Reportage
25 juni 2023 06:14
Ridsportplus

Långläsning: Hållbara underlag

På djupetBra underlag i ridhus och på ridbanor anses avgörande för att få hållbara hästar. Men forskningen ger en mer komplex bild och en ny aspekt är underlagens hållbarhet – för miljön.

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    Länge har fibersand använts av många, men det underlaget kan vara på väg bort. Även om fibrerna, som egentligen är plaster, kommer från spill och avfall för de med sig risker.
    – Det handlar om mikroplast som kommer ut i miljön. Det är inte naturliga fibrer som används – i en del fall kan det handla om bomull, men även den är preparerad. EU kommer förmodligen förbjuda att fiber används till underlag, säger Lars Roepstorff, professor i biomekanik vid SLU och världsledande inom forskning  på rid-underlag och rörelsediagnostik för häst.

    Miljöfrågan har aktualiserats av fotbollens konstgräsplaner, där EU nu förbjudit gummigranulat – gummi är en polymer och räknas som mikroplast. Det har gjort att man fortsätter titta på andra idrottsunderlag.
    – Det kommer att hända saker med vad vi får göra när det gäller underlag. De som jobbar med det här på högre nivå är medvetna om det, de har tentaklerna ute och har börjat titta på alternativ för att få bra funktion på ridbanorna, säger han.
    – Fibermarknaden har varit väldigt oreglerad, närmast vilda västern. Går man till en riktigt etablerad leverantör har de ramar, men vem som helst kan sälja ridbaneunderlag, säger Cecilia Lönnell, veterinär som doktorerat på sporthästars skaderisker.
    – Det går att säga samma sak om sand, som ju är mycket viktig för att få rätt egenskaper hos banan. Sandtag kan sälja vad som helst till den genomsnittliga ridbaneägaren. Det kan vara enormt stora skillnader i egenskaper hos sand i ett och samma sandtag, säger Cecilia Lönnell.

    Fakta

    3 ASPEKTER AV HÅLLBARA UNDERLAG

    1. Hållbara hästar, underlag som ger lagom stöd, svikt och friktion.
    2. Hållbar anläggning med rimliga behov av underhåll, förbättring och påfyllning eller byte av underlag.
    3. Hållbara material som inte skadar miljön och blir dyrbara att deponera om de måste fraktas bort.

    Banbrytande internationellt forskningsprojekt

    Ett stort europeiskt forskningsprojekt om skador, underlag och träning för hopphästar drevs av Lars Roepstorff tillsammans med veterinärerna Elin Hernlund och Cecilia Lönnell, som båda gjorde sina doktorsavhandlingar i projektet – Elin Hernlund om underlag för sporthästar och Cecilia Lönnell om sporthästars skaderisker. Projektet utmynnade också i den stora guiden till ridunderlag som Svenska Ridsportförbundet gav ut och som FEI senare översatt och distribuerat internationellt.
    – SLU var redan internationell föregångare inom banunderlagsforskning tack vare det arbete Ingvar Fredricson inlett inom travet på 1970-talet berättar Cecilia Lönnell.

    Mätning på stora tävlingar

    • Numera kan underlag mätas av en mekanisk hov utifrån parametrarna ytfasthet, dämpning, elasticitet, grepp och enhetlighet. En mätmetod framtagen av bland andra forskare vid SLU.
    • Nu väntar en studie kring hur hästar reagerar fysiskt på tre olika typer av underlag.
      ”Det handlar inte om att få ett perfekt underlag utan att det inte får vara för olika underlag när vi flyttar hästar mellan olika tävlingsplatser, för det tror vi ökar skaderisken”, säger Lars Roepstorff.

    Renässans för gräs

    Lars-roepstorff-tranarkonvent7-160206-rt-color
    Lars Roepstorff Foto: Roland Thunholm

    Lars Roepstorffs spaning är att gräs kommer att få en renässans.
    – Det är väldigt klimatberoende naturligtvis, men det finns idéer om hur grässäsongen kan förlängas radikalt. Genom ett ebb- och flodsystem kan man hålla lite högre temperatur på vattnet och förlänga säsongen med flera månader.

