Det är inget ovanligt, vi har alla varit där någon gång i vårt hästliv (för att inte tala om i det ”vanliga” livet, utanför stallet!) – vårt träningspass med hästen går inget vidare. Det kan vara ett enskilt ridpass, eller en längre svacka. Men de allra flesta av oss har varit där, right?
Som hästtränare, vilket vi alla som håller på med hästar är så fort vi börjar hantera en häst, oavsett om vi jobbar med det professionellt eller inte, bör vi göra det så lätt som möjligt för hästen att lyckas. Vilket betyder att vi behöver vara kontextdesigners!
Med det menar jag att vi skall hjälpa hästen på bästa möjliga vis att göra ”rätt” alltså att göra det vi önskar av hästen. För hästen har ju ”rätt” och ”fel” ingen betydelse. Hästar vet inte att ett beteende är rätt och ett annat är fel! Det är beteenden bara helt enkelt.
Det beteende som vi förstärker, alltså belönar (medvetet eller omedvetet) är det vi kommer få mera av!
Skapa en miljö där det är lätt för hästen att lyckas
Vi, som tränare vill att hästen skall lyckas och att det skall vara lätt för hästen att lyckas! Och det är där vi behöver vara flexibla, kreativa och smarta – och redo att bygga om lite ibland. Skapa en miljö där det är lätt för hästen att lyckas! Blir uppgiften lättare för hästen att förstå och lyckas med om jag är i stallet istället för på banan? Eller om jag placerar mig i ett hörn eller bredvid staketet istället för mitt på banan?
Kan en eller några utlagda bommar göra det enklare? Skulle en uppförbacke eller nedförsdito göra det lättare för hästen att lyckas med uppgiften jag ber den om?
Är det en övning jag kan plocka isär och börja med från marken (de flesta övningar är det).
Skall vi ta några konkreta exempel?
Jag har lärt min häst att flytta sig mot mig på en handsignal.
Praktiskt, bra för bogrörligeten och kroppsmedvetenheten och en kul övning att träna in!
Men till en början inte tvärenkel för hästen att förstå.
Så här ser det ut nu:
Men det är oftast inte bara att ställa sig med handen i luften och förvänta sig att hästen förstår att flytta frambenen (enbart) eller kroppen mot den.
Så jag började med grimma och grimskaft. Jag hade handen i luften i höjd med bogen färdigt, fast hästen inte då förstod vad den betydde, efter som jag vill göra handen till en signal för rörelsen.
Sedan lockade jag med rösten och en godisbit och när hästen flyttade över frambenen det minsta lilla mot mig (kanske bara lade över vikten på frambenet närmast mig först) så belönade jag med en godis (morot i det här fallet). Jobbar man med en markör (som klicker eller belöningsord) så klickar man precis när hästen flyttar frambenen lite mot en.
Det som lätt händer är dock att hästen samtidigt som den flyttar frambenen mot en rör bakbenen lite från en, vilket jag inte ville att skulle hända.
Det är då vi får ta fram vår inre kontextdesigner!
Om jag placerar hästen längs med ett staket, kanske till och med nära ett hörn och gör samma övning så är det svårare för hästen att flytta bakbenen (för där är ett staket) och alltså lättare att bara flytta frambenen, vilket är det jag vill lära in och belöna.
Vips förstod hästen vad uppgiften var och på några repetitioner och en liten paus kunde jag flytta mig bort från staketet.
Vips förstod hästen vad uppgiften var
En ännu vanligare övning än att lära hästen flytta sig mot oss är att lära den att flytta sig från oss. Som bekant är det ju inte bara att börja trycka med ena skänkeln för att få den unga eller outbildade hästen att börja flytta på sig.
Vi börjar från marken. Helst utan utrustning, mera än grimma och grimskaft.
Börjar med att titta mot hästen bakdel, sedan kanske vi sträcker ut vår hand mot bakbenet vi vill flytta och vinklar axeln mot hästen samtidigt som vi lätt håller i grimman (om det ens är nödvändigt). Så fort hästen flyttar undan bakbenet backar vi av och tar ner vår arm. Och ger företrädesvis hästen en godis. Vi vill ju inte att hästen bara skall förstå och flytta undan för vårt tryck, vi vill att hästen dessutom skall tycka att det roligt att göra det!
Jag brukar samtidigt som hästen flyttar sig säga ”flytta”. Ganska snart så börjar jag stryka med handen i skänkelläge i stället för att peka mot bakdelen – för att hästen skall börja koppla en lätt beröring där till att flytta sig istället för på bakbenet (det är ju opraktiskt att behöva röra där från ryggen). När jag så skall börja be hästen att flytta på bakbenen uppsuttet har jag dels ett röstkommando som hästen kopplar till rörelsen, dels en taktil signal (skänkeln) på ett ställe hästen är van vid att känna beröring när rörelsen skall utföras. Har man tillgång till någon som kan hjälpa en och stå på marken och hjälpa när vi börjar be om rörelsen uppsuttet är det jättebra!
Har hästen svårt att stå still med sina framben när det skall flytta ett bakben är det ofta på grund av balans då kan man dels låta hästen ta nått steg framåt, men man kan också göra det tydligare för hästen om vad som efterfrågas om jag ställer mig så hästen står med ett staket framför sig – då blir det lättare att bara flytta bakbenet och inte gå iväg framåt.
Andra exempel är att fatta galopp i en kurva/hörn/sväng. Eller, om hästen har riktigt svårt för galopp, en uppförsbacke. Anpassa svårighetsgraden av övningen till individens nivå. Och speciellt på den unga hästen så kan ju nivån vara något skiftande från dag till dag. Det hästen kunde utmärkt dagen innan är som bortblåst så fort hästen inte är helt i balans eller blir lite stressad, eller det är en ny miljö. Det är därför det är så viktigt att befästa övningar i lugn miljö och med bra stämning mellan dig och hästen.
För att stress förhindrar inlärning är ju något vi i tidigare inlägg här konstaterat!
Har ni hittat et bra lösning på en för tillfället svår övning med en häst? Eller byggt upp en miljö som hjälper en häst med en svår uppgift?
Berätta gärna i kommentarerna, eller skriv och berätta för mig på sociala medier!
Jag nås antingen på min instagram eller på min facebooksida!
Ha det gott i sommarvärmen och gå ut och var en god kontextdesigner för din häst!
MalinS
Följ Ridsport på