När fölet ska flytta hemifrån

För runt 20 år sedan skrev den brittiska etologen Marthe Kiley-Worthington om avvänjning av föl, både i böcker och artiklar. Hon framhöll då att en tidig och stressande avvänjning kan bli grogrund för utvecklande av stereotypier längre fram i hästens liv.

Hon pekade på att fölet bör få gå med modern fram till ungefär nio månaders ålder. Detta var det få uppfödare som gjorde för 20 år sedan, det vanliga var att fölen vandes av vid fem, sex månaders ålder.

Nio-tio månader vanligast

Sedan dess har flera vetenskapliga studier visat att Kiley-Worthington hade alldeles rätt. En mycket intressant studie som kom för några år sedan, visar att det är fölen som slutar att dia när de känner sig mogna för det, inte modern som kör bort dem. I den grupp om 16 fölston och deras föl som kartlades, inföll detta vid lite olika ålder, oftast mellan nio och tio månaders ålder och som tidigast vid 7,7 månader. 

Tidpunkten berodde på fölets sociala band till stoet. Trygga föl slutade dia tidigare, medan vissa föl var mer ängsliga och knutna till modern och hellre uppehöll sig i hennes närhet än med övriga hästar. Dessa diade tills de var äldre.

Forskarna konstaterade att den stress som uppstår vid avvänjning inte så mycket handlar om att fölet slutar få mjölk från stoet, utan att bandet mellan sto och föl bryts. I frilevande flockar fortsätter fölen att ha nära kontakt med sina mödrar ända till två-tre års ålder.

Andra vuxna hästar viktiga 

Den danska beteendeexperten Helle Vestergaard Knudsen har utvecklat detta vidare. 

– Det är inte bara modern som fölet har band till i frilevande flockar. Det finns andra vuxna hästar omkring fölet och vi glömmer ofta hingstens roll – han är den som är aktiv och håller ordning på gruppen.

– Ston är av naturen enkelspåriga på så sätt att de har fullt upp med att ge di till fölet vid sin sida och ge näring åt ett foster i magen. Så de är inte särskilt leklystna eller aktiva. Detta tar hingsten hand om, och bland våra tamhästar är det valacken som får överta hans roll. Så det är bra att ha en trevlig valack som mentor och stöd i gruppen med avvanda föl/unghästar.

Introducera försiktigt

Introduktionen av en avvand fölunge i en ny grupp bör ske med omsorg. Hästanläggningar ser alla olika ut och det kan finnas flera olika rutiner som fungerar bra. Det som hästägaren ska tänka på är att försöka förhindra att de nyligen avvanda fölen råkar ut för sura äldre hästar, som är aggressiva mot dem, eller att de blir inträngda i ett hörn av hagen och skadar sig.

– Om fölet ska byta hage i samband med att det blivit avvant är det bra att börja med att släppa fölet ensamt i hagen så att det fritt och i sitt eget tempo kan gå runt och lära känna den nya miljön, innan flera föl släpps samman. Valacken kan sedan komma med en stund – håll honom i ett grimskaft och låt honom beta tillsammans med fölen och upprepa detta tills de verkar vana vid varandra och kan släppas ihop.

Huvudbudskapet är att fölet/unghästen ska få så positiva upplevelser som möjligt under tiden fram till två års ålder. Det är en period då den unga individen ska lära sig att umgås med andra hästar på ett bra sätt och bli trygga individer där nyfikenheten på omvärlden är det som styr.

– Hästar är av naturen nyfikna, och det är genom att vara nyfikna som de kommer att lära sig det vi människor så småningom begär av dem. Ett föl som hamnar i många otrygga situationer under uppväxten kan riskera att utveckla närmare 80 procent ängslighet och bara 20 procent nyfikenhet. Det bäddar för problem längre fram.

Fölet bör få gå med modern fram till ungefär nio månaders ålder.

– Om vi tänker igenom vår hantering av fölet/unghästen under de första åren, kan vi i stället få hästar som är till 80 procent nyfikna och bara 20 procent osäkra. Om en sådan häst blir utsatt för utmaningar eller stress, kommer den att ha en stark kärna av robusthet i sig och kommer att kunna hantera detta väl. 

Hästars förhållningssätt till uppgifter och förändringar baseras på varje individs kunskap och erfarenheter från tidigare situationer i livet, både med och utan människor.

Fölauktioner kan ge problem

Även om det på den enskilda hästgården går att genomföra en bra och stabil uppväxtmiljö, finns det många situationer i den moderna hästhållningen som utmanar detta. Ett av de sämre exemplen är vad som ibland sker med föl som inhandlas på auktioner runt om i Europa. Det har förekommit att de rycks direkt från modern och sätts på en många timmar lång transport till Sverige, och sedan släpps in i en ny grupp direkt.

– Då är det inte konstigt att vi får ängsliga, osäkra och lättstressade hästar med magsår och stereotypa beteenden. 

– Det vore fantastiskt om vi kunde tänka på fölens upplevelser i första hand, och kanske ordna så att de får gå kvar hemma hos uppfödaren i en känd flock i åtminstone något år.

– Jag förstår om det kan verka orealistiskt, men detta ligger i hästens intresse och därmed också i vårt, om vi vill ha hållbara, friska och robusta hästar.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 4/2026-Avelsextra.