    I dagsläget är det hållbarheten som är problemet med gräs. Men om gräset bara slits av på toppen medan rötterna klarar sig skulle problemet vara betydligt mindre.
    – Med grövre sand i botten och ett tunt lager av sand av det slag som vi har på ridbanor överst, skulle gräset klara av att skicka ner rötterna och vi skulle få ett funktionellt bra underlag som hästarna utvecklats för att gå på i 65 miljoner år, säger Lars Roepstorff.

    Men – framtidsspaningar och miljöhot åsido. Vad är bra att tänka på vid val av underlag?
    – Ett problem är att de som ger råden ofta säljer det ena eller andra underlaget. Försök ta råd från någon som är oberoende, börjar Lars Roepstorff.

    Underlag Ridhus Ridning Foto Ulrika Malm 75
    Samma material kan ha väldigt stora skillnader i egenskaper, beroende på hur det är anlagt och hur det underhålls. Foto: Ulrika Malm Foto: Ulrika Malm

    Kostnaden en viktig fråga

    Han rekommenderar att åka runt och titta på olika ridbanor och söka information. Därefter handlar det om att pussla ihop saker som vad som ligger i botten av det som ska bli ridbana – morän, lera, sand? – och hur mycket pengar du kan tänka dig att lägga på materialet.
    – Det går att bygga underlag som är fullt funktionella utan att lägga ner enorma summor, men det går också att lägga hur mycket pengar som helst.

    Något som påverkar är vilken verksamhet som ska bedrivas på underlaget. Hopp- islands- och dressyrryttare gillar inte sällan olika material, och en ridskola ställer krav eftersom hästarna gör en så stor mängd arbete på samma underlag varje dag.
    – Jag har inte någon favorit materialmässigt men underlaget ska ha lagom ytfasthet. Om du svänger ska det byggas upp lite material under hoven, det ska inte vara som asfalt, men det är inte heller bra om det bara blir en grop i lös sand. Hästen ska ha ett lagom grepp – inte halka, men det ska inte heller ta tvärstopp.

    Det kommer att hända saker med vad vi får göra när det gäller underlag.    

    Lars Roepstorff

    Om materialet i ytskiktet går att variera är Lars Roepstorff desto mer bestämd när det kommer till vad som ligger under.
    – Djupsvikten är oerhört väsentlig, det hjälper till att dämpa maxbelastningen som hästen utsätts för, oavsett om det handlar om vatten, gummimattor eller något annat.

    Underhållet är halva kostnaden

    Elin-hernlund-traarkonvent2-160206-rt
    Elin Hernlund Foto: Roland Thunholm

    En käpphäst för forskaren är underhållet.
    – Banans funktion är bara 50 procent. Resten är underhåll, så ha med i kalkylen att det, hårdraget, kostar tio kronor per ridpass att underhålla.

    Det talas mycket om underhåll, men hur farligt kan det vara att låta bli?
    – Det beror på underlaget, men vad som händer är att det kan bli ojämnt eller packa sig för mycket. Du vill ha ett underlag som är enhetligt när du tränar hoppning och dressyr, säger Lars Roepstorff.

    Elin Hernlunds avhandling gav inte svar på vilket underlag som är bäst – däremot gav den andra lärdomar.
    – Vi såg ibland annat att det inte är så enkelt som att de som har de finaste underlagen har minst skador. Det har att göra med mycket mer komplexa saker.

    Nyckelordet var variation.
    – När det gällde hopphästars underlag  lärde vi oss att variation skyddar, och variation i träning likaså. Att variera belastningen ger sannolikt hästar som blir motoriskt kompetenta, berättar Elin Hernlund.

    Fakta

    SÅ TÄNKER DU KRING UNDERLAGET

    • Topplagret ska ge en jämn och stabil yta som dämpar och ger hoven stöd. Sand är vanligast, ofta blandat med grus, fiber eller klenflis.
    • Mellanlagret ska vara stabiliserande och utjämnande och gärna ge dämpning. Ofta används makadam (dimension 8-16) eller stenmjöl.
    • De olika lagren bör skiljas av, ofta gör man det med markduk.
    • I botten av ridbanan finns en grund som utgör basen  för banan.

