Hej!
Veckorna i maj och juni har gått otroligt fort och nu är vi faktiskt nästan framme vid SM-veckan.
Vi avslutade vårt förra inlägg med att berätta om de olika tävlingarna vi hade inplanerat under våren och nu har vi faktiskt varit på alla av dem förutom SM och det har även hänt en hel del annat roligt som vi ska berätta om i detta blogginlägg.
I mitten av maj så var det dags för årets första nivå 1 tävling på Sundabakki. Det var en kombinerad sport och Gaedinga (GK) tävling. Tävlingen började med Gaedinga-delen och där gick det jättebra för Matilda och Hekla som vann både uttagningen och finalen med fina poäng. Gaedinga ska ridas med mycket energi och fart och det är något som passar Hekla perfekt oavsett gångart. Silver startade i GDYA och låg tvåa inför finalen på fina poäng och sedan en tredjeplats i finalen.


Det kändes skönt att få en så bra början på tävlingen men det som blir en utmaning med att rida GK först är att tempot ska sänkas till sporten och det är oftast det som är en stor utmaning. Detta märker jag av särskilt i en häst som Hekla med mycket energi och framåtdriv.
Under sportdelen så startade jag (Matilda) F1, T2 samt stilpass med Silver med lite blandade resultat. Det som jag blev gladast och stoltast över var vårt brons i stilpassen. Stilpass ska vi verkligen träna vidare på, det är riktigt roligt och utmanande!
Glaesir (vår Ferrari) och Maia red på riktigt snabba tider: 24.1 i startbox 250 m samt 8.12 i speedpass vilket resulterade i ett guld och ett silver. Maia har tränat honom i startbox hela vintern hemma på gården eftersom det var ett svårt moment för honom förra säsongen och det kostade honom värdefulla sekunder. Hemma på gården går han in i startboxen utan problem men det är klart att på tävling och med nerver så blir det annorlunda. Det kändes skönt att se att starterna fungerade bättre i år och att träningen gett resultat även på tävlingsbanan med allt adrenalin inblandat.
Hekla vår lilla prinsessa briljerade i T1 med 6.80 i uttagning och 6.83 i finalen samt 6.57 i uttagningen i V1.
Så summa av kardemumman så blev Sundabakki nivå 1 en riktigt bra tävling för oss med alla hästarna.

Hela maj har varit minst sagt stressigt eftersom jag (Matilda) gått sista året på gymnasiet och jag har haft otroligt mycket i skolan samtidigt som jag alltid försöker prioritera mina hästar. Fokus ligger på träning av Hekla och Silver men samtidigt rider jag Kapall så ofta jag hinner. Det blir mest uteritter med Kapall för att hålla igång konditionen. Betäckningssäsongen är ju igång så han har haft lite ston hemma på gården. Så han lever livet kan man säga. Men som den stjärna han är så är han redan färdigkvalad till SM så nu efter studenten så har vi satt igång med träningen på riktigt igen för tanken är att han ska följa med till SM han också.
Nästa nivå 1 tävling blev Romme i slutet av maj. Det ligger 65 mil från oss så det är en lång resa men eftersom vi bara hade Hekla och Glasse med oss så kunde vi ta lastbilen och då kan man köra lite snabbare samtidigt som hästarna åker tryggt och bekvämt. Uttagningarna med Hekla gick bra och jag låg på andra plats in i finalen i både tölt och V1. Finalen i fyrgång gick inte helt som jag hade planerat så en del reflektion behövdes för min del efter det. Glasse sprang fort som vanligt och vi åkte hem på söndagen de åtta timmarna igen och kände oss ändå nöjda eftersom vi nu var klara med våra två obligatoriska nivå 1 sporttävlingar och hade bra resultat med oss hem.
Med tanke på att min studentvecka började 5 juni kändes det väldigt skönt att låta Hekla vila en lite längre tid efter Romme. Hekla hade ju nämligen en obligatorisk GK-tävling kvar, Dyggur i Norrköping.

Att ta studenten var helt fantastiskt! Vi hade sådan tur med vädret och stämningen var helt enkelt på topp en hel vecka lång. Att vara utan hästarna en hel vecka kändes väldigt ovanligt men samtidigt så behöver man ju byta fokus emellanåt och den veckan kommer jag bära med mig resten av livet.
Natten till onsdagen under min studentvecka föddes dessutom Gertrud , ett litet stoföl efter Gragas och Kapall. Eftersom vi förlorade både vårt fina avelssto Saedis fra Kvistum samt hennes stoföl efter Thorsteinn fra Kjartansstödum förra året så har fölningsperioden varit fylld av oro.

Vi har planerat allt väldigt noga med både kamera i ligghallen och ett fölvaknings band som reagerar när stoet börjar få värkar. Kl 01.45 natten till onsdagen var det äntligen dags och alarmet började pipa . När Maia och mamma kom ut i stallet hade redan värkarna börjat. Förlossningen gick så fint och lilla Gertrud var ute efter några minuter med lite hjälp av Maia. Jag, Matilda, var med på Facetime. Vår lilla Gertrud föddes kolsvart så vi tror att hon blir skimmel som sin mamma och hon är så otroligt lik sin fina pappa Kapall i sina rörelser och utryck.
Efter studenten så har jag Matilda, Hekla, Silver och Kapall flyttat ner till Sundabakki i Laholm och härifrån skriver jag nu sittandes i min husvagn. Jag ska arbeta och träna här fram till SM. Det känns skönt att få fokus på något annat efter skola och student och jag trivs så bra här. Det är också ovärderligt att kunna få hjälp med träningen av Vignir som varit min tränare ända sedan jag började träna och tävla för några år sedan.
I helgen som gick så var det dags för GK-tävling i Norrköping och jag, mamma och Hekla åkte upp på fredagen. Hekla kändes fantastisk och full med energi vilket gav oss fina poäng 8.39 och ledning inför finalen. Men med SM så snart så valde jag att åka hem med henne redan på lördagen och stryka oss från finalen. Jag och mamma stannade kvar till GDT uttagningen och hejade fram Elsa Johannesen på vår fina Hljomur som hon lånar denna säsongen och för att låta Hekla beta och vila några timmar i hage innan vi lastade och åkte hemåt igen.
Väl tillbaka på Sundabakki igen är det full fokus på SM, och vårt nästa inlägg kommer från Norrköping nästa vecka, hoppas vi ses där!
Följ Ridsport på