Så tolkar du gæðingalistprotokollet

När ryttarna har tävlat i gæðingalist får de domarprotokollen från varje domare där de kan se bedömningen, i dagsläget finns inga skriftliga kommentarer i grenen.

– Vi hinner inte skriva några kommentarer, däremot får man med sig bedömningsprotokoll med siffror för varje moment, berättar Jacqueline Wahlström.

En hel del går går att läsa av från protokollet, poäng ges för såväl sidvärtsövningar till höger som vänster, vilket innebär att man får en preciserad bedömning. De visade gångarterna får egna bedömningar för olika tempon, vilket gör det möjligt att utvärdera gångarter och visade tempon.

– Protokollen brukar skickas någon dag efter tävlingen. Vi hoppas det kommer utvecklas ett smidigt sätt för att sända ut domarprotokollen efter tävling. 
– När man tar sig tid och läser vilka poäng de olika bedömningspunkter har fått går det enkelt att se vilka övningar eller moment som har höjt respektive dragit ned bedömningen.

Korrekthet avgörande för poängen

I domarprotokollet syns det att grenen är ny utanför Island.

– Många termer är på isländska, vi domare har lärt oss dem som glosor, förklarar Jacqueline.

Övningslistan som en ryttare fyller i och lämnar in senast 48 timmar innan tävling innehåller namnet på övningarna på svenska samt isländska för att underlätta när arrangören registrerar övningarna.

– Det kan vara en god idé att gå igenom reglerna för gæðingalist som finns på förbundets hemsida, för att förstå hur olika moment bedöms samt vad som förväntas i respektive övning.

En viktig aspekt att tänka på när man tolkar sina resultat är att poängen inte enbart speglar hästens prestation i en viss övning, utan också ryttarens förmåga att visa övningen på ett korrekt och balanserat sätt. En låg poäng kan bero på att en viss rörelse inte genomfördes som förväntat eller att hästen förlorade lösgjordhet eller balans vid utförandet.

Lägg upp en träningsplan – använd utbildningspyramiden

Utbildningspyramiden ligger till grund för level 1, 2 och 3 i gæðingalist och blir ett hjälpmedel för att utveckla träningen vidare. Om det är skillnader i utförandet av böjda spår eller sidvärtsövningar åt olika riktningar kan visa på behov av mer lösgjordhet samt rakriktning.

Övergångar som förlorar rytm och flyt kan tyda på brister i lösgjordhet, balans eller bero på otydligheter i hjälpgivningen.  Vissa övningar kan ge låg bedömning på grund av att hästen inte har tillräcklig balans eller styrka för att genomföra rörelsen korrekt. Här kan man fokusera på att bygga upp hästens muskler och koordination genom lämpliga övningar.

För att förbättra övningar och övergångar är det ofta klokt att gå tillbaka till grunderna och stämma av ifall grunderna är befästa. Man kan delar upp en övning i enklare delar och öva på dessa innan man på nytt plockar ihop hela övningen och på så sätt lösa ett uppkommit problem, många gånger är det bra att ta hjälp av tränare för att komma vidare.

Källa till inspiration och motivation att träna vidare

Jacqueline själv märker av grenens intåg i Sverige tydligt genom sina elever.

– Gæðingalist har i sitt upplägg ett tydligt samband mellan utbildningspyramiden och level 1, 2 och 3. Vi har på tävlingar sett många trevliga program och det är min upplevelse att ryttarna får en ökad motivation till utveckling och att träna vidare när målet blir synligare. Ryttare blir också mer observanta på sin sits och inverkan, hästens respons och inlärning, vilket är nyckeln till utveckling.

Ida Evertsson är en av flera svenska ryttare som testat på grenen. Under tävlingarna på Skogslotten startade Ida en relativt ny bekantskap – Melkorka från Charlottenberg (f-13, e Sveinn-Hervar frá Þúfu í Landeyjum, Stjarna frá Litla-Hamri, u ), som Ida bara haft en kort period. Med bakgrund i dressyr instämmer Ida i Jacquelines bild av att grenen är motiverande.

– Jag blev överlycklig när en liknande form som dressyr kom för islandshästar.

Att Ida och Melkorka var nya för varandra vid starten gjorde att Ida valde att lägga programmet på en enklare nivå, vilket hon rekommenderar.

– Mitt tips är att inte göra det för svårt – ha med så mycket man behöver, men så lite som möjligt, i och med att det är tidsbegränsat. Då får man också tid att göra om eller lägga till extra, säger Ida som själv klockade programmet på hemmaplan inför starten, vilket gjorde att hon visste att utöver det planerade programmet fanns 30-40 sekunder till godo. Något som visade sig vara en lyckokast – inför den ökade tölten tappade ekipaget tid när stoet behövde bajsa.

– Jag tyckte att tiden blev lite knappare på tävlingsbanan, men jag tror ändå det är viktigt att man ändå låter var sak ta sin tid. Undvik att förhasta och stressa bara för att det är tidsbegränsat, tipsar Ida.

Gynnsam tävlingsform som utvecklar

Efter Idas start i gæðingalist har hon själv analyserat sitt domarprotokoll för att se vad som påverkade poängen, både uppåt och nedåt. En reflektion är den skänkelvikning i skritt som hon placerat med hästens sida mot domaren fick lägre poäng än vad känslan på banan motsvarade. Vinkeln kan ha varit ofördelaktig, tror Ida som kommer lägga skänkelvikningarna annorlunda placerade i kommande program.

– Jag tyckte att skänkelvikningen var okej, lite djup i formen. Men där fick jag neddrag, säger Ida som avslutar med ett par peppande meningar för den som är nyfiken på grenen:
– Är man nyfiken ska man definitivt prova. Det är ett väldigt bra tillskott i tävlingsform där du gynnas av att ha liksidig och välriden häst. Du kan lägga det på din nivå – det passar alla.