    Underlagets funktionella egenskaper

    • Ythårdhet
      Ythårdheten påverkar stötkrafterna när hoven först träffar marken och handlar om hårdheten i själva ytlagret.
    • Dämpning
      Dämpning beskriver underlagets förmåga att ta upp och dämpa belastningen av hästens fulla kroppstyngd på benet under belastningsfasen.
    • Elasticitet
      Elasticitet är en variant av dämpning. Skillnaden är underlagets förmåga att ge tillbaka energi till hästen när skjuter ifrån.
    • Grepp (friktion)
      Hur mycket glider hästens hov vid isättning och frånskjut? Viktigt vid svängar och vid hoppning i avsprång och landning.
    • Enhetlighet och jämnhet
      Hur slätt är underlaget och hur mycket varierar ythårdhet, stötdämpning och grepp från en del till nästa?

    Två centimeters avtryck

    _m8a0675
    Ett tydligt hovavtryck Foto: Ulrika Malm

    När du kan se ett tydligt hovavtryck, max två centimeter djupt, där även strålen syns, är underlaget lagom mjukt. Om hoven lämnar en djup krater är det för löst och om det endast syns ett märke efter skon är det dags att harva.

    Behöver vänja sig vid underlaget

    Cecilia-lonell-141126-rt

    Det handlar också om att vänja hästen vid det underlag den ska arbeta på.
    – Vissa har talat om att sandfiber är riskfyllt, men det finns ingen vetenskap som stödjer detta, och det varierar mycket i egenskaper beroende på typ av material.
    – Effekter på individuella hästar rapporteras. Kyra Kyrklund har berättat att när sandfiberbanorna först kom på tävlingar så var en av hennes hästar väldigt snubblig. Det beror på att hoven fastnar i landningen på grund av det ökade greppet.

    Det internationella forskningsprojektet kom till efter att det länge pratats om underlag internationellt inom hoppsporten.
    – Efter några incidenter kulminerade problemen vid OS i Aten 2004 när tre hästar fick akuta böjseneskador inne på banan, däribland en häst som senare fick avlivas, säger Cecilia Lönnell.
    – Jag gjorde som veterinärstudent praktik hos galopphästkliniker på Irland och i England. Där hade forskare börjat titta på samband mellan underlag och skador redan på 1960-talet.

    Det är inte så enkelt som att de som har de finaste underlagen har minst skador. 

    Elin Hernlund

    Cecilia Lönnell arbetade som nybakad veterinär med forskning om galopphästar och förebyggande av skador i England, där underlag ingick i studierna. Det gav en idé om att överföra samma typ av forskning om förebyggande av skador till ridhästsidan vid SLU i Uppsala. Först ut var svenska ridskolehästar.
    – Det var intressant att överföra det här till ridhästsidan. Jag reagerade på att olika ridskolor hade olika medelålder på hästarna, och vi kunde sedan visa på skillnader i upplägg och rutiner hos ridskolor med få respektive många skador.

    Fakta

    SÅ FUNGERAR OLIKA MATERIAL

    Gungsand_eu_n_1-4_mg_9898
    Det finns hundratals olika varianter och dimensioner av sand.

    Sand

    Sand är inte bara sand, det finns hundratals olika varianter och dimensioner, från 0,063 till 2 millimeter. Kornen har också olika form. Sand som producerats genom att man krossat större material är vassare, medan naturlig sand som hämtats ur marken är rundare. För ridbanor vill man gärna ha rundare sand som ger mindre nötning av hovarna. Den vassare sanden bryts också snabbare ner och blir damm och packar sig hårdare. Natursand är dock en ändlig resurs och viktig för grundvattnet, samt belagd med en högre skattesats. Den kan också ge en för lös ridbana, något som går att motverka genom att blanda olika kornstorlekar.

    Vilka mineraler som utgör sanden är också avgörande. Kvarts och fältspat bryts ner långsammare medan glimmer snabbt blir damm. Granit, som är vanlig i Sverige, är medelhård.

    Inblandning

    För att ridbanan ska få mer svikt och hålla mer fukt blandas sanden ofta med fibrer.

    Klenflis-(1)
    Träfiber (klenflis)

    Träfiber (klenflis)

    Gör att sanden blir mer hållbar, men bryts snabbt ner och kan då bli hal. Väljer du trä bör topplagret bytas vart tredje till femte år. Kräver mer vattning. Ek och lärk är mer hållbart än furu och minst hållbart är gran.

