer hållbara behandlingarna, anser jag, är de ortobiologiska preparaten, där man bland annat använder hästens eget blod för att utvinna biologiska behandlingspreparat. Hästarna kan oftast aktiveras på ett bättre sätt och generellt sättas i rörelse lite tidigare, vilket är positivt för läkningen och hälsan i stort. Vi har använt dessa i många år och de senaste åren har det tillkommit fler versioner.
– Vi använder även kortison vid indikation, som är ett billigare alternativ, men som kräver att hästen generellt får vila något längre.

Individuell plan

Hur länge en häst behöver vila och återhämta sig efter en behandling beror främst på orsaken till hältan och också den ställda diagnosen, i kombination med hästens individuella kliniska bild. Vissa skador kräver en längre rehabiliteringsperiod, och det är av största vikt att hästen får den tid som behövs för att återhämta sig helt innan den återgår till belastning. På Mälaren Hästklinik får därför varje häst ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram för bästa möjliga återhämtning.

– Det finns också hyaluronsyra, stamceller och polyakrylamidhydrogel. Den sistnämnda har en sammansättning som ger långtidsverkan, men den ger också livstids tävlingskarens i Sverige. Det finns väldigt många behandlingar att välja mellan, men det är viktigt att vi jobbar evidensbaserat och enligt gällande reglemente/riktlinjer.

– När vi är ute på konferenser ser vi att det kommer förslag på läkemedel som inte, än, är godkända i Sverige. Behandling med ett läkemedel som ej är registrerat och godkänt i Sverige ersätts inte heller av försäkringsbolagen.

Finns fler vägar

Hanna Jönsson berättar att man inte får glömma att alla injektioner innebär risker. – Det kan till exempel uppstå flair, en inflammatorisk respons, infektioner eller andra komplikationer. Man gör ingen behandling i onödan.

Man talar ofta om injektioner när det gäller behandlingar av leder och hältor, men det finns också många andra metoder.
– Vi har laser- och stötvågsbehandlingar och använder också korrigerande skoningar samt utformat rehabiliteringsprogram i samråd med vår rehabpersonal. Men vi är inte hovslagare, så då samarbetar vi med den som brukar sko hästen eller en hovslagare med kompetens för sjukbeslag för att utforma den bästa planen och ge hästen de bästa förutsättningarna. Det är väsentligt med ett helhetstänk för en god läkning och lyckad behandling.

Hanna Jönsson beskriver sitt jobb som ett detektivarbete,
– Varför får hästen kotledsinflammation? Vilka strukturer kan inverka och påverka kotleden, kanske sitter primärproblemet egentligen där? Eller kommer det från muskulära problem, ligament, senstrukturer, skelettsmärtor? Vem skor? Vem tränar hästen? Hur tränas hästen? Det är viktigt att man har helhetsbilden.