Samverkan hellre än hårt tonläge blev slutord för Horse Welfare Summit

Vad är de största utmaningarna sett till hästvälfärd just nu? Det var den inledande frågan från moderator Malin Axel-Nilsson till de sex deltagarna i panelen, som alla representerade varsin hästorganisation. Alla stora organisationer fanns på plats utom Svenska Islandshästförbundet som lämnat återbud.

– Den stora utmaningen är att behålla elevernas förtroende och förtjäna allmänhetens förtroende. Det är ofta genom oss som människor kommer i kontakt med hästar första gången, sade Eva Netterberg, ordförande i Ridskolornas Riksorganisation.
– Vi jobbar förebyggande för att ha en god hästvälfärd, stöttar varandra ridskolorna emellan och har förhoppningsvis modet att ändra om det behövs, fortsatte hon.

Vill bli travhäst i nästa liv

– Vår största utmaning är att förenas i en strategi och få ut positiva budskap. Vår största tränare säger att om han får välja vill han bli travhäst i nästa liv, för de får den bästa tänkbara maten, de får kärlek, och de får hjälp direkt om de har ont i kroppen, sade Maria Croon, vd för Svensk Travsport.

Hon konstaterade att utrustningsfrågor är heta.
– Vi satsar pengar på forskning och arbetar med att förstå hur vår utrustning påverkar hästen. Vi lägger mycket mer pengar på forskning i dag än för fem-sex år sedan.
Sedan tio år har travet också ett kontrollprogram, Travarhälsan, med inspektörer som besöker alla tränaranläggningar.

ATG:s framtid hänger på sporten

För ATG:s del är problemet att organisationen inte äger hästvälfärdsfrågan.
– Vi sätter inga egna regler utan är beroende av sporten, och om den förlorar sin SLO, Social License to Operate, förlorar vi vår, sade Victoria Orrsveden och tog ATG:s internationella sändningar som exempel.
– Vi sänder tävlingar från hela världen och det ser väldigt olika ut i olika länder. Vi försöker lyfta hästvälfärden i alla länder vi sänder ifrån, sade Victoria och berättade att kunder hör av sig när de ser exempel på brott mot hästvälfärden.

På lång sikt är målet att säkra sporthästarnas välfärd, och det är ett rörligt mål

Att allmänhetens kritik mot hästsport har hårdnat har varit tydligt i alla fall sedan femkampen på OS i Tokyo.
– För vår del är det viktigaste att arbeta mot hästmisshandel, genom att se till att vi får regelverk på plats. Men på lång sikt är målet att säkra sporthästarnas välfärd, och det är ett rörligt mål, sade Göran Dalin, vice ordförande i Svenska Ridsportförbundet och ordförande i förbundets hästvälfärdsråd.

Ingen idé att vänta på FEI

Han hänvisade till lördagsmorgonens föreläsning med Natalie Waran, som ledde FEI:s hästvälfärdskommission.
– Hon sa att hon hoppas att FEI ska ändra sina regler, men att vi ska komma ihåg att FEI bara är en liten del av den internationella sporten. Hon uppmanade oss att inte vänta på att det långsamma FEI där 140 länder har varsin röst ska agera, utan göra vår hemläxa. Vi kan gå före i Sverige.

– Vi i Norden kan bli förebilder för andra länder i Europa, hakade Maria Croon från travet på
– Från 2025 kommer alla europeiska länder att ta in våra hårdare svenska regler om spöanvändning, inte för att de måste, utan de gör det frivilligt. Jag tror att Sverige skulle kunna göra mer för att trycka på andra länder.

Oroades över debattklimatet

Karolina Lagerlund, vd för paraplyorganisationen HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse, konstaterade att mångfalden i hästsektorn både är en styrka och en utmaning.
– Hur kan vi alla komma ihop kring det faktum att en häst är en häst?
– Jag funderar en del på debattklimatet i vår egen sfär, mellan personer, grupper och organisationer. Hur får vi diskussionen på en sund nivå?
– Vi behöver se styrkan i varandra och lära varandra. Vi behöver alla vara ödmjuka och förändringsbenägna, sade Karolina Lagerlund.