Ny forskning: Därför klarar vissa islandshästar att bära mer

Hur mycket vikt klarar egentligen en islandshäst att bära – och vad är det som avgör? Det är frågan som doktoranden Denise Söderroos vid SLU vill besvara i sitt pågående forskningsprojekt om islandshästens viktbärande förmåga. Nu visar forskningen att svaret inte är helt enkelt – men flera mönster börjar träda fram.

Belastning i flera steg

I en serie tester får 16 islandshästar tölta med olika vikter motsvarande 20, 25, 30 och upp till 35 procent av sin kroppsvikt. Blodprover tas efter varje ritt för att analysera hästarnas hjärtfrekvens, mjölksyranivåer och muskelenzymer – faktorer som avslöjar både uthållighet och belastningsgrad. Samma hästar genomgår dessutom konditionstest på rullmatta, utan ryttare, för att se hur konditionen hänger ihop med deras bärförmåga.

Bröstvidd och manke spelar roll

De första resultaten visar att vissa hästar klarar mycket mer än andra – trots att de har liknande exteriör, träning och härstamning. Särskilt två egenskaper sticker ut: bröstvidden och mankhöjden i förhållande till korset. Hästar med bred bringa har visat sig tåla högre ryttarvikt utan att få försämrade fysiologiska värden, och de som har manken något högre än korset presterar också bättre. Det handlar alltså inte bara om hur stor hästen är – utan hur kroppen är byggd.

Stora individuella skillnader

Forskningen visar också att det finns stora individuella variationer. Två hästar med snarlik träning och kroppsbyggnad kan reagera helt olika på samma belastning. Det gör att det inte går att sätta en generell viktgräns baserat enbart på mankhöjd eller vikt. I praktiken innebär det att ryttare måste se till varje individ – inte bara till yttre mått.

Vissa hästar klarar mycket mer

Sommaren 2024 gjordes en träningsstudie vid Wången, där 20 hästar delats in i två grupper: en som rids under träningsperioden och en som tränas utan ryttare. Resultaten väntas längre fram under året.

– Studien som vi gjorde på Wången förra sommaren håller jag på och analyserar just nu, och har förmodligen lite mer resultat från den i höst, säger Denise Söderroos till Ridsport.

En viktig slutsats redan nu är att vissa islandshästar faktiskt klarar av att bära upp till 35 procent av sin kroppsvikt utan att nå mjölksyratröskeln – vilket tyder på både styrka och god uthållighet. Det är dock inte något som gäller alla, och forskarna betonar vikten av att se till varje enskild hästs fysiska förutsättningar och träningsstatus.

– Det är inte jättemånga hästar vi har bedrivit den här forskningen kring, så det behöver göras mer forskning innan vi kan säga något med säkerhet. Men det jag kan säga är nog att man inte ska fästa all vikt vid hur stora de är (mankhöjden), och inte heller tro att kraftiga hästar nödvändigtvis kan bära mer än tunna, då det snarare kan handla om ett högt hull än hög styrka. Och så vill jag såklart skicka med att alltid vara lyhörd för sin häst och hur den påverkas av det arbete den utför tillsammans med sin ryttare, säger Denise i en intervju med SLU.

Studien är ännu inte avslutad, men pekar tydligt mot att det finns flera faktorer att väga in när man vill bedöma hur mycket en islandshäst klarar av att bära. Det handlar om mer än bara kroppsvikt – proportioner, kondition och individuell kapacitet spelar också in. Med fortsatt forskning hoppas man kunna ge ryttare och uppfödare bättre verktyg för att matcha häst och ryttare på ett hållbart sätt.