Benni utbildar unga hästar med flockens metoder

I helgen hade Svenska Islandshästförbundet en fortbildning för instruktörer och tränare på Axevalla Hästcentrum i Skara, och en av de inbjudna föreläsarna var den isländska mästartränaren Benedikt ”Benni” Líndal.

Efter en föreläsning där Ridsport Island tyvärr inte hade möjlighet att vara med blev det ett par timmars praktik i den stora körhallen med fyra islandshästar i varierande åldrar. Temat var träning med unga hästar och först ut var 6-åriga Salka Sól frá Héraðsdal (f -19, e Þór frá Torfunesi, u Britta frá Kirkjubæ) uppfödd och ägd av Åse Ericson, en av arrangörerna, tillika utbildningsledare på Axevalla Hästcentrum.

Benni arbetade med hästen i grimma där ett långt rep var fäst, och lät först hästen gå runt honom på en mindre volt.

Vill fånga hästens uppmärksamhet

– Hon är lite blyg och lite nyfiken, och det är bra. Jag vill också att hon ska vara uppmärksam på mig. Först jobbar jag med att nå fram till hästens inre, och sedan arbetar jag med hennes kropp, sa Benni.

Han visade hur han ville att hästen skulle gå framför honom. Varför det var viktigt skulle bli tydligt lite senare. Han visade med både kroppen och repet, samt med tydliga handrörelser när han ville att hästen skulle gå ifrån honom.
– Men jag rör aldrig vid hästen, betonade han.

Att det pågick en kommunikation mellan Benni och stoet märktes inte minst när Benni för en kort stund tappade fokus på hästen. Då stannade hon direkt.

Målet med den första övningen var att Salka Sól skulle fungera som handhäst, så efter en inledande stund på marken kallades nästa häst fram. Det var dags för dagens tjänstehäst att träda in, 11-åriga Baldur frá Narfastöðum (f -14, e Knár frá Ytra-Vallholti, u Verðandi frá Sauðárkróki).

Det jag gör på två dagar gör jag vanligtvis under tre veckor

Benni satt upp på Baldur med Salka Sól bredvid sig, lite spänd eftersom dagen innan var första gången han provade detta med de två hästarna. Då hade det gått sådär.
– Det jag gör på två dagar gör jag vanligtvis under tre veckor, förklarade han.

– När vi provade i går var handhästen frågande, men i dag förstår hon, kunde han lättat konstatera efter en stund. Handhästen Salka Sól var då helt bekväm med att gå i par med Baldur, och ha Benni till häst men fortfarande snett bakom sig, precis som på marken.

– Om hon kommer för nära visar jag undan henne med armbågen, precis som på marken. Men det handlar inte om att jag ska vara ledaren utan att vi ska vara ett team alla tre, vi är kompanjoner precis som i flocken.

Stopp med sväng

Han fick upp båda hästarna i trav och bromsade dem genom att styra hästen han red på i en sväng framför handhästen.
– Varför gör jag så när jag vill stoppa hästarna i stället för att stanna på en rak linje?
Han svarade själv på sin fråga genom att förklara hur det går till när en flock hästar ska stoppas.

– Då får du rida ikapp flocken och sedan svänga in framför den, precis som här.

Nästa häst var 4-åriga Haffi från Nybygget (f -21, e Kolgrímur Grímsson från Gunvarbyn, u Hafdís från Nybygget).
Haffi fick en repgrimma, och Benni påpekade att även denna häst träffade han för första gången dagen innan.
– Nu vill jag att han flyttar undan bakdelen, sade han medan han viftade ordentligt med repet så att hästen skyggade undan. I samma ögonblick som hästen svarade, släppte han efter på repet.

Det är inte kul att jobba med någon som aldrig säger tack

– Vi måste öva på att vara snabba med eftergiften när hästen gör som vi vill. Det är inte kul att jobba med någon som aldrig säger tack.

– Om du vill att hästen ska gå ifrån dig måste du också ge efter på linan. Annars vet inte hästen hur den ska göra. ”Shall I stay or shall I go” sade Benni som mestadels pratade engelska, uppblandad med ett och annat skandinaviskt ord och uttryck.

– Se, nu frågar hästen: ”Vart ska jag gå?” och då får du vifta med handen, sade Benni och påminde om viftningen som innebar att hästen ska gå ifrån dig.

Håll inte hårt i grimskaftet

– Vi är vana vid att hålla hästarna hårt i grimskaftet och ha handen nära grimman men det gillar de inte.
– Inte äkta män heller, lade han till.

– Se på hästens öron, sade Benni och visade på öronen som var spetsade.

– Nu är han uppmärksam, men han är inte rädd.

Även med denna häst var målet att han skulle kunna gå som handhäst efter bara två korta introduktioner. Och även denna gång nåddes målet, men för åskådarna såg det stundtals ganska bryskt ut när Benni talade med stora bokstäver och med hela kroppen med unghästen – dock utan att någonsin röra vid den.

Förklarade tanken bakom metoden

Som om tränaren kände att det fanns en del som var ställde sig undrande till metoden förklarade han hur han arbetade.

– Det här handlar om att bygga ömsesidig tillit och respekt. Det talas mycket om att vi ska vara ledare för hästarna, men jag vill att vi ska vara kompisar. När hästen har förstått vad jag vill behöver vi inte prata mer om det, för då är vi överens.

Han påminde också om att man inte kan ruscha igenom förloppet som på demon, utan låta det ta tid.
– Efter tio dagar gör hästen detta perfekt och efter ytterligare 20 sitter det för livet.

Tydlighet mot unga hästar

På läktaren pratades det vid det här laget om metoderna. Några tyckte att hans hästhantering skavde, medan andra var helt med på noterna och menade att precis så här tydlig behöver man vara mot unga hästar, liksom att han var transparent som visade upp hur han arbetar – och att detta var en snabbversion av något som normalt tar flera veckor, vilket skapade en press på alla.

I pausen som följde efter 4-åringen passade Ridsport Island på att fråga Benni om hur han ser på det faktum att vissa moment i hans metoder kan uppfattas som bryska.
– Om du ser vilka regler som finns i en flock så är det tufft där. Men ston uppfostrar sina föl utan att röra dem. De använder kroppsspråk, och jag gör likadant. Jag är tydlig tills hästen förstår vad jag vill.

Men när hästen inte följer reglerna, blir det en konsekvens.

– Jag rör aldrig hästen, för jag vill ge den utrymme. Men när hästen inte följer reglerna, blir det en konsekvens.

Arbetet med den sista hästen, 3-årige Baldur från Lalli (f -22, e Stormur frá Hemlu I, u Cleopatra från Djupedal) gick bland annat ut på att låta den trava på lina i en corall med ena sidan öppen och få hästen att ändå stanna i corallen, inte dra sig mot utgången.

Här fick Benni markera genom att sätta klackarna i marken ett par gånger.
– Där tror jag hästen själv blev förvånad över att han ville lämna corallen och vad följden blev, sade Benni som snart fick 3-åringen att se ut som att den var helt bekväm i corallen.

Hästarna ville se träningen

Samtidigt hade de två andra unga hästarna släppts lösa och fick vandra fritt i ridhuset. Efter en ordentlig rullning stod de först och tittade på när 3-åringen arbetades, och därefter gick de fram och pratade med de människor som Benni hade placerat ut på stolar i manegen.

Benni var inte förvånad över deras beteende.
– Hästar i den här situationen brukar göra precis så. De rullar sig, står sedan och tittar på arbetet, och går därefter runt och hälsar.

– De visar tydligt att de vill vara med oss även efteråt, konstaterade Benni Lindal.