Del 2Nu är det dags att djupdyka i informationen om de hingstar du identifierat som mest intressanta för ditt hingstval. Och så några ord om det minst lika viktiga: stoet.
Slutligt val av hingst – och om stoet

Hej, kul att du vill läsa artikeln!
I del 1 var fokus på att sätta ett mål för sin avel. Sveriges avelsledare Heimir Gunnasson guidade genom detta, och genom att identifiera tre egenskaper som man inte vill tumma på, liksom en-två egenskaper som man vill undvika. Därefter handlade det om hur man snävar ner urvalet av hingstar för att få ett mer hanterbart antal att titta närmare på.
När du kommit till det steget handlar det om att djupdyka: att kolla bedömningen, att titta på kommentarerna för varje poäng, och att titta på filmer på hingstarna.
– Domarna kommenterar det som de tycker är mest utmärkande för hästen, så om de till exempel lyfter takten i tölten och det är en av de egenskaper som man tittar efter så är det förstås positivt. Om det inte är kommenterat behöver det inte nödvändigtvis betyda något, men om det finns en kommentar som är negativ i förhållande till de egenskaper man söker så är det ett skäl att välja bort den hingsten, säger Heimir.
– När man sedan tittar på filmerna så kan man helt enkelt välja de av hingstarna man har kvar som tilltalar en mest.
Fakta
Se filmade avelsvisningar
Sedan 2020 har avelsvisningarna i Sverige filmats. För närvarande finns de att se (mot en kostnad) här:
2020 – Hestur
2021 – Hestur
2022 – Töltriding
2023 – Hestur
2024 – ej publicerade
2025 – Alendis
I och med det avtal som tecknats med Eidfaxi så kommer filmerna från 2020-21, 2023-24 och 2026 och framåt finnas på Eidfaxi.
Många hingstar finns förstås också filmade och möjliga att se på till exempel Youtube eller Facebook.
Långsiktighet i avelsarbetet och att välja sto
Såhär långt har det varit mycket tal om hingstvalet.
– Det är många som pratar om ”vad passar mitt sto” eller ”vad passar inte mitt sto”. Men det är egentligen rätt enkelt: du har dina tre egenskaper som du inte vill tumma på, och en-två egenskaper som du inte vill ha. Om stoet inte har de tre egenskaperna, eller har de egenskaper som du vill undvika – betäck inte! Då spelar det ingen roll vilken hingst du använder, det kommer inte lösa problemet, säger Heimir.
– Att avla handlar om att selektera, att välja ut. Det är därför man ska fokusera på tre egenskaper, inte tio. Du kan inte göra allt bättre på en generation, det är ett långsiktigt arbete. Den som vill avla seriöst behöver tänka över flera generationer.
BLUP – ett verktyg
Tidigare var det vanligare med en inställning från stoägare att man ”inte bryr sig om BLUP”, upplever Heimir.
– Då förstår man inte riktigt vad BLUP är, det är som att säga att ”jag ska gå till stranden imorgon men bryr mig inte om väderleksprognosen”. Det är klart att säkerheten på den individuella hästens BLUP varierar – på en ung och obedömd häst med obedömda föräldrar så är det lite som att titta på prognosen för vädret på nästa julafton, för att fortsätta jämförelsen. Men ju fler hästar som bedöms, desto säkrare blir BLUP:en. Det är en myt att BLUP i sig är för osäkert. BLUP:en gör inget annat än det vi själva skulle göra, men sparar tid för oss genom att samla information om individen, föräldrarna och avkommorna i en siffra.
– När det kommer till hingstvalet så betyder kanske inte BLUP:en så mycket när man har fem hingstar kvar på sin lista och ska komma ner till två, men när man har det två sista så tittar man på BLUP:en för de enskilda egenskaperna.
Fakta
Om BLUP
BLUP – Best Linear Unbiased Prediction – är ett sätt att prognostisera individers avelsvärde och därigenom ge uppfödare vägledning vid val av hingstar till sina avelsston, både för att uppnå populationens bästa (avelsmålet) och för att bättre uppnå sina egna avelsmål.
BLUP:en följer en normalfördelningskurva där 100 är medel och standardavvikelsen är 10. Genom den selektion som sker vid avel förflyttas populationen genom att de hästar som föds varje år blir bättre än de som föddes föregående år.
Inom islandshästen har kurvan förflyttar sig en standardavvikelse uppåt på 20 år, vilket motsvarar 0,30 i totalpoäng vid avelsbedömning. Det betyder att på en period på 60 år så förflyttar sig populationen tre standardavvikelser, alltså att medelvärdet för populationen (år 60) blir detsamma som värdet för de allra bästa hästarna 60 år tidigare.
BLUP baseras på data från avelsbedömning och tävling, sammantaget rör det sig om information från:
- Hästar i härstamningsdatabas (WorlsFengur) = 521 597
- Hästar med datainformation = 377 114
- Deltagande hästar i avelsbedömning o/e tävling = 48 831 (13% av 377 114)
- Hästar med avelsbedömning = 36 200
- Hästar med tävlingsresultat = 22 041
- Hästar med avelsbedömning + tävling = 9310
- Tävlingsresultat tölt T1/T2= 64 137 (15 442 hästar)
- Tävlingsresultat fyrgång = 46 234 (12 471 hästar)
- Tävlingsresultat femgång = 32 262 (8 084 hästar)
- Tävlingsresultat pass P1, P2, stilpass = 27 122 (4630 hästar)
(November 2025, se källor nedan)
Metoden har använts inom islandshästaveln sedan 1980-talet. Under 2025 var medelvärdet på BLUP på betäckta ston 97,8 medan medelvärdet bland hingstarna var 110,2.
Källor:
Föredrag av Þorvaldur Árnason, SIF:s avelsmöte 2025
SIF Avel
Följ Ridsport på