Så rids och bedöms nya grenen GK-pass

Det är en entusiastisk Nina Bergholtz som berättar om det mångåriga arbetet som slutligen mynnat ut i den nya GK-grenen för 2026 – gæðingapass. Idén har funnits länge, men det är först nu som grenen blir officiell.

Redan 2017 pågick arbetet, då ett arbetslag inom GK-rådet – bland andra Illugi Guðmar Pálsson, Haffi Gíslason, Emilia Lif och Nina Bergholtz – tog fram de första reglerna. Sedan dess har formatet testats och utvecklats.

– Vi har faktiskt pratat om det här i runt tio år, men inte riktigt kommit i mål förrän nu. Det känns roligt att kunna erbjuda ännu en gren för ryttare som har hästar med bra pass och vill utveckla det, säger hon.

Liknar momentet i A-flokk

Gæðingapass bygger på passmomentet i både A-flokk och GDYA, men lyfts ut till en egen gren. Det innebär att ekipaget visar ett passlöp på rakbana där läggning, passkvalitet och nedtagning bedöms som en helhet, tillsammans med hästens form under ryttare och vilja (eller sits och inverkan i ungdomsklasser). Poängskalan är 5-10.

– Det här är alltså inte samma sak som stilpass i sport. I stilpass döms olika moment var för sig av flera domare. I gæðingapass sätter domaren en sammanhållen totalbedömning, precis som i passdelen i A-flokk. Det handlar mycket om harmoni, balans och uttryck, förklarar Nina.

Två försök – bästa räknas

Varje ekipage får två passförsök. Ekipagen startar i grupper om fem till tio ryttare. Först rider alla varsitt passförsök. Därefter samlas gruppen på nytt och rider sitt andra försök.

– Det bästa försöket räknas. Missar man första, men sätter sitt andra riktigt fint, så kan man ändå få ett jättebra resultat. Det skiljer sig från stilpass där båda löpen räknas in, säger Nina.

Spö är inte tillåtet i gæðingapass. När anridningen påbörjats får ryttaren inte vända eller göra volt – om det sker leder det till diskvalificering. Inga finaler rids, utan resultatet avgörs direkt där det bästa av ekipagets två passförsök räknas.

För att nå medelpoäng eller högre måste ekipaget visa minst 100 meters flygande pass.

Att lägga hästen korrekt är avgörande:

– Den ska läggas från en energifylld och rytmisk galopp, gå i pass med stabil takt, kraft och bärighet, och sedan avslutas mjukt och kontrollerat. Det ska se harmoniskt, enkelt och självklart ut.

Passar flera ekipage

Det behövs inte en renodlad passhäst för att tävla gæðingapass.

– En bra femgångshäst med tekniskt fin pass räcker långt. Det är ofta hästar som är lätta att lägga, håller passen stabilt och avslutar i balans. Och såklart: glad, pigg och samarbetsvillig. Det ska se roligt ut, säger Nina.

Hon hoppas att grenen kan locka både etablerade passryttare och ryttare som kanske inte känner sig hemma i GK-tölten.

– Jag tror många kommer uppskatta att det finns ännu en gren att rida på gæðingakeppni-tävlingar.

Hoppas inspirera internationellt

Idag rider man inte gæðingapass på Island eller i övriga Europa – ännu.

– Vi hoppas få den godkänd även där, men vi vet inte hur det landar. Men jag tror våra nordiska grannar kommer haka på. Danmark och Norge ligger nära i tradition. Tyskland har mindre GK, men vi får se. Det här är ett naturligt steg för passridningen att fortsätta utvecklas, säger Nina.