”Sällan har jag längtat efter ett nytt år så mycket som i år”

Svenskbaserade finskan Katie Sundin Brumpton har under året hävdat sig på de svenska tävlingsbanorna tillsammans med Salvar frá Klukku (f -13, e Korgur frá Ingólfshvoli, u Salka frá Ingólfshvoli) och Depill från Fögruhlíð (f -12, e Smári från Askagården, u Aleiga från Ekeby).

I vanlig ordning representerade Katie Finland vid NM i Danmark, där ekipaget bland annat slutade på en tredje plats i b-finalen i T1.

Vilka har varit de största höjdpunkterna för dig och dina hästar under det gångna året?

– De tävlingsmässigt största höjdpunkterna har nog varit när Depill vann ÖSM i fyrgång med 7,60, och när vi gick på 8,22 med Salvar i T1 finalen på Margaretehof special i år. Så klart Salvars silver på SM i T1, samt Depills brons i V1 på SM var också stort.

– En annan stor höjdpunkt för mig i år har varit Salvars första avkomma som vi har börjat rida in här hemma. Hon heter Salvia och hon är nog den mest talangfulla hästen vi har avlat hittills så det känns såklart superspännande. 

Hur har du hanterat eventuella motgångar eller svårigheter i år?

– Tävlingsmässigt i år så hade jag en motgång på Nordiska Mästerskapen med Salvar. Han kändes otroligt fin på träningarna, men på fredagen kändes han inte riktigt som sig själv efter uttagningen. Vi bad en veterinär att kolla upp honom, men det hittades inget uppenbart så veterinären tyckte att det var okej att jag deltog i finalen dagen efter. I finalen kände jag fortfarande att han inte var riktigt sig själv så jag red väldigt försiktigt och kände efteråt att någonting inte stämde. När vi kom hem så undersökte vi honom och då hittades det en en bristning i manken. Som tur var så var det inget jätteallvarligt och han blev behandlad och fick vila under hösten. Efter igångsättningen så har han känts som sig själv igen. Under höstens tävlingar så har jag ju tagit det fortsatt väldigt lugnt med honom, men han känns väldigt fin nu under vinterträningen och vi ser väldigt mycket fram emot nästa år igen.

– Jag som människa brukar nog hantera motgångar med att bara blicka framåt så fort som möjligt, försöka analysera så gott det går det som har gått fel och sen gör man en ny plan och laddar om. Jag är otroligt överkänslig och har väldigt lätt för att överanalysera allting. Det är någonting jag har fått lära mig att jag måste bara vara snabbare på att kunna släppa saker och försöka köra på, så gott det går.

Finns det några specifika mål du har satt upp för nästa år, både på och utanför hästryggen?

– Ett av mina mål, som jag alltid har för varje år, är att fortsätta njuta och ha roligt med mina hästar både hemma och på tävlingsbanorna. Hinna resa mera med min familj. Vi satsar på att visa fyra till fem hästar ifrån vår egen avel på avelsbedömning nästa år. Och de tävlingsmässiga målen brukar jag aldrig avslöja till någon, inte ens till Daniel, då jag är väldigt skrockfull. 

Vem eller vad inspirerar dig mest i din ridning och träning?

– Jag inspireras otroligt mycket av alla ambitiösa och mjuka ryttare och hästmänniskor oavsett disciplin.

Har du något nyårslöfte?

– Inget speciellt nyårslöfte, men sällan har jag längtat efter ett nytt år så mycket som i år då vi haft en väldigt tung höst på många sätt där sjukdomar avlöst varandra och fysiska skador på oss själva och djuren. 

Vilken är din favoritövning och varför?

– Jag har ingen specifik favoritövning då jag tycker alla hästar är olika individer som olika övningar passar olika bra på, men däremot så har jag en mycket viktig grundprincip som är att på varje häst så ska start, broms och sidförande hjälper alltid fungera på topp. De tre signalerna är även grunden till alla olika övningar.