Nyheter
12 juli 18:00

Därför får islandshästsporten inget elitstöd

LandslagSvensk islandshästsport har världsmästare, internationella medaljer och en landslagsverksamhet som länge presterat på hög nivå. Ändå får sporten i dag inget riktat elit- eller landslagsstöd från Riksidrottsförbundet. Förklaringen finns i de kriterier som styr hur stödet fördelas.

Därför får islandshästsporten inget elitstöd
Foto: Sandra Nordin Johansson

Hej, kul att du vill läsa artikeln!

Den tillhör Ridsport Plus - logga in, prenumerera eller köp artikeln för att läsa vidare.

Ekonomin har länge varit en av de stora utmaningarna för det svenska islandshästlandslaget. I projektet ”Framtidens landslag” har Svenska Islandshästförbundet, SIF, pekat ut finansiering som en avgörande fråga för att kunna bygga en mer långsiktig och hållbar landslagsstruktur.

En del av arbetet handlar om att på sikt närma sig Riksidrottsförbundets riktade stöd till elit- och landslagsverksamhet. I dag får islandshästsporten inget sådant stöd.

Men varför?

Enligt Stefan Lund, verksamhetsområdeschef för idrottsutveckling på Riksidrottsförbundet, handlar det i första hand om att sporten måste träffa samtliga kriterier för stödet.

– Det räcker inte att man har en omfattande verksamhet om man sedan inte uppfyller de andra principerna. Man måste träffas av alla, säger han.

Fyra principer styr stödet

Det stöd som ofta kallas elitstöd benämns hos RF som landslagsstöd och landslagsstöd X. Stödet bygger på ett antal principer som svensk idrott gemensamt har ställt sig bakom.

En av de mest konkreta är att minst 20 nationer ska delta, eller försöka kvalificera sig, till idrottens högsta internationella mästerskap.

För islandshästsportens del har den gränsen de senaste åren passerats vid VM. Men det är bara en del av bedömningen.

– Det är en satt gräns, men den är inte helt knivskarp. Har man 18 nationer och ser att två till är på väg in kan man göra en bedömning. Men sedan finns de andra kriterierna också, säger Stefan Lund.

Förbunden bedöms också utifrån bland annat sin elitutvecklingsplan, hur omfattande och kvalitativ landslagsverksamheten är, samt hur stor tidsinsats som krävs för att kunna konkurrera internationellt.

– Där hämtar vi in underlag från förbunden. De får beskriva hur många dagar per år landslagen lägger på sin idrott. Det kan finnas ett spann från kanske tio dagar till över 200 dagar per år. Det blir sedan en del av den matematiska beräkningen.

Elitutvecklingsplanen väger tungt

En central del i bedömningen är förbundens elitutvecklingsplan. Där gör RF, Sveriges Olympiska Kommitté och Sveriges Paralympiska Kommitté en gemensam beredning.

– Vi värderar alla elitutvecklingsplaner. Vilka delar ser man som värdefulla? Det är ganska omfattande och handlar inte bara om en punkt, säger Stefan Lund.

SIF har uppgett att de inte fått återkoppling på tidigare underlag. Enligt Stefan Lund finns den möjligheten om förbundet efterfrågar den.

– Om det handlar om elitutvecklingsplanen kan man definitivt få återkoppling. Då kan man kontakta oss och få en genomgång av planen och den bedömning som gjorts.

Stödet kan vara från 100 000 kronor och uppåt

I dag går landslagsstöd till 41 specialidrottsförbund och drygt 90 idrotter. Totalt finns 72 specialidrottsförbund inom RF, med omkring 250 idrotter.

Det riktade landslagsstödet kan variera i storlek.

– Om man pratar om landslagsstöd X handlar det om en kvalitativ bedömning där förbund kan söka pengar för att utveckla en viss del. Fördelningen kan ligga från ungefär 100 000 eller 150 000 kronor och uppåt, säger Stefan Lund.

Samtidigt betonar han att SIF, liksom andra specialidrottsförbund, redan får organisationsstöd från RF. Det stödet kan också användas till landslagsverksamhet, beroende på förbundets egna prioriteringar.

– Det handlar om den interna prioriteringen hos förbundet, om man vill använda medel till landslagsverksamheten.

SIF bygger ny struktur

Att islandshästsporten inte får riktat landslagsstöd i dag betyder alltså inte att dörren är stängd. Men enligt RF krävs att förbundet kan visa en tydlig, omfattande och långsiktig elitverksamhet som uppfyller principerna.

Det är också där SIF:s arbete med ”Framtidens landslag” kommer in. Projektet har lett till beslut om tydligare organisation, förändrad rollfördelning i landslagsledningen, ny rekryteringsstruktur och ett mer samlat arbete kring sponsring och finansiering.

Stefan Lund vill inte peka ut exakt vad islandshästsporten behöver förändra för att kunna få stöd framöver.

– Det är svårt att säga att det är exakt det här man ska göra. Just nu är det de här principerna som svensk idrott har beslutat om, men de kan också förändras över tid.

Däremot framhåller han att RF finns tillgängligt för dialog.

– Även om man inte får det riktade ekonomiska stödet finns det bredare nätverk och utbildningar som alla specialidrottsförbund har möjlighet att delta i. RF finns tillgängligt om islandshästsporten vill följa upp och få mer svar.