HästvälfärdEn stereotypi som krubbitning har en funktion – den minskar stressen hos hästen. En stress som vi människor orsakar genom att hindra hästen från att utföra sina behov. Frågan är – går mönstret att bryta?
Stereotypi är tecken på stress

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Ett stereotypt beteende är en handling som ser likadan ut hela tiden, ett fixt rörelsemönster utan en synbar funktion. Men för hästen som till exempel väver har det upprepade vaggandet en mening – det utsöndrar endorfiner och minskar frustrationen. Hästen känner sig till freds.
Ann-Sofie Sandell är etolog och kan förklara sambanden.
– Hästen har tre grundläggande behov – rörelse, socialt umgänge och födosök. Om något av dessa inte tillgodoses kan hästen utveckla en kompensation. Det gäller alltså att hitta orsaken, vilken del av behoven som brister. Men allra först måste du kontrollera med en veterinär så att det inte är något fel i till exempel magen eller rörelseapparaten. Har hästen smärta i kroppen spelar det ingen roll vad vi gör, säger Ann-Sofie Sandell.
”Vad är hönan och vad är ägget?”

Hon nämner krubbitning som exempel på att det ibland kan vara svårt att avgöra vad som är hönan och vad som är ägget. Biter hästen tag i krubbkanten för att den har magsår, eller orsakar krubbitingen magsåret? Krubbitning ändrar syrebalansen i magen och gör att det kan bli sår. Här har tillskottet virginiamycin visat sig ha positiv effekt, då det sänker pH-värdet i magsäcken – men det tar inte bort incitamentet.
Hästen är gjord för att söka föda. Studier har visat att hästar som har fri tillgång till foder äter under upp till 70 procent av sin vakna tid, något som den moderna stallmiljön sällan erbjuder. Försök därför att fodra så ofta du kan, med små givor och huvudsakligen stråfoder.
Att använda krubbitarrem är ingen lösning. Stereotypin är kopplad till munnen och hästen har kvar stressen även med rem om halsen.
– Det är som att sätta tumvantar på en nagelbitare, exemplifierar Ann-Sofie Sandell och säger att man inte ska hindra hästen från att utföra beteendet. Då blir det bara värre.
Bestraffa inte utan anpassa miljön

Johanna Almerén, veterinär på Brunmåla hästklinik, instämmer. Enligt henne kan krubbitarremmen snarare öka stressen, när hästen inte längre kan hantera och få utlopp för sin grundläggande frustration.
– Anpassa miljön, bestraffa inte. Hästen ska ha långa ättider, social kontakt med andra hästar och kunna röra sig fritt. Jag har varit veterinär i 15 år och kan inte säga att det har blivit vanligare med stereotypa beteenden, däremot har vi blivit mer lyhörda för hästens behov. I dag finns till exempel elithästar som går i lösdrift för att det passar dem bättre än att stå uppstallade.
Stereotypier är dock inget nytt. Redan 1926 gjordes kirurgiska ingrepp för att motverka krubbitning, men trots lyckade resultat avråddes från tekniken. Anledning: de underliggande problemen kvarstod. Hästens välbefinnande blev inte bättre.
Den mesta forskningen på häst är kopplad till fysiologin, men det har visat sig att den unga hästen är särskilt känslig för att utveckla stereotypa beteenden. Allra mest utsatt är den vid avvänjningen. Hästen riskerar att få störst men av händelser i början av livet, eftersom kroppen snabbt vänjer sig vid beteendet.
– Hästen kan fortsätta med stereotypin även om man åtgärdar miljön. Det kan vara svårt att träna bort, det är en lång process, säger Johanna Almerén.
Men det går att underlätta för den unga hästen som plötsligt ska klara sig utan mamma.
– Det är viktigt att hästen får fri tillgång till foder och kan socialisera med andra hästar under avvänjningen.

