Ryttardebatt väcker frågor om SIF:s regler och riktlinjer

För några veckor sedan blossade en intensiv debatt upp i sociala medier som delvis rörde en specifik ryttares prestation under en inofficiell tävling. Diskussionen lockade många röster från olika håll inom islandshästsportens community, inklusive flera personer som innehar förtroendeuppdrag inom Svenska Islandshästförbundet, SIF.

Denna situation har väckt frågor kring hur personer i ledande positioner bör agera i offentliga forum, särskilt i ljuset av SIF:s uppförandekod.

SIF lyder under det internationella islandshästorganet FEIF:s uppförandekod men SIF har också en egen uppförandekod. I SIF:s uppförandekod finns en del som riktar sig till förtroendevalda och medarbetare, och den slår bland annat tydligt fast att man som medarbetare eller företrädare för SIF är ansvarig för bidra till skapa trygga, välkomna miljöer.

Här hittar du SIF:s uppförandekod i sin helhet.

Ridsport har, med anledning av denna händelse, sökt SIF för att få klarhet i var gränsen går mellan personlig frihet och professionellt ansvar för de som verkar inom förbundet.

Frågorna från Ridsport handlar dock inte enbart om sociala medier, utan berör även bredare frågor om yttrandefrihet kontra professionellt ansvar och trygghetsfrågor inom organisationen – något som Ridsport också har betonat i sin kontakt med SIF.

SIF:s generalsekreterare Anna Ryberg har dock avstått från att besvara några av frågorna. Hon har hänvisat till att förbundet för närvarande saknar en sociala medier-policy, men har inte gett något svar på när en sådan policy kan förväntas vara klar, trots direkta frågor från Ridsport.

Rybergs beslut att avstå från att besvara frågorna innebär att det fortfarande råder oklarhet kring hur SIF ser på gränsen mellan personlig frihet och professionellt ansvar.

Reglerar hantering av sociala medier

Denna avsaknad av tydliga riktlinjer inom SIF står i kontrast till det internationella islandshästförbundet FEIF, som utöver sin uppförandekod också har etablerat en sociala medier-policy för att hantera liknande sakfrågor.

FEIF:s sociala medier-policy gäller alla som innehar en officiell position inom FEIF, såsom medlemmar i kommittéer eller personer med en FEIF-licens, och inkluderar även användning av privata sociala medie-kanaler.

Policyn fastslår att personer i officiella roller ska eftersträva neutralitet i sitt agerande på sociala medier när det rör FEIF-relaterade aktiviteter och att de också ska representera arbetet inom FEIF och agera som talespersoner.

Fler uppförandekoder för FEIF-domarna

En grupp med ett särskilt omfattande regelverk att förhålla sig till är domare inom FEIF. Förutom att följa Code of Conduct for Sport Judges och den tidigare nämnda sociala medier-policyn, är FEIF-domare även bundna av regler och riktlinjer från General Rules and Regulations, Sport Rules and Regulations samt de kontinuerligt uppdaterade bedömningsriktlinjerna.

Dessa dokument ska säkerställa att domarna inte bara agerar opartiskt under tävlingar, utan också upprätthåller ett professionellt förhållningssätt utanför tävlingsarenan, inklusive på sociala medier. Dokumenten ska också klargöra gränsen mellan personlig frihet och professionellt ansvar i deras roller.

Enligt FEIF:s policy och riktlinjer är FEIF-domarna bundna av regler som reglerar deras användning av sociala och andra medier, särskilt under stora tävlingar som VM. Noterbart är också att samtliga aktiva domare som dömer VM måste underteckna Code of Conduct innan de börjar döma. Dokumentet ingår också i utbildningen och examinationen för FEIF-domare.

Will Covert är sportdirektör för FEIF. Han menar att domare alltid sträva efter att representera organisationens värderingar och upprätthålla en neutral och rättvis inställning, även i diskussioner på sociala medier.
– Helst bör FEIF-domare alltid ha i åtanke att de i sin funktion bär ansvaret för att representera FEIF, FEIF:s värderingar och sända ett positivt budskap om islandshästen. Domare bör sträva efter att ha en neutral, oberoende och rättvis inställning till ryttare, ägare, tränare, arrangörer och andra tjänstemän, även i debatter eller diskussioner på sociala medier, skriver han i ett mail till Ridsport.

Utbildning om professionellt beteende och etik, inklusive riktlinjer för sociala medier, är en obligatorisk del av FEIF-domarnas certifieringsprogram. Ämnet tas också upp vid internationella seminarier, förklarar Will Covert.

Han berättar att ryttare och andra tävlingsdeltagare informeras om domarnas policyer genom FEIF:s årliga uppdateringar av regelverk, nyhetsbrev och kommunikation via nationella medlemsförbund. Om någon har oro kring en domares beteende på sociala medier kan detta rapporteras anonymt till FEIF:s sportdirektör eller Sport Judges Committee.

Vilka åtgärder vidtas om en domare bryter mot organisationens policy för sociala medier? Finns det konsekventa och transparenta processer för detta?
– I de allmänna reglerna nämns uppförandekoderna i G11 och i G11.3 förklaras förfarandet vid överträdelse av uppförandekoden. Detta gäller även när uppförandekoden för användning av sociala eller andra medier överträds, svarar Will Covert.

Om domare själva känner sig utsatta på sociala medier, finns det någonstans de kan vända sig för att rapportera sin oro?
– Ja, de kan diskutera detta i sina nationella förbunds domargrupper eller ta upp frågan med FEIF:s sportchef eller sportdomarkommitté.

Vilka utmaningar ser FEIF med sociala medier när det gäller domare, ryttare och tävling?
– FEIF:s mål är att förena människor i deras passion för islandshästen. Vi vill främja islandshästen och en positiv ridkultur, säkerställa hästvälfärd och harmonisk ridning. Vi vill upprätthålla en kultur som präglas av respekt, inkludering och mångfald. Sociala medier innebär ibland utmaningar för dessa mål, men ger också möjligheter att nätverka internationellt och främja islandshästen till sin fulla potential, säger Will Covert.

Frågan uppmärksammas även hos Svenska Ridsportsförbundet

Diskussionen kring hur personer i ledande positioner bör agera i offentliga forum har lyfts även inom Svenska Ridsportsförbundet i samband med att en motion skickats in till förbundsstämman. Motionen, som är inskickad av Anna Ozén, föreslår att inrätta ett etikråd för att behandla den här typen av frågor.
– Vi som är förtroendevalda måste tänka på hur vi förvaltar det förtroendet. Jag ser ofta inlägg på sociala medier där människor med förtroendeuppdrag uttrycker sig på ett sätt som jag tycker är djupt olämpligt, säger Anna Ozén i en intervju med Ridsport där hon berättar mer om bakgrunden till motionen.

På frågan om vilka konsekvenser det kan få när personer med förtroendeuppdrag uttrycker sig på ett olämpligt sätt svarar Anna Ozén:
– De är människor som många ser upp till. Sitter du i en förenings styrelse så uppfattas du som förtroendevald varje gång du kommer till stallet, och ditt beteende spelar roll och påverkar andra.