Studie – mjölken påverkas av kolhydrater

De första veckorna växer ett föl mycket fort och diar ofta. Under den allra första veckan diar det mellan tio och tolv gånger i timmen. Senare sjunker digivningsfrekvensen, så att fölet vid en månads ålder diar cirka fyra gånger per timme. 

I början av digivningstiden producerar ston dagligen en mjölkmängd som motsvarar 2,5 till 3,5 procent av sin kroppsvikt. Detta kräver mycket energi och protein – dubbelt så mycket energi som krävs för underhållsbehovet och 1,5 gånger så mycket protein. 

Bland energikällorna finns socker och stärkelse som brukar benämnas icke-strukturella kolhydrater, NSC. Deras betydelse har undersökts i en amerikansk studie, där forskarna undersökte vilken inverkan olika nivåer av NSC i fodret har på stoets mjölkproduktion samt på mag-tarmutvecklingen hos det nyfödda fölet. 

I studien utfodrades högdräktiga ston med antingen ett foder med högt NSC-innehåll (43,9 %) eller ett foder med lågt NSC-innehåll (17,8 %). Detta skedde med början dag 319 av dräktigheten. Mjölkprover samlades sedan in från stona vid fem tillfällen: tolv timmar, tre dagar, sju dagar, 14 dagar samt 21 dagar efter fölning. I mjölkproverna mättes kolhydratinnehållet, inklusive laktos och oligosackarider.

Resultatet visar att både mjölkavkastningen och den totala kolhydratproduktionen var högre hos ston som fick foder med högt NSC-innehåll jämfört med ston som fick foder med lågt NSC-innehåll. Koncentrationen av oligosackarider var högst i mjölk som samlades in tolv timmar efter fölning och minskade sedan med tiden. Oligosackarider tros fungera som prebiotika och kan spela en primär roll i etableringen av det nyfödda fölets mikrobiom och därmed ha betydelse för mag-tarmutvecklingen. 

De ston som gavs foder med högt NSC-innehåll hade även högre mjölkproduktion.

Det finns andra studier som visat att ston som utfodras med mycket kraft-foder (50 procent grovfoder och 50 procent kraftfoder) visserligen mjölkade en större mängd per dag, men att ston på en grovfoderstat (95 procent grovfoder och 5 procent kraftfoder) producerade en mer koncentrerad mjölk.

Gräs räknas som det bästa fodret till både ston och föl. Omständigheter som nederbörd, soltimmar och grässorter bestämmer näringsinnehållet samt hur länge betet räcker som enda föda. 

• Källor: 
• Dietary nonstructural carbohydrates influence synthesis of mare milk carbohydrates and yield. M B Pyles et al. Jan 2025.
• Utfodring av sto, föl och den växande unghästen. Travhästen.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 4/2026-Avelsextra.