    Fiber-drags
    Det finns många olika typer av textilfiber.
    1fiber
    Ren form av textilfiber.
    Fiber-premier-footing-in-hand-500x357-1
    Textilfiber blandad med sand.

    Textilfiber

    Ger ökat fäste och binder fukt i olika grad beroende på typ av textil. En tävlingsbana har som regel högre inblandning av fiber, vilket ger mer fäste och ett snabbare underlag.

    Det finns fibrer av bomull, säckväv eller kokos och syntetfibrer av bland annat nylon och polyester. Det är viktigt att kolla vilken typ av fiber det handlar om. Syntetiska material kan vid nötning omvandlas till skadliga mikroplaster och damm som är farligt att andas in.

    Observera att materialet räknas som riskavfall, vilket kan innebära höga deponiavgifter när det ska bytas ut.

    Vaxad-fibersand-3-(1)
    Vaxad fibersand

    Vax

    Används för att ge mer sammanhållning och friktion och gör att banan håller fukt bättre. Blir hårt i kyla och mjukt i värme samt kan ha stark doft om det används i ridhus.

    Ebb och flod

    Har utvecklats på kontinenten, med vatten som en huvudkomponent. Topplagret består av enbart sand eller sand och fiber, som bevattnas underifrån. Banans egenskaper styrs genom fuktighetsgraden, och med rätt konstruktion håller hela banan en konstant fuktighet. Systemet kräver specialkompetens vid anläggningen, inklusive noggrant urval av sanden. Det som kallas ”flytpunkten” hos sanden är extra viktigt när den hålls genomfuktad, och varierar mellan olika sandtyper. Fiber och textil kan blandas in i topplagret.

    Kabelsand
    Kabelsand

    Kabelflis

    Består av kabelrester som mals ner. Har förbjudits då det sprider mikroplaster och kan för övrigt även innehålla metallrester. Kommunen kan kräva att det forslas bort och det kan bli dyra avgifter för deponi.

    Gummigranulat_2_thumb
    Gummigranulat

    Gummigranulat

    Ger fin svikt, fryser inte på vintern och var på uppåtgående för några år sedan. Nu har dock flera kommuner stramat till reglerna för användning och även tvingat stall-ägare att forsla bort underlaget mot höga deponi-avgifter.

    Källa: Ridunderlag – en guide, SvRF

    Stor skillnad på landets ridskolor

    I ridskolestuden besöktes tjugo ridskolor. Underlagen gick då inte att testa, men personalen vittnade om stora olikheter, som också gick att observera.
    – Särskilt de kommunala ridskolorna kunde ha underlag som var trettio år gamla. Det var väldigt stor skillnad i hur man investerade och tog hand om underlagen.

    Underlag Ridhus Ridning Foto Ulrika Malm 82
    Foto: Ulrika Malm

    Cecilia Lönnell poängterar att hur hur underlaget är anlagt och underhållet är nästan viktigare än materialet. Samma material kan ha väldigt stora skillnader i egenskaper.
    – Traditionella sand- och spånblandningar har fått oförtjänt dåligt rykte beroende på att det inte underhålls väl. Det tar inte lång tid innan underlaget till hälften består av gödsel om man inte mockar och då är det inte konstigt att det blir halt.
    – Bland tävlingsryttare tror jag ibland att man skyller på underlag vid skador, när det kan handla om träningsfaktorer och om man tävlat hästen i mesta laget.

    Vilka belastningar hästarna behöver ges skiljer sig åt mellan sporterna.
    – Många kanske får för lite stötar och borde komma ut och ridas på stumma grusvägar och asfalt – det är det som skapar bentäthet, säger Elin Hernlund

    Både stöd och dämpning kan behövas

    För racinghästar kan det handla om att de behöver skyddas från de hårdaste banorna. För hopphästar behövs underlag som ger stöd men också dämpning. Underlagets egenskaper blir viktigare ju mer det handlar om högre tempo och höga hinder. Hästens tyngd i kombination med farten gör att belastningen på benet ökar mycket kraftigt i varje steg.
    – Det går inte att frikoppla underlagets effekt från träningens effekt. Det mest utmanande för hästen är teknisk inlärning. Ska den lära sig byten vill man göra det på ett underlag som inte stör, inte i en uppförsbacke eller på en ny typ av ridbana, fortsätter Elin Hernlund.

