SIHS 2025Caspar Logan Hegardt och Sigur∂urdur Sæmundsson, “Siggi Sæm” , bjöd på perspektiv på resan från embryo till världsmästare i mässarenan på SIHS. Slutsats? Det krävs både tur och skicklighet.
Att skapa en världsmästare: ”Försöker man inte så lyckas man inte”

Hej, kul att du vill läsa artikeln!
Det finns förstås inget enkelt recept på att skapa en världsmästare, men duon – Caspar Logan Hegardt som är dubbel världsmästare 2023 och 2025 på familjeuppfödningen Oddi från Skeppargården (f-08, e Ægir från Skeppargården, u Oddrún från Viarpshult) och Sigur∂urdur “Siggi Sæm” Sæmundsson som varit del av det isländska landslaget i 34 år, antingen som ryttare eller lagledare, och som red sitt första EM (som var föregångare till VM) redan 1977 – gjorde ett antal nedslag i processen och delade sina tankar, flankerade av Oddi. Enligt programmet skulle även Gljátoppur frá Mi∂rauni (f –15, e Álfarinn frá Syðri-Gegnishólum, u Salka frá Stuðlum), ytterligare en svensk världsmästarhäst, också deltagit men på grund av befarad sjukdom på en annan häst i stallet fick han lämna återbud.
Avel och uppfödning
1. Välj rätt avelsmaterial
Att välja rätt sto och hingst är förstås själva grunden till att avla fram en bra häst.
– Titta efter något som sticker ut, välj en bra häst att avla på. Jag vill avla på det som är bra och göra det ännu bättre, jag vill inte hamna i kompensationsavel, säger Caspar.
– Det är rätt, men samtidigt ger inte två fina individer alltid en bra avkomma, man får räkna med ”lite svinn”. Men sett över tid är våra hästar idag något helt annat än de hästar vi hade för trettio år sedan, fortsätter Siggi.
2. Vikten av de första åren
Att fölen får gå i flock med sina mammor den första vintern, och lära sig livet som häst är viktigt för Siggi. På vårkanten tas fölen in och får vänja sig vid grimma och att ledas, att lyfta hovarna och verkas. Målet är att ettåringarna ska lära sig att människan är okej, men mer än så hanteras de inte.
Förutsättningarna på Island är svåra att matcha i Sverige: Siggi har till exempel 400 hektar mark att släppa hästarna på. Men det är viktigt att försöka skapa bästa möjliga förutsättningar för rörelse.
– Rent fysiologiskt så har två år på dig att stärka senstrukturen i en häst, så efter två års ålder kan du inte få starkare senor och ligament oavsett vad du gör. Därför är de åren väldigt viktiga för hästens långsiktiga hållbarhet, förklarar Caspar som också är veterinär.
– Där tror jag att Island omedvetet har legat i framkant, för att man har de här möjligheterna. Vill man föda upp en atlet så måste den få leva som en atlet – det är superviktigt!
3. Inridning
När hästen börjar ridas in, ofta hösten när den är tre år, handlar det om att jobba med utbildning i korta intervaller.
– Vi jobbar dem mycket vid hand och lär dem mycket från marken, inklusive öppna och sluta. Däremot har de kanske ryttare på ryggen bara tre-fyra gånger under den första perioden, berättar Siggi.
– Jämfört med Island är två saker som kan vara utmaningar här i Sverige att hästarna är övertämjda, eller att de inte är i tillräckligt god fysisk kondition, lägger Caspar till.
Att förvalta hästen
4. Matchning
Sedan gäller det att matcha hästen utifrån dess individuella förutsättningar och mål. Här minns Siggi sin senaste VM-häst, Hvinur frá Holtsmúla (f -97, e Kjarkur frá Egilsstaðabæ, u Hnyðja frá Strönd I).
– Med Hvinur fick vi skynda långsamt. I början gick benen bara uppåt när han rörde sig, det skulle ha tagit honom två dagar att komma runt banan här, skämtar han och syftar på mässpaddocken.
– Men vi bestämde att vi inte skulle skynda på den hästen, han fick ta sin tid. Sedan blev han världsmästare inte en, inte två, utan tre gånger.
Caspar jämför det Siggi säger om Hvinur med Oddi som unghäst:
– Han gick i grisepass tills han fick på framskor. Innan dess såg man inte mer än att han var en stor och vacker häst. Så det handlar om att göra jobbet med varje individ, och se vad det blir. För plötsligt så överraskar hästar också!

5. Hållbar träning
En häst som blir världsmästare blir det i regel ganska sent i livet. Man behöver förbereda hästen för den uppgift den ska göra, och lägga upp träningen på ett sätt som främjar hållbarhet.
– Om man tränar en häst rätt ska den hålla. Vi har hästar nu på gården som fortfarande går i stort sett varje dag, tjugosex år gamla. Man ser att de är lite grå på huvudet, men de är inte sköra på något sätt. Och det är för att de rör sig – en häst som inte får rörelse blir gammal snabbt, säger Siggi.
Caspar kompletterar med att det handlar om att ha ett fokus på vad är man ska prestera, så att hästen håller och att man kan visa fram det man ska när man kommer till tävlingsplatsen. Att hästen är förberedd för det den ska göra, men inte överförberedd, och att alla delar kring hästens fysiska skick, fodring, skoning och så vidare finns på plats.
6. Glädje och samspel är det viktigaste
Resan att ta sig till ett mästerskap är fantastisk, men det är inte rosetterna eller medaljen som gör att man håller på med hästarna är Caspar och Siggi överens om – det handlar om de hundratals timmar man lagt ner på hästen.
– Det handlar om att du har din fantastiska häst och att det roliga är att rida den och att uppleva samspelet med hästen. Det är det man ska söka. En glädjefull träning ger en häst som vill visa upp sig, och att komma in på banan på ett VM gör man tillsammans med sin häst, säger Caspar.
7. ”Försöker man inte så lyckas man inte”
Det är sällan man blir världsmästare på första försöket, konstaterar Siggi. Det är så mycket som krävs.
– Men försöker man inte så lyckas man inte, lägger Caspar till. Man får fokusera på hästens styrkor och leva med svagheterna och försöka jobba upp dem, men fortsatt ha en positiv känsla runt träningen.
Både tur och skicklighet
Själva ämnet, hela resan från uppfödning till prestation i världklass, kan förstås göras hur stort som helst. Så hur var det att få ihop det på en halvtimme, frågade Ridsport Island efteråt.
– Det var en utmaning förstås, men ärofyllt att göra det ihop med Siggi, svarade Caspar.
Går det att sammanfatta vad det viktigaste medskickat var, i en punkt?
– I grund och botten handlar det också om att man har en del tur för att föda upp en bra häst och att man kan förvalta den. Men såklart, ju mer man tränar och ju bättre man är på att rida, desto mer tur har man. Lite som Stenmark sa! Hästen måste ha kvaliteten, och ryttaren måste ha kapaciteten att ta fram den.
Följ Ridsport på