”Han utmärkte sig verkligen – han var inte dålig på något”

20 år gammal har Oliver frá Kvistum (f -04, e Aron frá Strandarhöfði, u Orka frá Hvammi) somnat in.

Det var de stora, milda ögonen som var det första Anna Rudbäck Danielsson la märket till när hon tillsammans med sin mamma Gudula Rudbäck träffade lättbyggda Oliver för första gången. Siktet hade en tid varit inställt på en avelshingst till Gudula, utan att hitta rätt. När sedan telefonen ringde med ett tips om en femåring som precis fått 8,93 för ridegenskaper var familjen Rudbäck inte sena att hoppa på flygplanet. Förutom Oliver var halvbrodern Omur frá Kvistum (f -03, e Víglundur frá Vestra-Fíflholti, u Orka frá Hvammi) ett alternativ, men på stående fot togs beslutet om att Oliver var rätt.

– Tanken vara att ha hingsten hemma och rida på själva, Omur kändes inte optimalt med tanke på att han var mer spänd. Ska man välja hingst har jag genom åren och med avel lärt mig att man inte vet vad man får. Därför kändes det bra att välja den hästen som jag vill ha i mitt stall, och då även i min avel, berättar Anna.

En fri själ

När Anna pratar om Oliver är det med värme i rösten, hingsten som kom till Sverige som en unik topphäst.

– Vi var bland de första som tog in en så pass högt bedömd häst. Idag är det mycket vanligare, men det var det inte då.

Samtidigt som Olivers prestationer talar för sig själv utmärker han sig på flera sätt, berättar Anna. Det är också bakgrunden till att just Oliver var rätt för familjen.

– Jag är ingen stjärnryttare, utan jag rider helt okej men inte mer än så. Oliver hade själv mycket bjudning, han ville framåt. Men han har aldrig stuckit i väg eller gjort något, förklarar hon om hingsten som har 9,0 för spirit i sin bedömning.

Upplägget med att Anna red och tränade hingsten bestod under alla år, även när han tävlades av andra ryttare. Anna förklarar att den coola hingsten samtidigt hade mycket integritet, och att det inte gick att tvinga honom till något. Därför fungerade också strategin bra att Anna arbetade honom stärkande hemma, för att sedan lämna över tyglarna till en annan ryttare när det blev dags att äntra tävlingsbanan.

– Det har aldrig varit någon som sagt mer, mer, mer. Det fungerade bara någon dag med Oliver, som på tävling. Däremellan arbetade jag honom, han var förberedd och stark. Han var one of a kind – med den förmågan och de gångarterna måste man vara stark för att inte gå sönder.

– Vi har varje dag tyckt att han varit fantastiskt, han har alltid blivit oerhört beundrad och älskad för det han ger. Han utmärkte sig verkligen – han var inte dålig på något, en extremt mjuk häst. Han bara böjde bak, vinklade och kom under sig, vilket jag tror varit nyckeln för honom. Det gjorde att han hade enkelt för sig, han bara tryckte av.

Unika prestationer

Som veterinär är Anna väl medveten om hur sporten och tävling sliter på hästarna, vilket är en av orsakerna till Olivers sparsamma tävlande.

– Krasst är det ju så att tävling sliter – man är tvungen att sätta hästen lite i skiten. Man är tvungen att genomföra programmet, du tar från ett reservkapital i och med att man inte korrigerar hästen.

Ändå togs Oliver ut till det isländska landslaget med tre olika ryttare, där de startat hingsten med inte mer än 10–15 ridturer i ryggen. Med Hallðór Guðjónsson blev det av olika anledningar aldrig något VM för ekipaget 2011, men när Daníel Jónsson ett par år senare blev Olivers tävlingsryttare stod det klart att Oliver återigen gjort sig förtjänt av en VM-biljett. Totalt tävlades Oliver dryga tiotalet gånger.

– Antalet startar var en medveten strategi. Oliver gillade aldrig riktigt att tävla med allt vad det innebär, stå borta på box och så.

Under VM 2015 landade Oliver ut på 6,40 med Eyjólfur Þorsteinsson i sadeln. Det blev också vändpunkten, då Anna insåg att det inte var värt att begära att Oliver skulle prestera på tävlingsbanan när han inte trivdes i den miljön.