Uppstår bara i fångenskap
Stereotypa beteenden uppstår alltså hos hästar i fångenskap, så det gäller att efterlikna den vilda hästens miljö så gott det går. Helt enkelt undvika att situationen uppstår.
På senare tid har det kommit diverse leksaker för hästar, som bollar där godis ramlar ur när hästen sparkar på den.
– Leksaker stimulerar till rörelse och är ett bra komplement, men de får inte bli vardag. Hästen får inte tröttna. Leksaken måste ge samma lugn och återkoppling som stereotypin, säger Ann-Sofie Sandell.
När det gäller stallmiljön är det viktigt att hästen kan se andra hästar. Den är en social varelse som söker och vill ha kontakt med sina artfränder, både visuellt och taktilt. I hagen bör den gå med andra hästar på en tillräckligt stor yta – rangordningen har stor betydelse för flockdjuret hästen; den kräver utrymme eftersom ranglåga hästar har behov av att komma undan.
– Tänk alltid ett steg till, säger Ann-Sofie Sandell och påpekar att en rejäl hage inte automatiskt tillgodoser rörelsebehovet.
– Om det är halt och hagen är ojämn kan hästen inte röra sig tillräckligt.
Boxvandring är en stereotypi som är kopplad till för lite rörelse.
Kroppen kan ta stryk
Eftersom alla stereotypier är monotona och repetitiva kan kroppen ta stryk. Tänder och rörelseapparat slits, och hästen kan utveckla fel eller oönskade muskler. Det gäller att bryta mönstret.
Men finns det en risk att andra hästar tar efter, att beteendet smittar? Både etologen och veterinären svarar nekande.
– Det som påverkar är miljön nu eller innan. En häst som har stått i en liten box tidigare kan fortsätta med stereotypin även i en bra miljö. Då gäller det att se till att den får rörelse – skrittmaskin, promenad, när den äter… Men trappa upp successivt så att kondition och muskler hänger med, säger Ann-Sofie Sandell.
Som med mycket annat finns ingen quick fix. Kreativa lösningar som speglar och målade ränder på boxväggen har inte visat sig fungera – grundproblemet finns ju kvar.
Hur lång tid det tar att vänja av hästen med beteendet beror på hur länge den har hållit på. Ann-Sofie Sandell, som både tar emot patienter och håller föreläsningar, ser positivt på utvecklingen:
– Många ägare undrar varför hästen gör si eller så, för hästar gör inte alltid som det står i böckerna. Man ska komma ihåg att den forskning som finns gäller arten, men vi pratar om enskilda individer och då finns variation.
– Det är sunt att ryttare som Peder Fredricson pratar om att hästen ska få vara häst, det gör att fler vågar prata högt om hur hästen mår.
Fakta
STEREOTYPA BETEENDEN
Uppstår vid brist på grundläggande behov som rörelse, socialt umgänge och födosök. Har inte uppvisats hos vildhästar.
Vanliga stereotypier: Krubbitning, gallerskrapning, boxvandring, luftsnappning, vävning, kasta med huvudet, sparka i vägg, apati.
Hur bryta mönstret? Hitta orsaken till beteendet och åtgärda bristen – större box, längre och tätare ättider, öppen boxfront, mer rörelse etc. Kolla alltid hästen veterinärt först, så att den inte har fysiska problem eller smärta.

Stereotypa beteenden smittar inte, enligt forskningen.
- Utfodring
I lagstiftningen finns ingen minimigräns för antalet fodergivor per dag. Däremot står att hästen ska få grovfoder på ett sådant sätt att det förebygger stereotypier. Om hästen får fri tillgång till foder låter den det gå max fyra–sex timmar mellan måltiderna, och den äter minst tio–tolv timmar/dygn, fördelat över hela dygnet. - Rasskillnader?
Rasskillnader vad gäller sterotypier hos häst är inte särskilt studerat. ”En av mina kollegor misstänker att de raser som är överrepresenterade antagligen är det på grund av vad de används till och inte på grund av rasen i sig. Det gjordes en studie i Chile förra året som försökte forska, men som enbart fann låg/medel arvbarhet på vävning och boxvandring”, säger Ann-Sofie Sandell.

Stereotypier läs mer
- Equine stereotypic behaviors: Causation, occurrence, and prevention – ScienceDirect
- Cognitive differences in horses performing locomotor versus oral stereotypic behaviour – ScienceDirect
- Causal factors of oral versus locomotor stereotypy in the horse – ScienceDirect
- Discovering the relationship between dietary nutrients and cortisol and ghrelin hormones in horses exhibiting oral stereotypic behaviors: A review – ScienceDirect
- Stereotypic behaviour in horses lowers stress but not spatial learning performance – ScienceDirect
- Effect of feed modification on the behavior, blood profile, and telomere in horses exhibiting abnormal oral behaviors – ScienceDirect
- Comparing the pathology of equine stereotypical behaviours to obsessive-compulsive and related disorder in humans: An exploratory Delphi study – ScienceDirect
- Heritability of Locomotor Stereotypies in Chilean Horses – ScienceDirect
Svenska studentarbeten från SLU om stereotypa beteenden
- Orosco_Lindstrom_V_190226.pdf (slu.se) – Faktorer som påverkar stereotypier hos häst
- hedlund_m_151125.pdf (slu.se) – Hästhållningens påverkan på prevalensen av stereotypier hos häst
- logdahl_i_200625.pdf (slu.se) – Inhysningssystem och dagliga rutiners påverkan på hästar och utvecklandet av stereotypier
- Introduktion (slu.se) – Stereotypier hos häst
- Microsoft Word – Uppsats slutversion.docx – Hur kan man minska frekvensen av stereotypa beteenden hos häst
- eriksson_l_150602.pdf (slu.se) – Stereotypt beteende, arv och miljö
- Microsoft Word – ex-jobb 2006-12-20.doc (slu.se) (Krubbitning hos häst på olika strömaterial)
- Inledning (slu.se) – En jämförelse av beteenden mellan vävande hästar och två icke vävande hästar under liknande förhållanden.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2023.
Följ Ridsport på