Statsveterinären om CEM: ”Mycket smittsam”

I samband med SIF Avels höstmöte höll Gittan Gröndahl, statsveterinär vid SVA, ett föredrag om CEM, smittsam livmoderinflammation.

CEM (Contagious Equine Metritis) är en smittsam livmoderinflammation hos häst som sporadiskt påträffas i Sverige de senaste åren, men i höstas skedde ett utbrott i Skåne. CEM orsakas av bakterien Taylorella equigenitalis.

Smittan sprids främst vid betäckning, men även på andra sätt. Både hingstar, valacker och ston kan vara smittbärare. Ston kan drabbas av flytningar och förkortade brunstintervall.– Vi hade mer eller mindre utrotat CEM mellan 1984-1994 då staten hade ett kontrollprogram för den här sjukdomen, numera är det bara seminhingstar som måste ta prov enligt förordningar och lagar.

Få hästar testas i dagsläget

Gittan Gröndahl berättade att det också i dagsläget finns flera frivilliga initiativ från avelsförbunden, bland annat har flera förbund krav på att hingstar som betäckt naturligt utomlands måste testas.
– Det blir våldsamt dyrt att få in en sådan här sjukdom som kan ligga dold bland de hästar som inte har symptom men som smittar ner avelsstona. Eftersom sjukdomen sänker fertiliteten så kan man som uppfödare förlora en hel säsong.

I dag testas få hästar i Sverige för CEM. Därför kan det finnas ett stort mörkertal eftersom alla hästar kan bära på smittan – även icke avelsdjur.
– Får man en utebliven dräktighet är det vanligt att man tar ett baktprov men CEM syns inte på den vanliga odlingen utan man behöver be specifikt om odling för CEM, förklarade Gittan Gröndahl.

Bland vanliga symtom på ston nämndes flytningar, som kan vara alltifrån en liten droppe till större mängder. Men det är heller inte helt ovanligt att hästhållaren inte märker att hästen är drabbad, föklarade Gittan Gröndahl.
– 30 till 40 procent av de ston som blir smittade första gången får en akut livmoderinflammation, men det är heller inte något som alltid syns utåt.

Inflammationen gör sedan att spermierna inte får någon livschans att befrukta ägget. Om ägget ändå blir befruktat och kommer ner i den inflammerade livmodern så fäster det ofta inte och stoet går då gall.

– För länge sedan, när det var ett större utbrott, 1977, såg man att från ett normalt dräktighetsresultat på cirka 70 procent, så gick det ner till 40 procent, berättade Gittan Gröndahl som berättade att ston som är smittade av CEM ibland ändå blir dräktiga. Hon uppmanade stoägarna att börja ha koll på sitt stos brunstcykel.
– En sak som man verkligen ska notera i sin lilla kalender, det är vilken dag varje brunst började. Normalt är brunstintervallet hos ett friskt sto 21 dagar mellan varje brunststart, med en brunst som sedan varar 5–7 dagar. . Och börjar det bli för kort intervall, att brunsten  kommer för tidigt, då ska man verkligen tänka att provta för CEM.

Två testmetoder

Men hur smittar då CEM? Tidigare trodde man att bakterien bara var sexuellt överförbar, så är dock inte fallet.
–  Den är mycket, mycket smittsam tyvärr. Det man inte varit medveten om tidigare är det också smittar vid vanlig kroppskontakt, hästar kan ju nosa på varandra och man kanske har fått bakterier på sina händer, på utrustning, svampar, borstar och så vidare. Det var faktiskt ett utbrott på Wången för många år sedan när man fortfarande födde upp nordsvenska brukshästar där. Där det var en unghingstflock som bar på CEM-bakterier och de hade aldrig betäckt. Men de lekte, red lite på varandra och det räckte för att alla i gruppen skulle bli smittade. Det betyder att både hingstar, valackar och ston kan vara så kallade symptomfria smittbärare.

I dag finns det två metoder att testa för CEM, dels odling men också PCR-test. PCR-test. Ett PCR-test är ett sätt att upptäcka om det finns genetiskt material (DNA eller RNA) från en viss organism, som en bakterie, i ett prov.

En smittad häst ska behandlas, hästarna ska behandlas både lokalt och allmänt. Det betyder noggrann tvätt, en antibiotikakräm och sprutor i blodet. Ofta handlar det om en behandlingstid på fem dagar.
– Det jätteviktiga i den här behandlingen är den noggranna rengöringen. På hästars könsorgan finns flera veck och fickor som ska rengöras. När man inte lyckats med behandlingen, då är det ofta på grund av att man inte har lyckats få dem rena ordentligt från början, berättade Gittan och underströk vikten att en häst under behandling och efter behandling skulle hållas åtskild från andra hästar.
– Efter behandling har vi rekommendation att man tar om proven, fem gånger för hingstar och tre gånger för ston, med minst tre dagars mellanrum.

En åhörarna i salen frågade om hästen kan läka ut infektionen av sig själv. Gittan förklarade att det inte är något man kan lita på och hon menade att det heller inte rätt väg att gå med tanke på hur smittsam Taylorella equigenitalis är.

Men jag skulle rekommendera att man under nästa betäckningssäsong testar alla hingstar och så många ston som möjligt

Eftersom CEM numera är att betrakta som en kontaktsmitta så rekommenderas även desinficering av stall och utrymmen där smittade hästar vistats.

Gittan Gröndahl berättade också att SVA sökt pengar från Jordbruksverket för att övervaka CEM. Beskedet om ett eventuellt bidrag kommer i december.
–  I så fall, om vi får pengar, kommer vi att kunna erbjuda gratis eller nedsatt pris för analyser för ett stort antal hästar. Men hur många hästar det blir beror på bidraget. Men jag skulle rekommendera att man under nästa betäckningssäsong testar alla hingstar och så många ston som möjligt.