Hippologtiteln attraktiv: ”Vi borde värdera utbildning högre”

Tuva Ekström och Irma Westenberger examinerades båda från hippologprogrammet i år med ett uppmärksammat examensarbete om hur musik kan förbättra takten i tölt hos islandshästar. Från början hade de båda andra yrkesplaner trots ett livslångt hästintresse: Tuva gick en utbildning till musikalartist och Irmas barndomsdröm var att bli veterinär, men båda kände att de i och med utbildningen hamnade helt rätt.

– Mina föräldrar hade inget hästintresse även om de stöttade mig. Det var jag som drev att jag skulle börja på ridskola, bli medryttare och sedan ha en foderhäst. Som sextonåring flyttade jag hemifrån och började på Dille, som då fortfarande hade islandshästinriktning, och sedan började jag direkt på Wången efter det när jag kände att jag var för skoltrött för att gå hela vägen till veterinär, beskriver Irma.

– När jag började jobba med hästar istället för som musikalartist märkte att jag alltid behövde lita till någon annan, att jag inte hade tillräckligt med kompetens själv, minns Tuva.
– Jag såg också att det fanns massor med tips och tyckande på internet och kände att jag måste ju utbilda mig, för att lära mig hur det egentligen är så att jag skulle kunna hjälpa mina hästar på riktigt, förklarar hon vidare anledningen till att hon sökte.

Första jobben efter examen
Både Tuva och Irma beskriver en givande utbildning och har båda fått anställningar efter examen, Tuva på det stall i Australien där hon gjorde sin andra praktikperiod och Irma på Agersta Islandshästcenter.
– Jag börjar där efter sommaren och ska i första hand instruera, berättar hon.
– Undervisning var en sådan sak som jag inte hade erfarenhet av innan Wången, det var som en möjlighet som öppnades upp och jag insåg att det är jättekul att undervisa människor. Det känns bra att vara anställd till en början, och att få möjligheten att jobba på en sådan gård! Både för att det är en trygghet, och för att lära mer och ha någon att bolla med. Sedan har jag funderingar om att starta eget vid sidan om, kanske både undervisning och att ta emot hästar på träning, som ett sätt att känna mig för lite grann.
 
Att Tuva skulle återvända till Australien var inte direkt något som hon planerat för.
– Jag hade egentligen inte planerat att åka utomlands, jag kommer från Småland och trivs i Småland, men jag tog praktiken för att det lät spännande och på den vägen är det. Det är en av Australiens största islandshästgårdar med omkring hundra hästar, de föder upp hästar och utbildar dem för försäljning, förklarar hon.
– Jag fick erbjudandet om att komma tillbaka och jobba som stallchef i slutet på min praktik, och så åkte jag hem och diskuterade med mina lärare och mina föräldrar. Lärarna sa “kör!” när jag bollade med dem, men vi diskuterade förstås olika aspekter av det. En fördel med det här jobbet är möjligheten att träffa på många olika hästar och att driva en verksamhet. Samtidigt betyder det inte samtidigt gör att göra sig ett namn i Sverige genom att tävla här.

Att etablera sig

Både Tuva och Irma säger att de upplever hippologtiteln som attraktiv och ger möjlighet till jobb, även om det kan innebära att man behöver flytta. Deras upplevelse stämmer med vad som framkommer av Wångens alumnenkäter. Wångens hippologenhet uppger att 57 studenter antogs och registrerades på hippologprogrammets islandshästinriktning under perioden 2010-2022, varav de flesta fullföljt utbildningen och etablerat sig på arbetsmarknaden inom hästnäringen kort efter examen.

Det vanligaste bland hippologerna är dock att bli egenföretagare, snarare än anställd. Där kommer delarna med att ”göra sig ett namn” in – om det må vara på tävlingsbanan, eller på sociala medier.
– Under utbildningen har vi pratat om att tävlingsresultat är en sådan sak som spelar roll för att få ut sitt namn på marknaden. Har man inte möjlighet att köpa rätt häst kan det förstås bli svårare att nå de resultaten, och då kan man behöva hitta ett annat sätt, som sociala medier. Det kanske är viktigt framför allt om man ska starta eget, kommenterar Irma.

Tuva, som alltså hade anledning att fundera över saken i samband med beslutet att återvända till Australien har en liknande syn.
– Sverige ligger nära Island och här finns många som är duktiga, så framgångar på tävlingsbanan är till stor hjälp. För att få förfrågningar om att till exempel hålla lektioner eller clinics så är det en fördel. Vi har lite av en kändiskultur där det efterfrågas mer än utbildning. Jag tänker att vi borde bli bättre på att värdera utbildning än om man kanske tävlat framgångsrikt med en eller två hästar, säger hon.

I övrigt då, finns det fler aspekter som påverkar möjligheterna att komma in i branschen som ung? Irma reflekterar:
– Det finns en inställning hos vissa att unga inte vill arbeta, att unga är lata. Det kan handla om saker som man vill göra som ”man alltid har gjort”, medan vi – kanske framför allt om man utbildat sig – vill hitta effektivare arbetssätt och sätt som gör att kroppen håller på sikt. Det vore bra om branschen blev bättre på att prata om sådant! Det behövs nya idéer, men för att de ska få fäste så är det viktigt att vara lyhörd och bygga relationer först.