KortporträttResan ned till SM på Himmelstalund började redan förra veckan för Carrolina Wåhlström från Boden i Norrbotten.
– Vi köpte en häst som visade sig ha ganska bra potential och tänkte att vi satsar och ser hur långt vi kan ta oss. Nu är vi här för tredje året i rad, säger hon.
Från Boden till Sport-SM på Himmelstalund
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Carrolina Wåhlström gör sitt sista år som young rider. Tillsammans med Vinur från Åbergstorp (f -12, e Axjón från Stormsund, u Eldkvika från Åbergstorp) startade hon under onsdagen T1 young rider och under torsdagen startade ekipaget V1 young rider.
Carrolina och Vinur, som bor i Boden, gör SM som sin tredje utomhustävling för säsongen. Medan ekipage i söder kunnat börja sin säsong i mars var det tveksamt om det skulle hinna tina så att kvaltävlingen i Boden kunde bli av i maj. Ett av vårens kval red Carrolina och Vinur i Östersund, en resa på nästan 60 mil – eller nio timmar med hästtransport.
Att resan var väl värd är det ingen tvekan om. Tävlingen där är ett av tävlingsminnena som Carrolina håller högst med Vinur.
– Vi kommer in där och ska rida ett fyrgångsprogram. Han är jättetaggad och jag känner bara att ”det här får bära eller brista”. Jag känner hur han leker fram och jag tänkte ”Låt han bara röra sig och göra det han kan och det han vill”. Och så kommer vi till sista momentet där jag hade lagt skrittet, då smäller han till med 9,0 för skritt från en av domarna. Det är nog mitt absolut största wow-minne med han. Och det kommer jag bära med mig hela livet.
Lång resa
Resan till SM på Himmelstalund började redan under onsdagen förra veckan. Från Boden till Norrköping är det dryga 100 mil. På vägen stannade de i Hudiksvall och övernattade för att sedan ta sig vidare till Vingåker i Södermanland för några dagars paus. Därefter blev det en sista resa till slutdestinationen på Himmelstalund.
– Vi har både transportkamera och sen har vi även en termometer inkopplad i transporten, berättar Carrolina som berättar att de är noggranna med pauserna och att de under pauserna tar ut Vinur så han får gå en ordentlig promenad.
Sex år tillsammans
Carrolina och Vinurs historia började för sex år sedan. Hon var på jakt efter en ny tävlingshäst och siktet låg på en femgångshingst eller valack modell större. Men vid en praktik tjugo minuter hemifrån fick hon rida Vinur – som då var en outbildad unghäst.
– Jag kände bara att det var något med honom men jag kunde inte sätta fingret på vad. Jag kände bara att jag behövde köpa honom, så jag ringde min mamma tjugo minuter efter den ridturen och en vecka senare hade vi köpt honom.
Vinur, som mäter cirka 137 i mankhöjd, var ung och omusklad och kanske inte det som Carrolina sökte där och då.
– Det blev egentligen så fel men samtidigt så rätt. Varje dag när jag åker ut och tränar honom så får jag en så fantastisk ridkänsla på honom. Allt är så lekande lätt, hur han bara går och rör sig. Man sitter bara där och tänker: ”Nämen här kan jag sitta i några timmar”.
Jag har fått lära honom att det är okej att göra fel
Men alla som har med hästar att göra vet att vägen sällan är spikrak. Visst har Carrolina och Vinur haft sina gupp på vägen.
– Han är en häst med mycket temperament och en del humör. Han har väldigt bra självförtroende samtidigt som han är väldigt rädd för att göra fel. För är det ett fel som man bara försöker korrigera till så kan han uppleva att det blir jättefel och då blir han stressad. Jag har fått lära honom att det är okej att göra fel.
Det har blivit mycket träning från marken och Carrolina beskriver en lättlärd häst som snabbt förstår vad som förväntas av honom. Hon har utbildad Vinur själv. Cirka var tredje månad kommer Atli Gudmundsson till Luleå och då passar hon på att träna. Annars har hon stöd från sin mamma som påminner om henne om sitsen och annat.
– Sen tittar jag mycket på Youtube. Jag tittar på klipp som de har lagt ut på ryttare, se hur de rider och sen så bara tar man efter lite småsaker här och där.
Började med ponnytrav
Med sig till SM har Carrolina sina föräldrar. Men familjen är ingen hästfamilj från början, istället är det andra hästkrafter som varit gällande.
– Hela familjen brinner för motorsport. Men jag ville satsa på hästar och mamma har ju ridit tidigare.
Carrolinas mamma blev dessvärre lite rädd för hästar när hon var yngre. Men Carrolina började först med ponnytrav.
– Då fick vi ju börja med shetlandsponny och då fick mamma bygga upp ett självförtroende. Sen klev jag över på islandshästar och sen var vi fast.
Till vardags har nyligen Carrolina bytt jobb från att vara resurspersonal på en skola till att efter SM börja jobba på ett LSS-boende. Planen framöver är att börja utbilda sig till lastbilschaufför – och att flytta söderut för att få bättre möjligheter till träning.
– Jag är lite inne på Norrköping. Jag älskar banan här, det är nära till Stockholm och Gävle. Det finns bättre träningsmöjligheter och blir barmark mycket tidigare.
Följ Ridsport på