    Materialmässigt har det inte hänt särskilt mycket med underlagen de senast 15 åren, menar Cecilia Lönnell.
    – Utom att det på toppnivå investeras i exceptionellt fina, hållbara gräsunderlag på banor som Aachen, Valkenswaard och Chantilly. Det har hänt mer på grässidan än med övriga underlag.

    Underlag är ett underforskat område

    Det saknas fortfarande tillräckligt bra vetenskapliga studier på hur underlag påverkar ridhästen hälsomässigt.
    – Det är ett underbeforskat område, säger Elin Hernlund. – Anekdoter finns det gott om, till exempel från ridskoleverksamhet. Generellt har hästar god förmåga att anpassa sig om det görs succesivt, precis som vi människor kan träna oss till att klara saker, säger Lars Roepstorff.

    Underlag Ridhus Ridning Foto Ulrika Malm 80
    För torr fibersand, med rätt fukthalt ska den gå att krama till en boll. Foto: Ulrika Malm

    Det underlaget har de på sina banor

    Ridsport har frågat ett antal hästföretagare och profiler om vilket underlag de har på sina ridbanor.

    ”Nu håller vi på att göra en helomvändning”

    Carolina Furuvall, Grim islandshästar i Norrtälje:
    – På gården har vi ridhus och paddock. Vi hade till en början Paddex både i ridhus och på ridbanan. Vi köpte Paddex precis när det var nytt på marknaden och agerade visningsgård för företaget. Vi har varit väldigt nöjda med Paddex genom åren, men nu går inte det att få tag på längre, tyvärr. Vi kommer nu istället att behöva titta på annat alternativ.  I ridhuset har vi redan bytt till en ”sandvariant” som underlag för några år sedan och vi funderar nu på att lägga Paddexen i ridhuset (det som finns kvar) och göra om i paddocken. Nackdelen med Paddex har varit att den inte har gått att salta, så det blir väldigt dammigt och med tanke på klimatförändringarna så känns det inte försvarbart att vattna ridbanan tillräckligt för att få den så pass dammfri som önskat. 

    ”Det var väldigt väldigt dyrt”

    Janbrinklg
    Jan Brink Foto: Lottapictures

    Jan Brink, dressyrnestor på Tullstorps gård:
    – Jag har haft vaxad sand i 18 år och är jättenöjd. Det var väldigt väldigt dyrt men det blir inte lika mycket underhåll – du vattnar aldrig och det är bra ur miljösynpunkt. Jag harvar sällan och då inte mer än tre –fyra centimeter för att det ska bli lite glid. Fibersand måste du i princip harva varje dag, och du måste ha exakt rätt mängd vatten för att det inte ska bli för löst eller hårt.
    – Med vaxad sand blir inomhusklimatet bättre på vintern tack vare att det inte vattnas, du slipper mögel och fukt som gör att vissa skaffar avfuktare –inte heller avfuktare är bra för klimatet.

    ”Inget underlag blir bra när det är torrt”

    Ulf Lind, dressyrtränare med anläggning i Tierp:
    – Jag har KOL och vill inte ha organiskt material som spån som kan damma. Första slitlagret var 08-sand. Efter det lade jag in tvättad sand, 0,2-2 millimeter, men det blev lite dåligt glid, lite som fibersand. Det sista jag lagt in är 0,2-3 millimeter och det blev precis som jag ville ha det. Det känns som en sand- och spånblandning när man rider i det, som är något vi traditionellt använt oss av, men jag vill som sagt inte ha det organiska spånet.
    – Tvättad sand dammar aldrig, även om det naturligtvis måste vara blött, annars blir det stumt – inget underlag blir bra när det är torrt.

    ”Naturen överlägsen”

    Caspar Logan Hegardt, veterinär och tävlingsryttare som driver Vinkärgårds islandshästar tillsammans med Malou Logan Hegardt:
    – Vi har 0-8 stenmjöl på ridbana, men rider 80-90% ute på ridvägar av olika slag. Stenmjölet tycker jag är prisvärt och ger gott stöd samt tillåter glidmoment, vilket fiber kan ha lite svårt för. Dock är naturen överlägsen om man vill få lite gång i hästarna enligt mig.

