Hovslagaren om teamet kring hästen: ”Väldigt stor betydelse”

I Ridsports serie Stafettpinnen Island skickade Linda Hellström pinnen vidare till Ida Larsson, utbildad hippolog och hovslagare. Hon driver eget företag med utbildning och träning av islandshästar i kombination med hovslagaryrket.

Berätta om din syn på teamet kring hästen. Vad betyder ett fungerande samarbete för dig i ditt arbete?

– Det har väldigt stor betydelse. Jag utbildade mig först till hippolog på Wången och när jag studerade mitt sista år insåg jag att jag ville bredda mig ytterligare i min yrkesroll. Jag sökte och kom in på hovslagarutbildningen på Strömsholm. 

– Det är något som jag känner har hjälpt mig mycket som tränare och utbildare av hästar, att jag också förstår hur mycket hoven påverkar hästens balans och rörelse i träning. Genom att känna till hur hästen rör sig i träning och hantering får du flera bra verktyg för hur hovarna behöver skos. På så vis tror jag att vi kan få en sundare och rörligare häst som är bekväm i sitt arbete. 

Hur vanligt är det att hovslagaren ser sina kundhästar i träning regelbundet?

– Det varierar nog mellan olika hovslagare, men det är ju en fråga om tid och ekonomi också. Jag tror att det bästa är om tränare, ryttare, hästägare och hovslagare samarbetar. Att hästägare och instruktörer får mer kunskap om hovar och balansering, men såklart att hovslagaren har sista ordet i vad som är fysiskt möjligt att göra med respektive häst. Man kan se mycket bara genom att leda hästen fram och tillbaka i skritt på gången, men genom att även röra på hästen i de andra gångarterna kan man få ännu fler svar om hur man kan hjälpa hästen. 

– Som hästutbildare vill jag även samarbeta med hästterapeuter för att få veta så mycket som möjligt om hästen som är i träning hos mig. Så spänningar och skevheter i hästens kropp kan upptäckas i tid och att man då kan träna hästen utefter dess fysiska förutsättningar. 

Hur brukar du jobba när du får en ny häst att sko?

– Först tittar jag på hästen när den ställs upp på gången, hur ställer den upp sig utan påverkan av människan? Sedan brukar jag fråga om de har några svårigheter i ridningen, om hästen drar sig mot trav eller passtakt i tölten eller om den har svårare för höger eller vänster varv. Det är något som brukar synas på hovarna också, då de växer efter hur de belastas. 

– Efter ägarens beskrivning och när jag analyserat hur hästens hovar slits, så kan jag även vilja se den i skritt och eventuellt trav på rakt spår på gången – men ännu hellre ett mjukare underlag som en ridbana. Då får man mycket information om hur hästen landar i underlaget, om den skruvar sina bakhovar, landar på in- eller utsida av hoven och så vidare.

– Det optimala är att först ha en ridlektion där jag får se häst och ryttare, för att sedan sko hästen efteråt. Om jag ser svårigheter under ridpasset och dessa problem finns med när hästen skos, exempelvis problem med att belasta ett av bakbenen när man arbetar med det andra bakbenet, så kan jag rekommendera hästägaren att uppsöka veterinär eller en equiterapeut för att vidare utreda varför hästen uppvisar dessa problem. 

– Jag upplever att det här arbetssättet gör det lättare att tidigt upptäcka problem som man sedan kan hitta en lösning på och att vi tillsammans arbetar mot en sundare hästhållning och utbildning, säger Ida.

Ida skickar pinnen vidare till Sara Sandkvist, lärare på Wången.