Mot alla oddsNär Carolina Rosqvist hittade det nedkylda fölet i hagen i mitten av januari var det en insamling som räddade hingstungens liv. Nästan sex månader senare har kampen gett frukt och utvecklats till en solskenshistoria.
”Mamma Spök var nog övertygad om att han skulle dö”

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Ridsport uppmärksammade den insamling som blev Samherjis räddning i mitten av januari när han hittades sjuk, nedkyld och medtagen i hagen – ingen visste att mamma Spök från Kvarnberga (f -05, e Skorri frá Blönduósi, u Klara frá Viðvík) var dräktig. Trots att de ekonomiska resurserna fanns tack vare över 52 000 kronor som insamlingen inbringat, var utgången allt annat än självklar för fölet som tillbringade sin första tid på Strömsholm.
– Efter att Spök och Samherji kommit hem från Strömsholm försökte vi få i gång Spöks mjölkproduktion, men lyckades inte. Det blev två månader med matning varannan timme, dygnet runt. Det var som att ha fått en bebis igen, berättar Karolina Rosqvist som efter två månader kunde börja mata Samherji lite mer sällan i och med att han orkade äta större portioner.

Svag men viljestark
Det vara inte bara maten som Samherji behövde hjälp med. Även om fölet kunde resa sig själv behövde han den första tiden hjälp med att lägga sig.
– Vi såg att han blev trött, vinglig och skakig så då fick vi hjälpa honom att komma ned. Vi gjorde allt för att spara på hans energi, han var väldigt svag i början.

Med tiden lärde sig Samherji att lägga sig själv, genom att ”ramla” ned. Trots att det tog tid innan Karolina vågade lita på att Samherji skulle klara sig, gjorde hans kämpaglöd att de hela tiden orkade kämpa.
– Han har kämpat hela vägen. Jag kände det redan när vi åkte in med honom till klinik, han borde ha varit apatisk redan där, men det var han inte. Hela tiden har han visat att han ska klara detta – han visade att han ville stanna. Det har gjort att vi orkat kämpa trots att han haft alla förutsättningar mot sig, säger Karolina som minns tillbaka på alla otaliga timmar i boxen under värmelampan som hon tillbringat med Samherji.
Speciella relationer
En oro för Karolina har varit att Samherji ska bli respektlös efter att ha matats av människor från start. Att Samherji dessutom var väldigt ”på” i början bidrog till oron, som med tiden visat sig vara obefogad. I takt med att Samherji blev allt starkare fick han börja komma ut i hagen och så småningom stoflocken.
– Efter att han fått gå ut till flocken är det inte alls på samma sätt, även om han är lätthanterlig. Han är exempelvis van att gå i grimma, men är inte fräck.

Mamma Spök som sedan tidigare haft två föl tog sig an mammarollen trots brist på mjölk, och Karolina beskriver henne som en fantastisk mamma till Samherji. Ändå finns det vissa skillnader mot hur Karolina är van att se relationen mellan sto och föl.
– Jag märkte att de inte hade riktigt samma koppling som normalt. Mamma Spök var nog övertygad om att han skulle dö och stängde av lite. Det tog tid för dem att ty sig till varandra, berättar Karolina och fortsätter med ett minne från ihopsläppet med flocken:
– Det märktes att de inte var lika tajta som andra ston och föl, de for i väg åt varsitt håll. Han är kaxig och självständig, så det bekymrade honom inte. Blir han däremot rädd letar han upp mamma, men i grunden är han trygg i sig själv.
En självklar plats
Idag är Samherji frisk och som vilken fölunge som helst, med ett extra behov av att få hjälp att hålla hullet. Karolina beskriver honom som en väldigt framåt kille med mycket energi, glad och positiv.

– Det är en väldigt rolig häst som bjuder på sig själv, och som är enkel att ha att göra med.
– Han har fina gångarter, det ska bli spännande att se vad det blir av honom. Alla gångarter har han visat, vilket känns bra eftersom mamman har rätt svag tölt och vi tidigare valt hingst med stark tölt.
Även om resan har varit slitsam är det varma känslor Karolina tar med sig, och att Samherji kommit för att stanna står det inga tvivel om.
– Självklart har jag varit helt slut av allt matande, men det har varit en väldigt häftig resa. Han kommer definitivt att bli kvar här – han kom av en anledning. Han är väldigt speciell. Det är häftigt att ha klarat resan. Det var verkligen inte självklart att han skulle klara sig, det var tur att vi hittade honom när vi gjorde.
Följ Ridsport på