Veterinären förklarar – så påverkas hästen av en felaktigt tillpassad sadel

Susanne Braun är veterinär, kiropraktor och domare. Sedan många år tillbaka har hon undersökt hur sadelns och ryttarens position påverkar hästens biomekanik. I en artikelserie berättar hon om sadelns och sadelgjordens påverkan samt vad hon ser för lösning på problematiken.

Hon börjar med att förklara att det inte finns någon tradition av sadelutprovning på Island. Oftast testar ryttaren sadeln och om ryttaren gillar den så rider hen i den. Sadeln passas inte in på samma sätt till hästen, menar Susanne som många år tillbaka är bosatt på Island. 

Förut var hästarna mindre, sadlarna större och anpassade för långa ridturer. På de sadlarna fördelades vikten mer över hästen, men de var också enbart byggda för att rida rakt fram ute i naturen, och inte på böjt spår. 

Idag har sadeln utvecklats till att bli kortare och med djupaste punkten längre bak. Susanne ser flera faktorer varför det har blivit så. En del är att det tagits inspiration av de sadlar som används på andra gångartshästar, som till exempel American Saddlebred. En annan del ser hon har utvecklats av att toppryttarna, som många ser upp till, inte alltid har en bra tillpassad sadel. Flera toppryttare har också utvecklat egna sadlar, som inte heller är helt anpassade efter hästens anatomi och biomekanik. 

– När vi har ryttare som gör bra ifrån sig varje år och får höga poäng, då blir många lite hypade kring den ryttaren och många vill vara som den. Jag tror det började när sådana ryttare började designa sadlar med den djupaste punkten längre bak eftersom det funkar för de ryttarna. Många ville bli framgångsrika och köpte då de sadlarna, och då började problemen. 

Djupaste punkten är avgörande

Men hur ska sadeln egentligen ligga? Sadeln får inte placeras längre bak än sista revbenet, eftersom hästen inte har möjlighet att bära vikt där, berättar Susanne. Men var sadelns djupaste punkt är spelar också stor roll. Hon berättar om hästens masscentrum, vilket enkelt förklarat är den genomsnittliga positionen för all hästens massa.

– När du har en ryttare och sadel i rätt position så är sadelns djupaste punkt i mitten, nära hästens masscentrum. Hästens masscentrum ligger i området kring fjortonde revbenet. Sedan förflyttar sig hästens masscentrum lite beroende på dess rörelse. På en stillastående häst är det lite annorlunda än på en samlad häst eller en häst som hoppar.

Vilka är de vanligaste skadorna som orsakats av sadeln?

– Den mest uppenbara skadan är onda och spända muskler i ländryggen. Det förekommer också minskad muskelmassa bakom manken och ömma muskler på nedre delen av halsen. 

Susanne fortsätter och berättar om muskeln som kallas bröstkorgsslingan. Det är en grupp av muskler och ligament som sitter kring bogen och nedre halsen.

– När du har en inaktiv bröstkorgsslinga så hänger bröstkorgen mellan bröstkorgsslingan och bogarna. Då har vi mycket spändhet och minskad muskelmassa i det området. När vi har problem med bröstkorgsslingan, brist på muskelmassa fram, spända muskler bak och du rider på hårt underlag så ser vi också senskador. Gaffelbandsskador och skador i senskidan ser jag också. Gaffelbanden är ganska svaga på islandshästar med höga frambensrörelser på hårt underlag. 

Nästan samma problem

En vanlig missuppfattning är att en framåtlutad sadel bara skapar problem där den trycker fram och en bakåtlutad sadel bara skapar problem bak, vilket är något som inte stämmer, förklarar Susanne. 

– Det blir nästan samma problem om sadeln trycker fram som bak, vilket är väldigt intressant. När du sitter tungt långt fram får hästen spänningar i ländryggens muskler eftersom de behöver hålla ryttarens position med musklerna som den egentligen ska använda för att lyfta ryggen och röra sig framåt. 

Att hästen får spända muskler och skador påverkar rörelsemönstret, men Susanne förklarar också att sadelns position under ridning påverkar gångarterna direkt. 

– Vi hade två hästar som vi tog data på i tölt. Vi såg att om sadeln var i bakvikt så blev steglängden kortare och stegfrekvensen ökade. 

”Brist på kunskap om biomekanik”

Susanne förklarar att en annan myt är att man behöver sadla längre bak för att få bogfrihet. 

– Det är brist på kunskap om biomekanik. Om du har två till tre fingrar mellan bogbladet och sadeln så är du helt säker. Bogbladet rör sig alltid en bit under sadeln och om bommen inte är för vid eller för smal så rör sig bogbladet med lätthet under sadeln. 

Bomlösa sadlar är också vanligt bland islandshästar. Vad tycker du om dem?

– Jag är inte ett stort fan av dem. Ibland när det finns en skada, på grund av till exempel av en för vid sadel, så kan det vara ett bättre alternativ att använda en bomlös sadel en tid för att låta hästen läka. Men på lång sikt skulle jag aldrig rekommendera en bomlös sadel. 

I del två berättar Susanne om sadelgjordens påverkan på hästens rörelsemönster.