    ”Det är ett medvetet val”

    Victoria Almgren, hoppryttare med anläggning i Värnamo:
    – Jag har fiber inomhus och på min ena utebana, och har gjort en ny ridbana där jag har en blandning av natursand och stenmjöl. I skrittmaskinen har vi hårt gummigolv. Det är ett medvetet val för jag vet att det är bra att rida på olika underlag.
    – Vi har rätt mycket unghästar som jobbas från backen och jag tycker inte fibern är så bra då, den flyttar sig lite för mycket, samma sak med lösgalopp eller löshoppning.
    – En välskött fiberbana är jättebra men det krävs mycket underhåll för att hålla rätt fukthalt och hålla det jämnt. Jag är väldigt nöjd med att vi har olika typer av underlag.

    ”Allt för att variera för hästen”

    Jannicke Rydevik , Åkerby Islandshästar, Skultuna:
    – I paddocken har vi paddex i grunden sen 0-8 stenmjöl. Vi vill ha ett fast men ändå sviktande underlag. I vintras la vi på lite sand för att få det mjukare samt saltade med magnesiumklorid vilket gjorde att paddocken höll sig bra hela vintern. I rundcorallen har vi paddex i botten, sen stenmjöl och lite mer samt för att få variation mot underlaget i paddocken. På vår ovalbana och vår lilla ridbana har vi stenmjöl 0-8 och därmed ett fastare underlag.
    – Vi valde främst paddex då det är åkermark och väldigt mjukt. Paddexen är självdränerande. Det blir hårt men med svikt. Det går ju inte att köpa längre men de rekommenderar att man fyller på med stenmjöl 0-8 vid behov men vi tycker det blir lite hårt så då har vi blandat i lite natursand vid behov.
    – Sen rider vi också i en gräshage när det är torrt, i åkerkanter, i skogen, på grusvägar och i ett sandtag. Allt för att variera för hästen och förebygga skador.

    ”Vi mockar hela tiden”

    Davina McVey Gillion vd Hufvudsta ridskola:
    – Underlaget på vår utebana var mer en bassäng än en ridbana. Vi behövde kunna styra vattnet på ett bra sätt för att få ett hållbart underlag som i bästa fall går att rida på året om, och som fungerar både för ridlektioner och tävling så därför blev det Ebb och flod.
    – Vi mockar hela tiden, men behöver inte köra banan varje dag – kanske varannan dag. Den är lätt att jobba med, trevligt att rida på och blir inte gropigt. Trots ebb- och flodsystemet slipper man inte vattning. När det är torrt väder kör vi 45 minuter med sprinkler varje dag.
    – Vi ser ibland att det blir tungt för jobbande ridskolehästar att gå på bara fiberunderlag. Vi har ett sand-spånblandning i ridhuset och kan variera med det.

    Sarathavenius
    Sara Thavenius.

    ”Vi vänjer hästarna gradvis”

    Sara Thavenius, beridare, chef stallavdelningen, Hovstallet:
    – I våra uppdrag går vi mycket på asfalt och ibland på kullersten, men till vardags inte så mycket som folk tror, för vi har ju fjorton mil ridvägar med gräs och grus på Djurgården och ett ridhus med fibersand.
    – Vi vänjer hästarna gradvis och försiktigt vid asfalt. Målet är att de ska kunna trava 30 minuter på asfalt som de gör på vårt längsta uppdrag den 6 juni. Om en häst kommer in på hösten som 4-åring ska den ha nått det målet ett och ett halvt år senare, i juni år två.

    ”Man får ha koll på hur marken är för dagen”

    Peder Fredricson Guldtyngd hoppryttare, Grevlundagården:
    – En av gårdens äppelodlingar förvandlades för flera år sedan till vall för hösilage, men för fyra år sedan gjorde jag om det till ett stort träningsfält med gräsunderlag. Jag och yngste sonen gick här och plockade sten och fyllde igen hål. När det började se bra ut kom alla vildsvin in och förstörde det, så då satte jag upp staket.
    – Jag tycker att gräs är bra för att det ger lite mer glid vid hovisättningen, och jag tror det är mer skonsamt för hästens ben. Jag rider kanske tjugo minuter här, sedan rider jag på naturbanan i skogen, lite för att hålla hästen motiverad.
    – Man får ha koll på hur marken är för dagen. Är det torrt väder och marken blivit hårdare så galopperar vi ändå, men i lägre tempo.