Oron för varg får hästägare att sluta med avel

Idyllen är fullkomlig. I den vackert kuperade hagen går tre ston med sina föl, och i en hage strax intill följer två inackorderingshästar allt som händer. Men idyllen är bräcklig.
− Senast en varg passerade var för två veckor sedan. Jag kom ut på morgonen till inackorderingshästarna, och de brukar alltid komma fram direkt eftersom de får kraftfoder. Men de kom inte. Efter en stund såg jag dem stå blick stilla en bit in i hagen, mellan träden. Sedan såg jag vargen.

Vargmötet Anne Sörbö berättar om är bara ett av alla vargmöten Anne och hennes döttrar har haft de senaste åren. Annes gård ligger mitt i ett av Sveriges nyare vargrevir, Brängen, som konstaterades vara ett revir i januari 2021.

Två ston kastade efter att vargen var i hagen

En närkontakt med varg orsakade stor skada på två av Annes avelsston för två år sedan.
− Vargen fällde en älg inne i hagen, när hästarna var där. De blev väldigt skärrade och kort därefter kastade båda stona. Jag vet att ston kan förlora sina föl av många olika skäl, men jag ser det helt och hållet som en följd av att de blev skrämda.
− Men länsstyrelsen höll inte med mig, eftersom jag inte kunde bevisa att det fanns ett samband mellan vargen och att stona kastade.

Vid ett annat tillfälle fick ett avelssto en allvarlig skada på bakbenet kort före fölning. Hon överlevde men fick tas bort när fölet var tre månader gammalt. Inte heller det kunde bevisas vara en vargattack.

− Det här med att inte bli trodd är en av orsakerna till att jag trappar ner på aveln, säger Anne som är tionde generationen på gården, där hon fött upp bland annat varmblodstravare, nordsvenskar och SWB-hästar.
− Det är för stora kostnader som riskeras, och till detta kommer att leva i ständig oro. Nu på sommaren är det lite bättre, när många djur går ute, men vad händer till hösten när alla andra djur är inne och bara mina hästar är ute? Hela vintern sover jag med öppet fönster så att jag kan höra om något händer med djuren.

Djurägare som har får och getter kan söka bidrag till rovdjursavvisande stängsel, som ska ha fem trådar uppsatta från 30 centimeter och uppåt till minst 110 centimeter, samt vara strömförande.

Hästägare har generellt inte rätt att få bidrag till rovdjursavvisande stängsel, men undantag förekommer, och efter många turer skulle Anne få bidrag för att sätta upp stängsel.
− Skälet är att våra marker är klassade som Natura 2000-område med en biologisk mångfald som är värd att bevara, så länsstyrelsen vill att markerna betas. Men jag bestämde mig för att tacka nej till bidraget, för det går inte att garantera att stängslet håller vargarna ute, och då blir hagen en dödsfälla för hästarna eftersom de inte kan komma undan ett vargangrepp.

Det går inte att garantera att stängslet håller vargarna ute, och då blir hagen en dödsfälla för hästarna

Anne Sörbö

Anne Sörbö konstaterar samtidigt att det finns många fler aspekter på vargfrågan än bara konflikten mellan varg och ägare av tamdjur.
− Bevarandet av alla våra gamla lantraser, och den biologiska mångfalden är andra värden som måste in i bilden. Vad är det som säger att bevarandet av vargen står över alla dessa intressen?

Hästägare som bor i eller nära ett vargrevir går inte bara omkring med ständig oro för varg. De får också stå ut med att bli ifrågasatta och kritiserade på sociala medier, där förespråkarna för en svensk vargstam hörs tydligt.

Och faktum är att det inte finns några bevis för att hästar i Sverige blivit dödade av vargar på ett antal år. Ett dokumenterat fall finns från 2014, där en varg dödade och åt upp en minishettis och hennes föl i Lindesberg i Västmanland, men därutöver finns bara misstankar.

Ponnyerna dog efter mystiska skador

I kanten av samma revir som Anne Sörbö bor i har en uppfödare av shetlandsponnyer under de senaste tio åren råkat ut för att elva ponnyer dött av olika skador. Uppfödaren är övertygad om att varg ligger bakom angreppen, och flera prover har skickats till länsstyrelsen, men det har inte gått att bevisa vargangrepp i något av fallen.
− Vid ett tillfälle hade ett föl ett bett rakt över nacken. Länsstyrelsens experter menar att fölet hade stuckit in huvudet i fårstängslet och själv skavt upp såret. Fölet överlevde men har än i dag en grop i nacken, säger uppfödaren som senast förlorade en hingst för ett år sedan.
− Det jobbiga förutom att förlora sina hästar, är att inte bli trodd när jag säger att det är varg, utan att få höra att de har självdött, eller blivit attackerade av hundar. Jag känner mg rätt uppgiven, säger uppfödaren.

Har knutit ihop hästägare i vargrevir

Under våren och sommaren har tre konstaterade vargattacker skett mot fårbesättningar i området. Det ledde till att Camilla Ritzman Broo tog initiaiv till en Facebookgrupp där hästägare kan diskutera och informera varandra i vargfrågan.
− Jag har också deltagit i olika möten och fört in hästägarperspektivet. Vi måste alla hjälpas åt i det här, säger Camilla som föder upp islandshästar.
En följd av engagemanget är att hat och hårda ord nu följer henne och goda vännen Linda Gunnarsson, som har sina ridvägar i Brängenreviret.
− De som hoppar på oss är de som ser de vackra djuren, inte de som sett masslakten som vargarna utför i fårhagarna, säger Linda.

Hästägarnas önskan är att myndigheter och politiker ska se även deras sida av saken. För om inte svenska vargar har kunnat bindas till hästars död, så kommer det täta rapporter om att vargar dödar hästar i Tyskland, Italien och andra europeiska länder.

Strikta regler för att godkänna skyddsjakt

Ett problem är att länsstyrelsen ställer höga krav innan de  ger tillstånd till skyddsjakt. Det fick en familj i Värmland erfara nyligen.

Värmlands Folkblad har rapporterat om hur en kvinna och hennes dotter var ute och red i Årjäng, när en varg kom upp på vägen och följde dem på tio meters avstånd hela vägen hem. Först när mannen i familjen sköt  varningsskott försvann den. Veckan efter hittade de misstänkt vargspillning utanför stallet, och har sedan dess knappt vågat ha hästarna ute.

De ansökte om skyddsjakt men länsstyrelsen sa nej mot bakgrund av att det krävdes fyra attacker innan skyddsjakt kunde tillåtas.

LRF har länge drivit på i vargfrågan, och den 17 augusti skrev LRF:s förbundsordförande Palle Borgström i ett debattinlägg i Aftonbladet att länsstyrelserna tolkat jaktvårdsförordningen fel när de kräver fyra attacker för att kunna besluta om skyddsjakt.Nu ska LRF med hjälp av advokater driva ett avslag vidare för att få det prövat i högre instanser.

Hästägarna i Brängenreviret upplever också att de och myndigheterna lever i olika verkligheter. De ser också en risk för att bönder tar lagen i egna händer.

− Vi kan hamna i ett läge där djurbönder väljer ”skjut och gräv ner” om inte myndigheterna börjar lyssna, säger hästägarna.