Gynekologi kan öka chansen för dräktighet hos islandshästston

Genom gynekologisk undersökning av stoet kan chansen för dräktighet ökas markant, oavsett om hon ska betäckas naturligt eller genom semin.

Veterinär Johanna Eklund är uppvuxen med islandshästar i en familj som har bedrivit islandshästavel sedan 1980-talet och arbetar nu på Mälaren hästklinik, Linköping. Hon är även seminveterinär, bland annat vid Hreyfing Islandshästcenter, Åby.  Hennes erfarenhet av islandshästavel omfattar både hingstar som hålls för naturlig betäckning och semin.

– Det är viktigt att känna till att islandsston generellt har liten cervix, berättar Johanna Eklund. Cervix är mindre, hårdare och tajtare på ett sätt som kan förekomma på äldre halvblodsston som inte har fått föl, men här är det mer allmänt förekommande på alla åldrar.

Skiljer sig från andra raser

Cervix (andra namn är livmoderhals eller livmodermun) är en muskelrik öppning mellan livmodern och slidan och i normala fall är den hårt sammandragen och sluten när stoet inte är brunstigt eller om hon är dräktig. Under brunst blir cervix istället slapp.

– Men på just islandsston är det väldigt stor skillnad mot andra raser, även när stoet är i högbrunst. Om det är två centimeter stor öppning på ett halvblod, är det ofta mindre än ett pekfinger på ett islandssto.

– Därför krävs det mycket tålamod att seminera islandsston och seminören måste lirka och leta sig in. På äldre islandsston är det ännu vanligare att de är mer hårda och stumma än normalt.

Den här annorlunda anatomin kan ställa till det lite; det är inte alla seminveterinärer som känner till detta, utan konstaterar att det inte går att komma in i livmodern och gör bedömningen att stoet inte är i brunst. 

– Det är säkert inte allmänt känt att de har en ovanligt liten cervix, säger Johanna Eklund. Det kräver som sagt mycket tålamod och lirkande vid insemination.

– Jag tycker det är bra att intresset för semin ökar, dels för att de veterinära undersökningarna ökar chansen för dräktighet, men också för säkerhetsaspekten. Det kan gå ganska våldsamt till ibland vid fribetäckning och vi har sett ston med fula betäckningsskador, perforerad tarm och annat. Semin är mer kontrollerat och säkrare för alla – både människor, sto och hingst.

Hästhållningen kan påverka

Sättet att hålla häst kan också påverka dräktigheten. Att islandshästar ofta hålls i flock kan ge problem med att valacker infekterar stona. Det är inte helt ovanligt att valacker betäcker stona och då kan de orsaka livmoderinfektion. Enligt en amerikansk undersökning av valacker (alla raser), kan närmare 30 procent av dem uppvisa någon form av sexuellt beteende, även om inte alla försöker betäcka. 

– Jag rekommenderar inte att valacker går tillsammans med avelsston, säger Johanna Eklund. Det är bättre att dela in flockarna på annat sätt. 

Erika Olefalk är klinikchef vid Evidensia Ugglarps Gård Hästkliniken, Ängelholm. Hon har hjälpt ett antal islandsston till dräktighet, sedan de haft diverse problem. 
– Det faktum att många islandsston kan vara lite trånga eller oelastiska i cervix, innebär att de kan ha svårare att rena sig från överflödig sperma efter betäckning, berättar Erika Olefalk. Om de har gått fritt med en hingst i flock, kan de ha betäckts många gånger och samlat på sig mycket sperma i livmodern. I normala fall renar kroppen sig själv från överskottssperman, men hos dessa ston kan den bli kvarstående.

Rekommenderar bakteriologiskt prov

Vid betäckning sprutas sperman genom cervix in i livmodern. Normalt sett transporteras en del av spermierna upp till äggledaren där befruktning sker och överflödig sperma åker ut igen, bland annat genom krystningar då stoet kissar, eftersom cervix är fortsatt öppen några enstaka dagar efter att stoet gått ur brunst. Men en trång eller oelastisk cervix kan innebära att en hel del vätska stannar kvar i livmodern. När det befruktade ägget (embryot) efter fem till sju dagar vandrar ner till livmodern för att fästa in, får det inte finnas någon vätska där för då kan det inte fästa. Med vätska i livmodern blir stoet inte dräktigt.

– Ston med kvarstående vätska kan behandlas bland annat genom sköljning av livmodern. Dessutom rekommenderas ett bakteriologiskt prov för att se om det blivit någon infektion i livmodern. Man vill också pricka in en bra tidpunkt för betäckning när folliklarna är mogna, så att stoet blir betäckt så få gånger som möjligt. Helst bara en eller två gånger och att detta sker med hingsten vid hand, så att man har kontroll över förloppet.

– I en del fall väljer stoägaren att istället seminera stoet, då kan tidpunkten för insemination styras ännu mer exakt. Veterinären har bättre koll på eventuell vätska under hela brunstperioden eftersom det görs regelbundna gynekologiska undersökningar under brunsten.

Kontrollera

Oavsett om det handlar om naturlig betäckning eller seminering av ston som lätt samlar på sig vätska, är det viktigt att kontrollera stoet gynekologiskt direkt efter ägglossning/sista betäckning och skölja livmodern så att det inte står någon vätska kvar som förhindrar implantationen av embryot.

– Det finns även andra orsaker än trång cervix till kvarstående vätska, till exempel försämrade reningsmekanismer i livmodern samt infektion.

En trång eller oelastisk cervix behöver alltså inte betyda utebliven dräktighet om man får stoet undersökt och behandlad av veterinär och sedan antingen använder sig av semin eller mycket kontrollerad naturlig betäckning.

– En annan sak som jag har lagt märke till hos de mer sportavlade islandsstona, är att vissa av dem är lite för känsliga och inte riktigt kan slappna av och ställa upp sig ordentligt för hingsten, trots att de är i högbrunst. Dem är det också en fördel att seminera, säger Erika Olefalk.