Ett år med begränsningsregeln för antal starter

När regeln infördes så pratade Ridsport Island med några tävlingsryttare om deras tankar kring den: aspekter som lyftes då var att det är bra med regler som gynnar hästarnas välfärd och välmående, men också att det varit önskvärt med större tydlighet kring vad det låg för forskning bakom och en tanke om att det finns olika sorters tävlingar och att ryttaren själv har ett ansvar att känna sin häst och använda sitt förnuft.

Upplägget på tävlingen påverkar om regeln märks av

Nu har ett år gått sedan regeln infördes, hur har det blivit? Rebecca Jónasson är en av Sveriges mesta tävlingsarrangörer, med en fullspäckad tävlingskalender på sitt Sundabakki och erfarenhet som projektledare för SM, GK-SM och kommande NM.

– Jag skulle säga att de tävlingar som det påverkar är ofta de som har finaler och fler klasser, sällan de här endagarskvalen. Det är ju ändå tre starter, det är ganska mycket på en dag tycker jag, säger Rebecca.
– Nu har vi en tvådagarstävling i slutet på april, Sundabakki vår med både sport, gæðingakeppni och finaler så då blir det ju lite mer begränsat. För hästarnas del är det ju bra med max tre starter per dag, men det är klart att det påverkar ryttarnas upplägg och när de väljer grenar. Kanske att man inte vet innan hur man ska anmäla sig till tävlingarna och så, för man vet ju inte om man kommer till final eller inte. Vi hade en inomhustävling i höstas och då var det någon som red två klasser och kom till final i båda, då blir man ju tvungen att välja.
– På ett mästerskap, som SM eller NM, så existerar inte det här som en fråga utan det är på kortare event där det är finaler.

Ur arrangörsperspektiv

Hur hanterar man då regeln som arrangör?
– Det som står i reglerna är ju faktiskt att det är arrangörens ansvar att kontrollera detta, och i Icetest-systemet till exempel så varnar systemet när du har för många starter så det gör det lätt för dig som arrangör. Då får du upp en notis om att ”hästen har redan startat tre gånger”. Den som sitter i sekretariatet får räkna och det har hänt att vi har fått säga till, det kan ha varit någon som inte var medveten om reglerna eftersom de är relativt nya. Det har alltid landat bra, men det är klart att det är tråkigt när det blir så för om de hade vetat innan hade de kanske lagt upp grenarna på ett annat sätt, säger Rebecca.

Som arrangör kan man också anpassa schemat för att göra det möjligt för ryttarna att kunna rida de klasser de önskar, även om det kan vara svårt att göra på ett sätt som passar alla, särskilt eftersom man sedan ett par år får rida både T1 och T2.

– Så det är klart att man försöker, men det är många aspekter när man lägger schemat. Som på Sundabakki vår nu när vi ska göra schemat kan det bli så att vi lägger några uttagningar och några finaler på lördagen och några uttagningar och några finaler på söndagen. Och om man har två kval på en dag, förmiddags- och eftermiddagskval, då gäller det ju också där att de inte kan anmäla sig till två grenar på båda kvalen samma dag, konstaterar hon.
– Som arrangör gäller det att man upplyser ryttarna om detta, och att man är juste och betalar tillbaka eller flyttar om det blir fel. Vi är flexibla på våra tävlingar med att man får byta klass och gren ganska tätt inpå, även när programmet är lagt, så det kanske bidrar till att ryttarna löser situationen.

Gäller alla starter

Olika starter kanske tar olika mycket på hästen, en T8 till exempel eller en barnklass, det räknas också som en start. Har du upplevt några frågetecken kring det?

– Ja, jag är väl inte den som är utbildad att uttala mig på den fronten men en T8 eller en V5 kanske inte är så ansträngande, medan en T1-final eller en B-flokksfinal tar väldigt mycket. Reglerna finns av en anledning. Vi har inte haft några situationer kring det, men jag har fått bekräftat från FEIF att varje gång hästen går in på banan och blir bedömda, så inte på en prisutdelning då, räknas som en start så då är det också barnklasserna.  
– Ryttarna är överlag bra pålästa och har koll, det är väldigt bra och kul!