Ta träningen till nästa nivå med renodlade hjälper

Frida Lindström är examinerad Ridlärare III och har även gått utbildningen för Ridlärare IV. Till vardags bedrivs verksamheten hemma på Forsens islandshästar där Frida guidar både hästar och ekipage till samspel.

– När vi kommunicerar med hästen på ett sätt som den förstår, då händer det grejer i träningen.

Det handlar om att prioritera grunderna och renodla hjälpgivningen – något som Frida menar att många missar. I stället har ryttare en förmåga att fastna i tygeln, vilket bland annat innebär att den viktiga eftergiften, som är vad hästen lär sig av, uteblir.

– I islandshästridningen fokuserar man ofta på takt och framför allt tölt, men det viktiga för att kunna få hästen i bra takt och balans är att hästen förstår signalsystemet. Att den förstår framåtdrivande, förhållande och vändande hjälper, och det är något jättemånga missar.
– Det krävs att man inte fastnar i tygeln. Jag upplever att hela ridningen förändras när ryttaren får förståelse för att hästen inte ska formas med tygeln.

Att ta omtag och gå tillbaka till grunderna är något de flesta gynnas av, menar Frida.

– Alla kan lära sig hur man kan kommunicera med små hjälper, men många missar det. Att ta tag i det gör att både sporten och utbildningen kan komma mycket framåt.

Gå tillbaka till grunderna

1. Utgå från en häst i mental balans – En förutsättning för att hästen ska kunna ta åt sig träningen på ett bra sätt är att den är i balans. Se till att skapa rätt förutsättningar för inlärning genom att hitta rätt miljö.
2. Hitta framåtbjudning från marken – Med fördel kan inlärningen ske från marken, och sedan plockas med upp på ryggen. Målsättningen är att ha en häst som svarar på små framåtdrivande hjälper, och hjälpgivningen kan användas i en trappa. Utgå från en position bredvid hästen hals/bog och använda kroppsspråket i första hand. Förstärk vid behov med rösten och ytterligare med ett spö om det behövs. Hjälpgivningen plockas sedan med upp i sadeln.
3. Skapa förståelse för bettet – Ett följdproblem av att ryttaren försöker forma hästen med tygeln och fastar hängande, är att eftergiften uteblir och hästens förståelse för bettet försvinner. Fortsätt i samma position från marken och våga släppa efter på tygeln – på så sätt blir det logiskt för hästen att inverkan i bettet har en innebörd. Svarar hästen inte på förhållningen i bettet kan du använda spöt på bogen. Ger hästen dåligt gensvar kan väggar eller staket med fördel användas – styr mot ett hörn eller vägg/staket för att få hästen att stanna utan att behöva bli grov i tygelhjälpen.
4. Gör en set up som gynnar målet – När hästen förstår framåtdrivande och förhållande hjälper är det dags att introducera sidförande. Även här utgår tränaren från samma grundposition och tar ett staket eller vägg till hjälp. Genom att använda ett staket eller vägg bromsas hästen naturligt upp och genom att ställa hästen mot sig ber tränaren den att flytta sig undan. Börja med ett steg och utöka allt eftersom hästen förstår.