MiljöDet är lätt att förbise att vi alla tillhör ett kretslopp, att även små handlingar kan ge konsekvenser för miljön. Medel mot insekter, löss och fästingar till våra djur kan skada andra än den tilltänkta måltavlan.
Häst- och hundhår fara för småfåglar

Hej, kul att du vill läsa artikeln!
Det känns meningsfullt att slänga hästarnas tjocka tussar med bortborstad vinterpäls till fåglarna att bygga bo av. Och det ser gulligt ut om man råkar se ett fågelbo i ett buskage och upptäcker att det är inrett med mjukt hästhår.
Men – allt hör samman i ett ekosystem och om vi använder giftiga substanser måste vi inse att det kan medföra konsekvenser någon helt annanstans förutom hos de insekter vi vill påverka.
Hår från hästar, hundar och katter som är behandlade med preparat mot fästingar och insekter, eller mediciner, kan ha en drastisk inverkan på småfåglarnas liv. Detta beror på att de aktiva substanserna kan finnas kvar i hårstråna och påverka fåglarna negativt.
Rester av gift i håret
I en studie vid Sussex universitet i England har Cannelle Tassin de Montaigu och hennes kollegor undersökt förekomsten av restsubstanser i det mjuka täcket av djurhår i fågelbon för blåmes och talgoxe. Där fann de 17 olika insektsgifter.
I samtliga bon fanns nervgiftet fipronil, som är aktiv substans i fästingmedel för hund som även ibland används mot loppor, löss och fotskabb på häst. De flesta fågelbon innehöll även imidakloprid och permetrin, där det senare kan ingå i insektsmedel mot flugor och knott. Till exempel finns ett receptbelagt pour-on-preparat mot svidknott på häst som innehåller permetrin. Detta ska spridas på hästens rygg.
Dessa nervgifter kan i vissa fall påverka fåglarna, så att många ägg förblir okläckta och så att många av de kläckta fågelungarna dör tidigt.
Den fulla vidden av miljöpåverkan av veterinärmedicinska läkemedel verkar ha underskattats. Ingenstans på bipacksedlar till fästing- eller flugmedel finns någon information om att hår från behandlade djur måste tas omhand särskilt eller hur länge läkemedelssubstanserna kan finnas kvar i dem.
Undvik att lägga håret utomhus. Gifterna finns kvar länge.
Så vad ska vi göra med hårtussarna från behandlade hästar och hundar?
– Mitt huvudbudskap är att om möjligt avstå från behandling med insektsmedel. Det finns fler och fler bevis på resistens mot permetriner och pyretriner på grund av överanvändning, säger Cannelle Tassin de Montaigu när Ridsport frågar via mejl.
– Men om hästen eller hunden har behandlats, så undvik att lägga håret utomhus. Gifterna finns kvar länge, vissa produkter kan ha en lång halveringstid. Jag skulle säga att det är bättre att slänga dem i soporna eller bränna dem. Inget av detta är idealiskt men det kan minska risken för vilda fåglar att komma i kontakt med insektsmedlen.
Det tvärvetenskapliga konceptet One Health, som arbetar på global nivå för att understryka kopplingarna mellan folkhälsa, djurhälsa, växthälsa och en frisk miljö, konstaterar att det inte finns någon generell övervakning av läkemedel i miljön. Varken i Sverige eller inom EU. Därför vilar kunskapen om läkemedelsrester i miljön till största delen på enskilda forskningsprojekt.
”Världens viktigaste bok”
1962 utkom boken ”Tyst vår” av Rachel Carson, där hon förutspådde en vår utan fågelsång på grund av de bekämpningsmedel som då hade börjat användas, framför allt i jordbruket. Hon beskrev hur detta inte enbart skulle komma att döda skadedjuren utan även fåglar, fiskar och andra djur. Boken har kallats ”världens viktigaste bok” och blev en väckarklocka som startade västvärldens miljöengagemang.
Nu, 64 år senare, har det visserligen hänt en del – som en direkt följd av Carsons bok förbjöds användningen av DDT. Men exemplet ovan med giftrester i fågelbon visar att det finns mycket kvar att göra.
Nya riktlinjer behövs
I höstas anordnades ett temamöte inom Veterinärt hållbarhetsforum vid den norska veterinärhögskolan i Ås. Då konstaterades att det behövs nya riktlinjer för alla typer av parasitbehandling, ökad kunskap om miljöeffekter och vägledning från oberoende aktörer.
Fotnot: Studien heter ”High prevalence of veterinary drugs in bird’s nests”, Cannelle Tassin de Montaigu et al.
Fakta
Läs bipacksedlarna
Alla upplysningar kring miljöpåverkan finns ännu inte med på preparatens bipacksedlar. I dagsläget är det upp till djurägare att ta eget ansvar för de medel man använder.
1. Lämna in överbliven medicin på apoteket.
2. Släng förpackningarna som pappers- eller plastavfall.
3. Hårtussar från behandlade djur kan slängas som restavfall i soptunnan, i förslutna påsar så att inte håret flyger omkring.
Skydda vattendragen
Angående preparat innehållande fipronil anges att behandlade djur inte bör bada i vattendrag inom två dagar efter applikationen, eftersom läkemedlet kan vara skadligt för vattenlevande organismer och bin.
Samma sak med pour-on-preparat med permetrin. Där sägs att man inte ska förorena dammar, vattendrag och diken med läkemedlet eller den tomma behållaren.
Avmaska med förnuft
När det gäller avmaskningspreparat har vi redan fått resistens mot vissa substanser och där vet de flesta hästägare att de kan ha negativ effekt på dyngbaggar. Därför finns uppmaningen att endast avmaska de hästar som verkligen behöver det och att avmaska hästarna senast två veckor före betessläpp för att minimera mängden avmaskningsmedel som kommer ut i den färska sommargödseln, där dyngbaggarna är som mest aktiva.
Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 6/2026.
Följ Ridsport på