HästhälsaDet finns arkeologiska fynd som visar att spatt alltid har funnits hos islandshästar, ända sedan vikingatiden. I dagsläget verkar det dock inte vara särskilt vanligt.
Veterinärt
20 mars 06:20
Spatt minskar hos islandshästar
För att diagnosticera spatt behövs mer än en vanligt hältundersökning. Det krävs röntgen för att upptäcka förändringarna.
Foto: Sandra Nordin Johansson
Hej, kul att du vill läsa artikeln!
Du är inloggad, men någonting är fel.
Klicka nedan för att ta reda på vad.
Min profil
Klicka nedan för att ta reda på vad.
Den tillhör Ridsport Plus - logga in, prenumerera eller köp artikeln för att läsa vidare.
Spatt är en torr, kronisk inflammation i hasens glidleder. Inflammationen orsakar nedbrytning av ledbrosket i en eller flera av glidledsavdelningarna. Kroppen försöker stabilisera leden genom att bilda mer ben – och därmed har hästen börjat utveckla spatt. Sjukdomen utvecklas under lång tid, ofta med ett ojämnt förlopp som ger varierande hälta.
Hos travhästar och engelska fullblod anses spatt framför allt vara en unghäst-åkomma, medan islandshästar drabbas av en mer långsamt växande variant. Denna kan initieras tidigt, men utvecklas successivt och ger inte symptom förrän i vuxen ålder. I ett norskt forskningsprojekt från 2021 framkom att spatt kan vara associerat till tidiga avvikelser i blodtillförseln i tillväxtbrosket redan hos föl, liknande vad som sker vid utveckling av osteochondros.
Fakta
Symptom på spatt
- De första symptomen på spatt kan vara diffusa: hästen visar ovilja att arbeta och att sätta under sig, den är ovillig eller stel och ojämn. Att hästen plötsligt blir svår att sko bak kan vara ytterligare ett tecken.
- I ett senare skede blir hästen oftast halt på det ena eller båda bakbenen, men det finns också hästar som inte visar någon hälta alls.
- Spatt är ofta dubbelsidig och då blir symtomen ännu mer vaga.
- För att ställa diagnos gör veterinären en klinisk undersökning av leder, senor och ligament. Böjprov och röntgen brukar ingå, liksom bedövning av hasens glidleder för att säkerställa att en hälta kommer från dessa.
- I ett forskningsprojekt vid SLU 2015 kunde konstateras att det går att upptäcka tidiga stadier av spatt, redan innan hästen visar hälta, med hjälp av vanliga röntgenbilder. Detta eftersom hästar som är på väg att utveckla spatt ofta har en liten defekt i ledbrosket.
Förekomsten av spatt hos islandshästar verkar dock ha minskat markant de senaste 20 åren.
– Ja, för 20 år sedan var det väldigt vanligt att sålda hästar inte gick igenom besiktning eftersom de hade spatt, säger Heimir Gunnarsson, avelsledare SIF Avel, men det är extremt sällan som man hör om det i dag.
– Det finns en studie som publicerades 2002, där man fick fram att frekvensen av spatt i populationen var cirka 30 procent och att arvbarheten var 33 procent. Därefter beslutades att kräva spattgranskning av samtliga hingstar, fem år eller äldre, som kommer till avelsbedömning, och resultatet är publicerat i stamboken WorldFengur, fortsätter Heimir Gunnarsson.
– Mig veterligen har det inte gjorts någon studie på senare år för att undersöka frekvensen i populationen, troligtvis eftersom detta är lite av ett icke-problem i dag.
Uppkomsten av spatt anses vara multifaktoriell: viss ärftlighet, exteriöra avvikelser som krokhas och kohasighet, vilka är predisponerande för sjukdomen samt ett rörelsemönster som överbelastar leden. Eventuellt kan även felaktig verkning och skoning bidra.
Förmodligen har avelsbedömningarna hjälpt till att sortera bort de individer som har exteriöra avvikelser och kraven på spattgranskning har medfört en självsanering. Eftersom spatt inte verkar vara ett stort problem i dag, finns endast krav på spattgranskning hos hingstar som är fem år eller äldre som ska visas på avelsbedömning eller lösa hingstlicens. För ston finns inga krav.
Försäljningsstallar och veterinärer är överens om att förekomsten av spatt i dag är mycket låg.
– Stoet har inte samma möjlighet att sprida sina gener i populationen då hon oftast får en avkomma om året, säger Heimir Gunnarsson. Att använda sto som har spatt i avel drabbar således endast stoägaren själv och har ytterst liten påverkan på populationen i sin helhet.
Fakta
Hasens anatomi
Hästens has består av ett flertal olika småben med leder och ligament mellan dem. Det är i glidlederna som artros, kronisk inflammation, kan förekomma och med tiden leda till nedbrytning av brosk, ben och omgivande vävnader. Utvecklingen av spatt tar ofta flera år. Spatt är vanligast i den mellersta glidleden och drabbar ofta båda hasarna.
- Skankben
- Hälben
- Rullben
- Hasens småben
- Glidleder
- Griffelben
- Skenben
– Under de åtta år som jag har jobbat för SIF Avel har det endast varit en hingst som har fått diagnosen spatt efter att man har skickat in röntgenbilder till oss. När jag pratat med försäljningsstallar och veterinärer är alla överens om att förekomsten av spatt i dag är mycket låg.
Därmed finns det inte heller någon officiell diskussion om spatt eller tal om att lätta på kraven på spattgranskning av hingstar, alternativt att öka på kraven, varken hos hingstar eller ston.
Källor:
Islandshästar, Åse Ericson. Rebecka Frey och Lena Lennartsson.
Veterinär information. Agria.
Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt. Kristin Olstad et al.
Detection of early osteoarthritis in the centrodistal joints of Icelandic horses: Evaluation of radiography and low-field magnetic resonance imaging. Charles Ley et al.
Fakta
Prognos och behandling
Att en häst fått diagnosen spatt behöver inte betyda att den kommer att bli kroniskt halt, men utvecklingen av sjukdomen är mycket individuell och därmed även prognosen för fortsatt användning.
Prognosen beror på antalet leder som är påverkade, i vilken fas av brosknedbrytningsprocessen som hästen befinner sig, hur snabbt hästen blivit sämre samt vad den används till.
Konvalescensen kan bli lång, mellan sex och tolv månader.
Flertalet hästar blir ohalta efter utläkt spatt, även om alla inte kan komma tillbaka till samma nivå som tidigare utan kräver ett anpassat arbete.
Alla SIF Avels spattgranskningar på hingstar görs av en veterinär på Island som specialiserat sig på spatt.
Behandling kan påskynda förloppet
Läkningen består i att låta brosknedbrytningen fortsätta tills brosket är borta och ledytorna gradvis växer samman. Då försvinner oftast inflammationen och därmed smärtan. Några sätt att påskynda detta är:
- Kortison och/eller antiinflammatorisk medicin kombinerat med lätt motion.
- Understödjande verkning och skoning.
- Operation, då man borrar upp kanaler i glidlederna för att avlägsna brosket och åstadkomma läkning alternativt steloperation av leden.
Den här artikeln publicerades först i Ridsport Island 2024.
Följ Ridsport på