Lindholm Høje: ”Nu har det blivit business”

Flemming Fast driver tillsammans med hustrun Gitte Fast Lambertsen stuteriet, som till en början bara var tänkt som en hobby. Nu är har verksamheten vuxit och är betydligt större än så och planen är att ha det som fortsatt sysselsättning när det är dags för paret att gå i pension.

– Det började som en hobby men nu har det blivit business och en livsstil. Det här är något som vi vill göra i resten av våra liv, säger Flemming.
– Det blir lätt så när man har entreprenörskap i sig. Det ena ledde det ena till det andra och nu har vi ett rejält antal avelsston och såklart ett par riktigt bra hingstar. Det var planerat att vi skulle hålla på med avel, men inte i den här utsträckningen.

Passion för ridbarhet

Islandshästar har alltid varit den stora passionen och paret brinner för att skapa trevliga hästar som kan ridas av alla. Vid besök på Island slogs de av att det fanns så många fina hästar, även de som bara var “hobbyhästar” och det ville de ta med sig hem till aveln i Danmark.
– Det utbudet ser du inte i Danmark. Våra hästar ligger inte i överpris, för vi vill att alla ska kunna få en bra ridhäst. Alla kan rida Vidar och Kveikur till exempel. Deras tölt är så enkel, säger Gitte med ett stort leende och fortsätter:
– Vi vill få in bra gener i vår avel.
– Som alla andra, tillägger Flemming skrattandes.

Till skillnad från många andra verksamheter bedriver inte Gitte och Flemming någon annan typ av verksamhet, som till exempel inackordering eller träning.

– Vi är inte som alla andra. Vi är ett stuteri – inte ett träningsstall. Vi vill träna lite själva men vi tar inte hit någon utifrån som kommer hit med sina hästar. Vi fokuserar på aveln med stona och hingstarna, säger Flemming.

Tydligt avelsmål

Målet med aveln har alltid varit tydligt från början för paret. Det har gjort det enkelt att veta vilka hästar som det ska satsas på och vad de letar efter både i hästar att köpa och i sina egna avkommor.

– Vårt mål är att ta fram bra ridhästar. Det första vi kollar på är att de har bra mentalitet och ser bra ut, samt har hög ridbarhet, säger Flemming och Gitte förtydligar:
– Det vi menar med att de ska se bra ut är inte att de ska ha en massa man eller ha en speciell färg, utan att exteriören är korrekt. Att de har en kropp som gör det enkelt för dem att tölta.
De ska ha möjligheten att kunna prestera i framtiden.

Genvägar bakom framgång

2017 köpte de gården och beslutade samtidigt att de skulle ha några avelsston och hingstar. Framgångarna kom sedan snabbt, men inte helt av en slump.

– Eftersom vi är gamla, så har vi inte kunnat föda upp vår egen avelslinje. Vi fick köpa olika väl beprövade linjer med bra resultat från Island. Så vi tog några genvägar och började med riktigt bra hästar. I framtiden hoppas vi på att ha riktigt bra avkommor för både avel och tävling, säger Flemming.
– Drömmen är att få se någon rida och tävla framgångsrikt på våra avkommor. Jag skulle vara lite avundsjuk men såklart glad också, skrattar Gitte.

En del uppfödare har sina favoritstammar som de gärna avlar på. Gitte och Flemming vill inte hålla sig till någon speciell utan provar gärna nytt i jakten på en perfekt kombination.

– Vi provar gärna olika linjer. De största linjerna vi har är hingstarnas. Bland stona har vi större variation, säger Gitte och Flemming fortsätter:
– Vi kollar på varje individ och den hästens stamtavla. Har mamman presterat? Har pappan presterat?

Hingsthållare

Fina hästar råder inte brist på på anläggningen. I stallet finns Kveikur frá Stangarlækur 1 (f-12, e Sjóður frá Kirkjubæ, u  Raketta frá Kjarnholtum I). Hingsten som tog hela islandshästvärlden med storm under Landsmót 2018 när han fick 10 för tölt och vilja och 9,5 för trav, galopp och helhetsintryck. Hingsten slutade på en ridbedömning på 8,88 med 5 för pass.

– Vi försöker köpa hingstar när de är unga, innan de blir för bra för då är de alldeles för dyra. Kveikur har varit den dyraste vi köpt, men han är också helt unik. Det är den bästa hästen jag suttit på, säger Gitte lyckligt.
Den svarta fyrgångshingsten är också Europas mest populära hingst när det kommer till avel.
– Vi har haft ston här i år som har haft föl från Kveikur och det vi kan se är att alla har riktigt bra psyke. De är trevliga och lätta att hantera, säger Gitte.

Sedan slutet av september finns också Viðar frá Skör (f-14, e Hrannar frá Flugumýri II, u Vár frá Auðsholtshjáleigu) i stallet. Hingsten blev historisk tidigare i år när han fick den högsta totalbedömningen genom tiderna: 9,04. Vidar köpte de när han var nästan fem år gammal.
– Vi fick hjälp av några på Island när vi var intresserade av honom och de sa att han kommer bli en riktigt fin hingst – så vi köpte honom, berättar Gitte.
– Vi visste från början att vi ville ha riktigt bra hästar, både ston och hingstar. Gärna de bästa hingstarna och det fick vi. Vi har haft väldigt mycket tur och hjälp av duktiga människor, säger Flemming.

