HästhälsaSvensk forskning har bidragit till att kronisk hosta hos hästar gått från en mycket vanlig diagnos för 40 år sedan, till en som inte längre nämns bland vanliga hästsjukdomar.
Hosta hos häst – vanligare förr

Hej, kul att du vill läsa artikeln!
Fram till 1990-talet var det standard att hästarna utfodrades med torrt småbalshö, vilket under vinterns lagring ofta blev fuktigt och innehöll mögelsporer. Lägg därtill att hästägare generellt var rädda för att låta hästarna stå i drag och därför stängde både stalldörrar och fönster noga.
– Resultatet blev en stallmiljö som gav många hästar problem i luftvägarna, berättar veterinär Sara Nyman.

Vattnade höet
Hon har själv upplevt hur kunskapen kring stallmiljön och hur den påverkar hästarna har förändrats genom åren.
– När jag var nyutexaminerad veterinär 1990 var det vanligt att hästägarna vattnade det dammiga höet eller sköljde det i stora kar som enda åtgärd om hästarna hostade. Man förstod inte att dammet berodde på att fodret var lagringsskadat och angripet av mögel.
– Därför upprepades detta år efter år i stället för att det gjordes förbättringar kring hur fodret torkades och lagrades.
Viktig forskning
En viktig förändring som verkligen har bidragit till hästhälsa kom tack vare forskning på SLU, där agronomer som Anna Jansson och Cecilia Müller med kollegor undersökte hur inplastat grovfoder fungerade till hästar.
– De stod för en revolution av hästars utfodring och jag hade turen att under min doktorandtid komma i kontakt med dem. Jag fick själv lära mig om grovfoderproduktion, konservering, lagring och antal lager plast med mera. Detta har jag sedan kunnat föra vidare till hästägare och andra inom näringen.
Fakta
Många namn
Namnet på diagnosen för hästar med återkommande hosta har skiftat genom åren. Bronkit, kvickdrag, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) eller återkommande luftvägsobstruktion (RAO). Numera är beteckningen hästastma, eller ekvin astma, som kan vara av olika grad.
– Tack vare denna forskning var vi mycket tidiga i Sverige med att ge inplastat grovfoder till våra hästar.
– Deras resultat har fått stor spridning och praktisk tillämpning, vilket gynnat hästarna på många fler sätt än bara genom att minska antalet hosthästar, säger Anna Jansson.
Ventiler i stället för tätning
Under sena 90-talet blev allt fler också medvetna om att stallarna behöver god ventilation och att man inte ska hålla på att täta överallt och stänga ute friskluften.
– Dammfritt foder, förbättrad stallmiljö och fler hästar på lösdrift är grundorsaken till att vi ser färre hosthästar i dag. Dessutom har vi bättre behandlingar för de hästar som ändå har problem i luftvägarna, med bland annat inhalation. Även själva diagnostiken är förbättrad.
– Nu har jag kanske ett eller ett par fall med hosthästar om året, oftast sådana som står inne många timmar och fodras med torrhö som inte lagrats på rätt sätt.
Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 13/2025.
Följ Ridsport på