– Under VM gick jag upp klockan 5 på morgonen så han kunde vara fem, sex timmar i hagen, ändå vände han sig inåt när man kom till boxen. Då bestämde vi att det räcker, det blir inte etiskt.

Under sin karriär hann Oliver med, förutom VM 2015, en seger i Odense 2013 på poängen 7,90. Tre svenska mästerskap reds – 2015 belönades ritten med Eyjólfur Þorsteinsson i sadeln med poängen 8,0 och 2013 var det Daníel Jónsson som red och poängen blev 8,07. Än idag framkallar minnena från SM 2013 gåshud för Anna.   

– Jag har så många minnen som betyder mycket, men i SM-finalen med Daníel var han magisk. Han har alltid tävlats till lejonkungen, det har också varit magiskt med den låten till.

– Hans framgångar berodde på att han alltid varit en fri själ – han kunde betungas en, två gånger på raken, sedan sa han att det räcker.

Nedärvt topphästar

Efter VM 2015 startade Oliver ett fåtal tävlingar, då med Anna i sadeln. Men framför allt fick han sätta sitt avtryck i aveln, både i Sverige såväl som i andra nordiska länder samt Danmark och Tyskland. 233 avkommor har registrerats efter Oliver, där den mest kända kanske är danska Abel fra Tyrevoldsadl (f -11, e Oliver frá Kvistum, u Drótt frá Oddhóli). Förutom sin bedömning på 8,14 har hingsten tävlats framgångsrikt med Sys Pilegaard i sadeln. Bland annat plockade ekipaget med sig ett silver i T1 vid VM 2023.

Högst bedömd av avkommorna är Logi frá Oddsstöðum I (f -10, e Oliver frá Kvistum, u Brák frá Oddsstöðum I), som gjort sig förtjänt av en totalbedömning om 8,62 med bland annat sex stycken 9,0 i protokollet. Svenskfödda Maístjarna från Knutshyttan (f -11, e Oliver frá Kvistum, u Tilviljun från Knutshyttan) ligger inte långt därefter. Med 8,16 för exteriör och 8,8 för ridegenskaper landar stoets totalbedömning på 8,55.

I det svenska landslaget finns två Oliveravkommor representerade – Oskar från Lindeberg (f -12, e Oliver frá Kvistum, u Fram från Lindeberg) och Fróði från Nybygget (f -16, e Oliver frá Kvistum, u Idunn från Västerboda).

Totalt är 52 avkommor visade, varav 30 med en totalbedömning över 8,0. 2017 belönades Oliver med ELIT-premie för avkommor. Det har resulterat i ett arv i Sundsbys egen avel, liksom för Sveriges avel i stort såväl som andra länder.

– Jag kan känna mig oerhört rörd över alla som kom från Tyskland, Sverige, Danmark och andra länder. Som kom med de bästa stona de hade, de lämnade över dem i vår vård och litade på oss. Att komma så långväga ifrån och tänka att ”vi tror att den här hingsten kan göra det bästa med vårt sto”, det är rätt fantastiskt.

2021 meddelade Anna att Oliver inte längre skulle finnas tillgänglig för avel. Med en ålder på 17 år var åldern inget hinder, utan beslutet byggde på att Anna själv ville växla ned.

– Efter tio, tolv år med massa ston varje sommar kände jag att jag ville ha tillbaka livet. Alla ston som kommer hit behandlas som på seminstation med ultraljud och så, det är mycket jobb.

Av avkommorna ser Anna vad Oliver nedärvt starkt.

– Jag skulle säga att han har gjort ett större avtryck i sportvärlden än avelsvärlden. Avkommorna omtalas ofta som flotta och att de syns. Han lämnade intelligenta hästar – speciella, de är både stolta och lojala.

En given plats

Sina sista år levde Oliver lugnt hemma på Sundsby, där dagarna ägnades i stora hagar och med motionsridning i lagom mängd. När Anna ropade var han inte sen att komma, i högsta växel.

– Jag kan inte förstå att vi hade sådan tur när vi köpte Oliver. Det var inte skicklighet att hitta en så bra häst, bara tur.