I samma flygplan som Vidar i september kom också fyrgångshingsten Blakkur frá Þykkvabæ I (f-14, e Hrannar frá Flugumýri II, u Lyfting frá Þykkvabæ I) som har 9,5 för både trav och tölt.

Med många fina hingstar i stallet, så förväntas det kanske en hel del av dem. Men paret tänker lite annorlunda och har inga specifika mål med hingstarna.

– Vi har inga specifika mål för någon av dem. De måste såklart få stona dräktiga. Det är det största målet och också den största delen i vår verksamhet, säger Gitte.
– De ska inte delta i något avels-VM eftersom det är mitt i avelssäsongen. Då måste de arbeta. Hade VM varit på vintern hade det varit en annan sak, säger Flemming.
– Vi kommer att visa dem på tävlingar och hingstvisningar dock – de är ju ändå några av de bästa hingstarna i Europa.

Pionjärer med tydliga avsikter

Aveln på islandshästar kan i mångas ögon nästan ses som konservativ eftersom många mestadels använder sig av fribetäckning. Det är dock något som Gitte och Flemming vill ändra på. Beslutet att börja med inseminering kom lite som ett måste.

– Det har alltid varit så att stoet kommer till hingsten för fribetäckning, men för några år sedan drabbades rasen av CEM och det var hemskt. Det har inte funnits hos islandshästarna förut men dök upp för två år sedan. Ingen vet var det kom ifrån, berättar Flemming och fortsätter:
– Vi hade själva fyra ston som blev drabbade. Det är något du inte vill få in i ditt stall för det är riktigt svårt att bli av med. Det hjälpte oss faktiskt med beslutet att börja med semin.

Den ökade risken för sjukdomen CEM har också gjort att efterfrågan på inseminering har ökat.
– Jag tror att islandshästvärlden, precis som alla andra raser, kommer gå mer åt insemination, siar Flemming.
– Vi skickar sperma och nästa år kommer vi att köra ännu mer på fryst. Det är mycket enklare. Dräktighetsprocenten är nästan lika hög.

Det är inte bara på semin-fronten som paret slår med taktpinnen i fronten, utan de har även tagit ett grepp i frågan om embryotransfer.
– Det borde inte vara någon begränsning. Vi är de första som vi vet om som gjort embryotransfer med mer än en-två hästar. Denna säsong gjorde vi ungefär 20 stycken, säger Flemming och fortsätter:
– Vi får mer bra hästar om vi kan göra mer ET på stona. I år har vi tre stoföl efter samma sto och hingst. Det är lite kul och ska bli spännande att se hur det blir. Det är ett bra sto och bra ston ska ha fler avkommor, tycker vi.

Säljer hästar över hela världen

Verksamhetens största del är hingstarnas semin, men en annan stor del är även försäljning av hästar. Allt från föl och unghästar till avelsston för att lämna plats till nytt blod. De har precis sålt ett av sina förstaklass-avelsston till Australien.

– Samtidigt som vi inte vill sälja vår bästa häst vill vi ändå sälja något riktigt bra. Det är en stor affär att köpa en häst till Australien så vi måste vara säkra på att vi säljer en riktigt bra häst då. Det är ett ansvar vi har, säger Gittte.

Gitte berättar också att när ett sto fått mellan sju till åtta föl så skiftar de sto och köper in något nytt. Även om de inte aktivt letar efter nya hästar, så håller de alltid ett öga öppet.
– Det är inte så att vi vill köpa fler hästar, men när den rätta dyker upp så köper vi den, säger Flemming.

Hästhållningen

Alla hästarna går i stora hagar på gården eller på ett stort fält några kilometer bort.

– Det har varit vår plan från start att de ska gå ute året om i flock. Lagen säger att de ska ha tillgång till vindskydd, vilket de har, men hästarna använder dem nästan aldrig. De vill bara vara ute, berättar Flemming.
Även hingstarna har tillgång till stora hagar som är direkt anslutna till boxarna. Där kan de välja att gå in och ut som de vill.
– Det är aldrig något problem mellan hingstarna, säger Flemming.

Framtidens unghästar

Unghästarna rids in normalt när de är tre år gamla. Är det någon som inte är mogen så får den gå i flocken ett år till. Ridhuset används när det är busväder. I övrigt är det ridning utomhus i naturområdet som gäller.

– Vi longerar dem först och sen efter fem dagar så kan de ridas. De är så enkla, säger Gitte.

Som uppfödare väntar man likt ett barn på julafton för att få se hur de första avkommorna verkar. Nu börjar det bli dags att se vad Gittes och Flemmings avelsarbete ger för skörd.

– Tre av våra första avkommor är på gång nu och det verkar väldigt hoppfullt, säger Gitte.

Flemming Fast om drivkraften bakom deras avel: